[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
- Trådstartare geologen
- Start datum
Läderlappen
Medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Härlig läsning, har själv seglat en massa längst kusten! Perfekt att segla så här års dessutom:)
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
garfunkel skrev:
-------------------------------------------------------
> Det är nog en av de bästa OT-RR jag läst
> hittills :)
Högt på listan iallafall.
Kan inte på rak arm ge ett bättre förslag, men jag kan säga att det är den bästa seglings RR jag läst iallafall.
-------------------------------------------------------
> Det är nog en av de bästa OT-RR jag läst
> hittills :)
Högt på listan iallafall.
Kan inte på rak arm ge ett bättre förslag, men jag kan säga att det är den bästa seglings RR jag läst iallafall.
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Skoj att det gick så bra! Vi kan mycket väl ha mötts i söndags förmiddag, jag körde från Lysekil till Göteborg. Du ska vara glad att du inte passerade Islandsberg i fredags. Då blåste det ca 17m/s och gick drygt två meter sjö. Spännande även i större motorbåt!
Segelfartyget på andra bilden är för övrigt S/Y Mandalay, som tillhör göteborgsscouterna.
Segelfartyget på andra bilden är för övrigt S/Y Mandalay, som tillhör göteborgsscouterna.
cyklariskogen
Aktiv medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Härlig hösttur.
Lingon
Aktiv medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Kul RR! Ser ut som om du fått bättre och bättre trim på kryssen under resans gång. Dålig höjd på första slagen norr om Rörö, men på marstrandsfjorden ser det betydligt bättre ut! Men det tar ju såklart lite tid att lära sig en ny båt.
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Lingon skrev:
-------------------------------------------------------
> Kul RR! Ser ut som om du fått bättre och bättre
> trim på kryssen under resans gång. Dålig höjd
> på första slagen norr om Rörö, men på
> marstrandsfjorden ser det betydligt bättre ut!
> Men det tar ju såklart lite tid att lära sig en
> ny båt.
Ja, en kombination av det, att jag inte ville kränga så mycket och därför inte gick lika högt, och att det blev mindre ström i vindens riktning när jag kom närmare land. Inne i de trånga passagerna mot slutet var det nära 90 grader mellan slagen.
-------------------------------------------------------
> Kul RR! Ser ut som om du fått bättre och bättre
> trim på kryssen under resans gång. Dålig höjd
> på första slagen norr om Rörö, men på
> marstrandsfjorden ser det betydligt bättre ut!
> Men det tar ju såklart lite tid att lära sig en
> ny båt.
Ja, en kombination av det, att jag inte ville kränga så mycket och därför inte gick lika högt, och att det blev mindre ström i vindens riktning när jag kom närmare land. Inne i de trånga passagerna mot slutet var det nära 90 grader mellan slagen.
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Arsozath skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag fattade INGENTING!
Kort sammanfattning:
Geologen åkte båt från norra Göteborg till Hunnebostrand, med övernattning i Skärhamn på Tjörn, och hade kul längs vägen. :)
-------------------------------------------------------
> Jag fattade INGENTING!
Kort sammanfattning:
Geologen åkte båt från norra Göteborg till Hunnebostrand, med övernattning i Skärhamn på Tjörn, och hade kul längs vägen. :)
Kinnekulle
Ny medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
garfunkel skrev:
-------------------------------------------------------
> Det är nog en av de bästa OT-RR jag läst
> hittills :)
+1
-------------------------------------------------------
> Det är nog en av de bästa OT-RR jag läst
> hittills :)
+1
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Arsozath skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Jag fattade INGENTING!
>
> Kort sammanfattning:
> Geologen åkte båt från norra Göteborg till
> Hunnebostrand, med övernattning i Skärhamn på
> Tjörn, och hade kul längs vägen. :)
Va bra! Tack för det :) Verkar vara skönt att glida runt på havet. Måste jag testa någon gång.
Hasse#7 skrev:
-------------------------------------------------------
> Arsozath skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Jag fattade INGENTING!
>
> Att glömma maten hemma fattar väl ALLA att det
> är MISÄR!
Vadå? Han kunde väl äta kakor? KAKOR!!
-------------------------------------------------------
> Arsozath skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Jag fattade INGENTING!
>
> Kort sammanfattning:
> Geologen åkte båt från norra Göteborg till
> Hunnebostrand, med övernattning i Skärhamn på
> Tjörn, och hade kul längs vägen. :)
Va bra! Tack för det :) Verkar vara skönt att glida runt på havet. Måste jag testa någon gång.
Hasse#7 skrev:
-------------------------------------------------------
> Arsozath skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Jag fattade INGENTING!
>
> Att glömma maten hemma fattar väl ALLA att det
> är MISÄR!
Vadå? Han kunde väl äta kakor? KAKOR!!
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Arsozath skrev:
-------------------------------------------------------
> geologen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Arsozath skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Jag fattade INGENTING!
> >
> > Kort sammanfattning:
> > Geologen åkte båt från norra Göteborg till
> > Hunnebostrand, med övernattning i Skärhamn
> på
> > Tjörn, och hade kul längs vägen. :)
>
> Va bra! Tack för det :) Verkar vara skönt att
> glida runt på havet. Måste jag testa någon
> gång.
>
Det är asgött! Iaf om man inte blir sjösjuk. Blir man riktigt sjösjuk önskar man att båtjäveln kunde sjunka så man finge drunkna i kallt vatten. :)
-------------------------------------------------------
> geologen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Arsozath skrev:
> >
> --------------------------------------------------
>
> > -----
> > > Jag fattade INGENTING!
> >
> > Kort sammanfattning:
> > Geologen åkte båt från norra Göteborg till
> > Hunnebostrand, med övernattning i Skärhamn
> på
> > Tjörn, och hade kul längs vägen. :)
>
> Va bra! Tack för det :) Verkar vara skönt att
> glida runt på havet. Måste jag testa någon
> gång.
>
Det är asgött! Iaf om man inte blir sjösjuk. Blir man riktigt sjösjuk önskar man att båtjäveln kunde sjunka så man finge drunkna i kallt vatten. :)
konstruktören
Aktiv medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Oj va fint vid Gullholmen har jag paddlat Dominanten passar dig perfekt
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
geologen skrev:
-------------------------------------------------------
> Så fick jag syn på en lämplig
> privat brygga med trästockar som jag skulle kunna
> kasta lasso runt.
Grymt.
Geo, en man med många strängar på sin lyra. Inte bara cyklist, terränglöpare, golvreparatör och segelskeppare utan även cowboy :)
/Johan
-------------------------------------------------------
> Så fick jag syn på en lämplig
> privat brygga med trästockar som jag skulle kunna
> kasta lasso runt.
Grymt.
Geo, en man med många strängar på sin lyra. Inte bara cyklist, terränglöpare, golvreparatör och segelskeppare utan även cowboy :)
/Johan
Kristoffer R
Aktiv medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Väl värd att vänta på och mycket trevlig läsning. Har själv seglat överallt du skriver om även om det är längesedan nu.
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
JojjeM skrev:
-------------------------------------------------------
> geologen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Så fick jag syn på en lämplig
> > privat brygga med trästockar som jag skulle
> kunna
> > kasta lasso runt.
>
> Grymt.
> Geo, en man med många strängar på sin lyra.
> Inte bara cyklist, terränglöpare, golvreparatör
> och segelskeppare utan även cowboy :)
>
>
>
> /Johan
Haha skönt montage. Du glömde förövrigt vapenvägrande krigsexpert i CV:t :)
-------------------------------------------------------
> geologen skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Så fick jag syn på en lämplig
> > privat brygga med trästockar som jag skulle
> kunna
> > kasta lasso runt.
>
> Grymt.
> Geo, en man med många strängar på sin lyra.
> Inte bara cyklist, terränglöpare, golvreparatör
> och segelskeppare utan även cowboy :)
>
>
>
> /Johan
Haha skönt montage. Du glömde förövrigt vapenvägrande krigsexpert i CV:t :)
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Så, nu är båten åter riggad efter en vinter utan mössa. Mastade på under lördagen i rätt rejäl vind, men det gick bra ändå. Även ny(gammal) motor som iofs är svagare, men styrbar, så den är mycket smidigare och bättre för att hantera båten. Dessutom bara 25 kg mot nästan 50 kg för den förra.
I dag monterade jag bom, kick, segel och lite småprylar. Städade invändigt och skrubbade däcket.
Ingen segling under helgen, men nu är den redo för första tillfället när lust och tid finnes! :)
I dag monterade jag bom, kick, segel och lite småprylar. Städade invändigt och skrubbade däcket.
Ingen segling under helgen, men nu är den redo för första tillfället när lust och tid finnes! :)
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Att glida fram i nästan total tystnad på mörkblått hav under en klarblå himmel, det är nåt av det bästa jag vet. Det är som att ta ett kliv ut från världen och glömma tid och rum. Inte mitt i juli, med hundratals båtar inom synhåll, men i september, när det är glest mellan båtarna och man nästan har havet för sig själv. :)
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Har väl varit ute 8-9 gånger hittills i år, och jäklar vad det är skoj. Kan inte få nog!!!
Förra veckan, under semestern, tog jag upp, spolade av (och skrapade bort det högtrycket inte tog), bottenmålade och sjösatte igen. Det blev som en helt ny båt! Den har ju legat i under vintern, och det var rejält med grönt skägg och havstulpaner på botten. Nu går den som en raket, trots att botten ju bara är nyrollad med självpolerande färg, och inte slipad på nåt sätt. Trycket i seglen blir till fart i stället för krängning, och rodret vibrerar inte längre av turbulens pga påväxt. :)
Före (det man inte ser är det grönbruna slemmet som täckte nästan hela bottenytan, och som säkert bromsade mer än havstulpanerna, och jag hade dessutom borstat bort en hel del från de ytor som inte är i sidled från kölbladet)
Efter (jag målade under kölbulben och där stöttorna skymde när båten var lyft igen)
Och i dag lämnade förre ägaren över en lättvindsgennaker med ATN-strumpa, sydd för båten, på 38 kvadrat (att jämföras med krysstället på ca 27 kvadrat). Jag ska provsegla med den och om jag är nöjd köpa den till ett bra pris. Det säger sig självt att stor plus en självslående fock (typ 85 procent) är klent på undanvind. En gennaker kommer att vara rena raketbränslet! :D
Gennakern i närbild
Förra veckan, under semestern, tog jag upp, spolade av (och skrapade bort det högtrycket inte tog), bottenmålade och sjösatte igen. Det blev som en helt ny båt! Den har ju legat i under vintern, och det var rejält med grönt skägg och havstulpaner på botten. Nu går den som en raket, trots att botten ju bara är nyrollad med självpolerande färg, och inte slipad på nåt sätt. Trycket i seglen blir till fart i stället för krängning, och rodret vibrerar inte längre av turbulens pga påväxt. :)
Före (det man inte ser är det grönbruna slemmet som täckte nästan hela bottenytan, och som säkert bromsade mer än havstulpanerna, och jag hade dessutom borstat bort en hel del från de ytor som inte är i sidled från kölbladet)
Efter (jag målade under kölbulben och där stöttorna skymde när båten var lyft igen)
Och i dag lämnade förre ägaren över en lättvindsgennaker med ATN-strumpa, sydd för båten, på 38 kvadrat (att jämföras med krysstället på ca 27 kvadrat). Jag ska provsegla med den och om jag är nöjd köpa den till ett bra pris. Det säger sig självt att stor plus en självslående fock (typ 85 procent) är klent på undanvind. En gennaker kommer att vara rena raketbränslet! :D
Gennakern i närbild
Läderlappen
Medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Perfekt segel på slör, dessutom väldigt mycket lättare att hantera än spinnaker. Strumpa gör det dessutom ännu enklare! Tips: om du inte har seglat gennaker innan så tänk på att för att spilla kraft i hårdvind,fall av! Träna gärna detta så det sitter i ryggmärgen innan du sticker ut i hårdvind, sen kan du räkna med grymma undanvindaseglingar med din båt:) lycka till!!!geologen sa:
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Läderlappen sa:
På förra båten, Seacaten, riggade jag den båtens spinnaker som gennaker (med en hemmagjord ATN Tacker-lösning), och även om det ju inte var skuret som en gennaker, fick jag ändå lite känsla för det. :)
Skulle tro att det räknas som A1.5-A2 eller så. Det är sytt i ganska lätt duk. Det kommer inte att seglas i hårdvind, utan bara upp till kanske 6-7 m/s. Dessutom skot utan stoppknop, så de kan släppas i nödfall utan att fastna i block eller på annat sätt.
Läderlappen
Medlem
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Blir användbart! Perfekt med en gennaker som man kan gå djupare med?geologen sa:
[OT] Geologens segelbåtstråd, NU med "RR"!
Kort nautisk ordlista för tråden, med fokus på segelbåtar.
• För: den främre delen av båten, oftast spetsig eller avrundad.
• Akter: den bakre delen av båten, oftast platt och tvär, men ibland spetsig eller avrundad.
• Akterspegel: ytan bakåt på aktern, ibland lutande framåt, ibland vertikal, ibland lutande bakåt, ibland öppen.
• Ruff: "insidan" av båten, där man kan vistas.
• Durk: "golvet" i båten.
• Däck: samlingsbegrepp för den grovt räknat horisontella överytan på båten.
• Fördäck: den del av däcket som är framför masten.
• Sittbrunn: den del, oftast bakom ruffen, där man sitter och styr båten, och där många av kontrollinorna för seglen finns.
• Köl: på långkölade båtar mest en smalare fördjupning av skrovet i övrigt, ofta längs med stor del av båtens längd, vanligtvis med roderblad i bakkant av kölen. På fenkölade båtar är kölen mer som en flygplansvinge som går rakt ner och är mycket kortare i längsled, men i stället inte sällan djupare. En del fenkölar har också en bulb, som är en strömlinjeformad extravikt längst ner, för att öka båtens rätande moment (den motkraft mot lutningen som segel och vind ger). Kölar är gjorda i bly eller järn för det mesta. Mer exotiska båtar kan ha andra material, och några har haft uran-238! Kölen ska både motverka krängning och ge "lyftkraft" mot vindriktningen vid segling högt mot vinden. Mindre segelbåtar (främst jollar) kan ha centerbord, och en del större båtar kan ha en fällbar eller lyftbar köl så de kan gå på grundare vatten i vissa lägen.
• Roder: ett blad i bakkant av en köl, eller en roderfena ("skädda"), eller ett fritt hängande blad under aktern eller på akterspegeln. Används för att styra båten och delvis också för att motverka avdrift.
• Rorkult: den pinne som man håller i och kontrollerar rodret med, på båtar där rodret inte är kopplat till en ratt.
• Bidevind: en relativ vindriktning i förhållande till båten, snett framifrån.
• Halvvind: en relativ vindriktning i förhållande till båten, ungefär rakt från sidan.
• Slör: en relativ vindriktning i förhållande till båten, snett bakifrån.
• Läns: en relativ vindriktning i förhållande till båten, mer eller mindre rakt bakifrån.
• Undanvind: ett samlingsbegrepp för slör och läns.
• Gå högt i vind: att segla med liten vinkel mot vindens riktning.
• Babord: vänster sida sett i båtens färdriktning (till skillnad från "vänster" som betyder olika beroende på vilket håll man står riktad).
• Styrbord: höger sida sett i båtens färdriktning.
• Lovart (även "lo" i kortform): den sida vinden kommer från över båten. Även den riktning vinden kommer från, t ex "båt i lovart", som då avser en båt i närheten som befinner sig i den riktning vinden kommer från.
• Lä: motsatt sida från lovart, även generellt en plats eller ett område skyddat från vind, t ex bakom en annan båts segel, eller bakom ett högt landområde. Även den riktning vinden kommer från, t ex "båt i lä", som då avser en båt i närheten som befinner sig i den riktning vinden blåser åt.
• Lova: svänga upp mot vindens riktning.
• Falla: svänga bort från vindens riktning.
• Slå: svänga båten med fören genom vindens riktning.
• Gippa: att svänga båten med aktern genom vindens riktning. En potentiellt riskabel manöver i hårdare vind, eftersom bommen kan svepa över sittbrunnen med enorm fart och kraft, och då kan krossa skallar i värsta fall, eller slå folk medvetslösa eller överbord. I svåra fall kan även hela masten gå av pga den plötsliga kraftökningen. Risken kan minskas genom att skota storseglet hårt i mitten av båten, så det inte kan röra sig så mycket och inte kan få så stor kraft och fart.
• Broacha: att ofrivilligt svänga, oftast upp mot vinden, orsakat av för dålig roderverkan pga att båten lutar och/eller för stor segelyta i förhållande till vind och båt. Kan kasta folk ur båten i värsta fall.
• Kryssa: att omväxlande segla bidevind med vinden in från babord och från styrbord. Oftast lite felaktigt använt som synonymt med att enbart segla bidevind, men det krävs också att man slår då och då.
• Ligga bi: en manöver som går ut på att med segel och roder få båten att balansera med bredsidan mot vinden. Ger oftast ett lugnt uppträdande även i svårare situationer (mycket vind och stora vågor), och kan möjliggöra en paus.
• Fock: en typ av segel, normalt triangulärt, som förs framtill på båten, och som som mest fyller ut triangeln mellan fördäcket, masten och förstaget (den vajer som går mellan fören på båten och översta delen på masten). En självslående fock har skotet kopplat till en semicirkulär skena framför masten, så att focken inte behöver "dras" över med skotet vid varje slag, utan själv glider över - mycket arbetsbesparande, särskilt vid ensamsegling.
• Genua: en typ av segel, normalt triangulärt, som förs framtill på båten, och som når förbi masten bakåt, och delvis överlappar storseglet.
• Storsegel (även "stor" i kortform): det segel som förs bakom masten, och fästs i bommen nertill, oftast triangulärt på vanliga segelbåtar för semester- och tävlingsbruk men ibland mer rektangulärt (fatheadstor, gaffelsegel, loggertsegel eller sprisegel) eller på annat sätt olikformat.
• Spinnaker: ett undanvindssegel som är gjort i lätt segelduk, och fästs med bom framåt/sidledes ut från masten, och med ett antal linor för att styra och kontrollera seglet. Har ofta "glada" och starka färger, till skillnad från vanliga segel som oftast är vita, eller ibland gula eller svarta. en spinnaker har oftast en väldigt stor segelyta, jämfört med båtens övriga segel.
• Gennaker: En blandning mellan spinnaker och genua (därav namnet). De som är gjorda för segling med vinden längre bakåtifrån kallas ofta också asymmetrisk spinnaker. Finns i varianter som är mer som genua fast mycket större, och varianter som är närmast spinnakerlika, men då lite asymmetriska. Gennakern fästs vid båtens mittlinje, antingen vid fören/förstaget, eller på ett utskjutbart peke (lite som ett bogspröt från äldre tiders segelfartyg), och har ingen bom, utan skotas mer som ett vanligt försegel. Likt en spinnaker är de ofta färgglada och har tunnare duk, särskilt de som är mer optimerade för vinden mer bakifrån.
• Fall: den lina som används för att lyfta upp ett segel i masten.
• Skot: de linor som primärt används för att styra ett segel, antingen direkt i ett hörn av seglet (vanligast på försegel), eller indirekt via en bom (som storseglet).
• Rigg: ett samlingsbegrepp för mast, stag, vant och en del annat.
• Förstag: den vajer som går från masttoppen eller en punkt högt upp på masten framtill, och ner till fören. Fock och genua löper oftast i hakar på förstaget för att hållas raka framtill.
• Akterstag: den vajer eller lina som går från masttoppen till en eller flera punkter baktill på båten. Är ofta justerbar för att ändra form på masten eller för att spänna förstaget. Vissa typer av rigg saknar akterstag och har antingen andra lösningar eller har en annan typ av mast.
• Vant: de vajrar som går från båtens sidor till masten. Ju högre mast, desto fler spridare brukar användas, och då går undervanten normalt till precis under nästa spridarpar. Vissa typer av rigg har bakåtsvepta spridare som då ger spänning i förstaget och påverkar mastens böjning. Andra typer av rigg har raka spridare, som då bara kontrollerar masten i sidled.
• Spridare: "vingar" som står ut i sidled från masten, för att ge bättre dragvinklar i sidled för vajrarna, och för att möjliggöra viss kontroll av mastens böjning (bakåtsvepta spridare).
• Rulle: en form av mekanism som gör det möjligt att rulla in ett segel runt ett stag (eller när det gäller storsegel antingen i masten eller i bommen). Oftast använd för att rulla in försegel som fock och genua, men även gennaker. Och som sagt storsegel. Kan också användas för att delvis rulla in ett segel för att på så vis minska segelytan (att "reva", används när vinden är för stark för en viss mängd segelyta).
• Bom: oftast använd för att styra storseglets underdel. Bom används också för att kontrollera vissa undanvindssegel.
• Kick: en mekanism för att hålla nere bommen när skotet är löst, t ex vid slör och läns. En rodkick kan även användas för att hålla bommen lyft för att slippa en dirk, och även undvika att bommens tyngd planar ut storseglet vid lättare vindar.
• Dirk: en lina som håller upp bommen när storseglet inte är uppe.
• Uthal: en lina som används för att spänna storseglet längs bommen.
• Cunningham/mastlikssträckare. en lina som används för att spänna storseglet längs masten, i kombination med fallet.
• Horn: ett samlingsbegrepp för seglets hörn.
• Fallhorn: det hörn av seglet som fallet fästs i, dvs det som normalt pekar uppåt.
• Halshorn: det hörn av seglet som seglet fästs i framtill (att "halsa").
• Skothorn: det hörn av seglet som skotet fästs i, dvs det som normalt pekar bakåt.
• Latta: en böjlig stav som finns på ett eller flera ställen i seglet (främst i storsegel, men ibland även i försegel), och som stabiliserar formen på seglet och förhindrar fladder vilket ger bättre luftflöde runt det.
• Lik: ett samlingsbegrepp för seglens kanter.
• Förlik: den främre kanten av ett segel, även kallat "mastlik" på storsegel.
• Akterlik: den bakre delen av ett segel.
• Underlik: den undre delen av ett segel, även kallar "bomlik" på storsegel.
• Knop (enhet): 1 nm/timme, 1.852 km/h.
• nm (enhet): en nautisk mil, exakt 1852 meter, även kallad "distansminut", "distans", "mil", "sjömil".
Nä, nu får det räcka, har fan suttit här i över en timme och knackat... :)
• För: den främre delen av båten, oftast spetsig eller avrundad.
• Akter: den bakre delen av båten, oftast platt och tvär, men ibland spetsig eller avrundad.
• Akterspegel: ytan bakåt på aktern, ibland lutande framåt, ibland vertikal, ibland lutande bakåt, ibland öppen.
• Ruff: "insidan" av båten, där man kan vistas.
• Durk: "golvet" i båten.
• Däck: samlingsbegrepp för den grovt räknat horisontella överytan på båten.
• Fördäck: den del av däcket som är framför masten.
• Sittbrunn: den del, oftast bakom ruffen, där man sitter och styr båten, och där många av kontrollinorna för seglen finns.
• Köl: på långkölade båtar mest en smalare fördjupning av skrovet i övrigt, ofta längs med stor del av båtens längd, vanligtvis med roderblad i bakkant av kölen. På fenkölade båtar är kölen mer som en flygplansvinge som går rakt ner och är mycket kortare i längsled, men i stället inte sällan djupare. En del fenkölar har också en bulb, som är en strömlinjeformad extravikt längst ner, för att öka båtens rätande moment (den motkraft mot lutningen som segel och vind ger). Kölar är gjorda i bly eller järn för det mesta. Mer exotiska båtar kan ha andra material, och några har haft uran-238! Kölen ska både motverka krängning och ge "lyftkraft" mot vindriktningen vid segling högt mot vinden. Mindre segelbåtar (främst jollar) kan ha centerbord, och en del större båtar kan ha en fällbar eller lyftbar köl så de kan gå på grundare vatten i vissa lägen.
• Roder: ett blad i bakkant av en köl, eller en roderfena ("skädda"), eller ett fritt hängande blad under aktern eller på akterspegeln. Används för att styra båten och delvis också för att motverka avdrift.
• Rorkult: den pinne som man håller i och kontrollerar rodret med, på båtar där rodret inte är kopplat till en ratt.
• Bidevind: en relativ vindriktning i förhållande till båten, snett framifrån.
• Halvvind: en relativ vindriktning i förhållande till båten, ungefär rakt från sidan.
• Slör: en relativ vindriktning i förhållande till båten, snett bakifrån.
• Läns: en relativ vindriktning i förhållande till båten, mer eller mindre rakt bakifrån.
• Undanvind: ett samlingsbegrepp för slör och läns.
• Gå högt i vind: att segla med liten vinkel mot vindens riktning.
• Babord: vänster sida sett i båtens färdriktning (till skillnad från "vänster" som betyder olika beroende på vilket håll man står riktad).
• Styrbord: höger sida sett i båtens färdriktning.
• Lovart (även "lo" i kortform): den sida vinden kommer från över båten. Även den riktning vinden kommer från, t ex "båt i lovart", som då avser en båt i närheten som befinner sig i den riktning vinden kommer från.
• Lä: motsatt sida från lovart, även generellt en plats eller ett område skyddat från vind, t ex bakom en annan båts segel, eller bakom ett högt landområde. Även den riktning vinden kommer från, t ex "båt i lä", som då avser en båt i närheten som befinner sig i den riktning vinden blåser åt.
• Lova: svänga upp mot vindens riktning.
• Falla: svänga bort från vindens riktning.
• Slå: svänga båten med fören genom vindens riktning.
• Gippa: att svänga båten med aktern genom vindens riktning. En potentiellt riskabel manöver i hårdare vind, eftersom bommen kan svepa över sittbrunnen med enorm fart och kraft, och då kan krossa skallar i värsta fall, eller slå folk medvetslösa eller överbord. I svåra fall kan även hela masten gå av pga den plötsliga kraftökningen. Risken kan minskas genom att skota storseglet hårt i mitten av båten, så det inte kan röra sig så mycket och inte kan få så stor kraft och fart.
• Broacha: att ofrivilligt svänga, oftast upp mot vinden, orsakat av för dålig roderverkan pga att båten lutar och/eller för stor segelyta i förhållande till vind och båt. Kan kasta folk ur båten i värsta fall.
• Kryssa: att omväxlande segla bidevind med vinden in från babord och från styrbord. Oftast lite felaktigt använt som synonymt med att enbart segla bidevind, men det krävs också att man slår då och då.
• Ligga bi: en manöver som går ut på att med segel och roder få båten att balansera med bredsidan mot vinden. Ger oftast ett lugnt uppträdande även i svårare situationer (mycket vind och stora vågor), och kan möjliggöra en paus.
• Fock: en typ av segel, normalt triangulärt, som förs framtill på båten, och som som mest fyller ut triangeln mellan fördäcket, masten och förstaget (den vajer som går mellan fören på båten och översta delen på masten). En självslående fock har skotet kopplat till en semicirkulär skena framför masten, så att focken inte behöver "dras" över med skotet vid varje slag, utan själv glider över - mycket arbetsbesparande, särskilt vid ensamsegling.
• Genua: en typ av segel, normalt triangulärt, som förs framtill på båten, och som når förbi masten bakåt, och delvis överlappar storseglet.
• Storsegel (även "stor" i kortform): det segel som förs bakom masten, och fästs i bommen nertill, oftast triangulärt på vanliga segelbåtar för semester- och tävlingsbruk men ibland mer rektangulärt (fatheadstor, gaffelsegel, loggertsegel eller sprisegel) eller på annat sätt olikformat.
• Spinnaker: ett undanvindssegel som är gjort i lätt segelduk, och fästs med bom framåt/sidledes ut från masten, och med ett antal linor för att styra och kontrollera seglet. Har ofta "glada" och starka färger, till skillnad från vanliga segel som oftast är vita, eller ibland gula eller svarta. en spinnaker har oftast en väldigt stor segelyta, jämfört med båtens övriga segel.
• Gennaker: En blandning mellan spinnaker och genua (därav namnet). De som är gjorda för segling med vinden längre bakåtifrån kallas ofta också asymmetrisk spinnaker. Finns i varianter som är mer som genua fast mycket större, och varianter som är närmast spinnakerlika, men då lite asymmetriska. Gennakern fästs vid båtens mittlinje, antingen vid fören/förstaget, eller på ett utskjutbart peke (lite som ett bogspröt från äldre tiders segelfartyg), och har ingen bom, utan skotas mer som ett vanligt försegel. Likt en spinnaker är de ofta färgglada och har tunnare duk, särskilt de som är mer optimerade för vinden mer bakifrån.
• Fall: den lina som används för att lyfta upp ett segel i masten.
• Skot: de linor som primärt används för att styra ett segel, antingen direkt i ett hörn av seglet (vanligast på försegel), eller indirekt via en bom (som storseglet).
• Rigg: ett samlingsbegrepp för mast, stag, vant och en del annat.
• Förstag: den vajer som går från masttoppen eller en punkt högt upp på masten framtill, och ner till fören. Fock och genua löper oftast i hakar på förstaget för att hållas raka framtill.
• Akterstag: den vajer eller lina som går från masttoppen till en eller flera punkter baktill på båten. Är ofta justerbar för att ändra form på masten eller för att spänna förstaget. Vissa typer av rigg saknar akterstag och har antingen andra lösningar eller har en annan typ av mast.
• Vant: de vajrar som går från båtens sidor till masten. Ju högre mast, desto fler spridare brukar användas, och då går undervanten normalt till precis under nästa spridarpar. Vissa typer av rigg har bakåtsvepta spridare som då ger spänning i förstaget och påverkar mastens böjning. Andra typer av rigg har raka spridare, som då bara kontrollerar masten i sidled.
• Spridare: "vingar" som står ut i sidled från masten, för att ge bättre dragvinklar i sidled för vajrarna, och för att möjliggöra viss kontroll av mastens böjning (bakåtsvepta spridare).
• Rulle: en form av mekanism som gör det möjligt att rulla in ett segel runt ett stag (eller när det gäller storsegel antingen i masten eller i bommen). Oftast använd för att rulla in försegel som fock och genua, men även gennaker. Och som sagt storsegel. Kan också användas för att delvis rulla in ett segel för att på så vis minska segelytan (att "reva", används när vinden är för stark för en viss mängd segelyta).
• Bom: oftast använd för att styra storseglets underdel. Bom används också för att kontrollera vissa undanvindssegel.
• Kick: en mekanism för att hålla nere bommen när skotet är löst, t ex vid slör och läns. En rodkick kan även användas för att hålla bommen lyft för att slippa en dirk, och även undvika att bommens tyngd planar ut storseglet vid lättare vindar.
• Dirk: en lina som håller upp bommen när storseglet inte är uppe.
• Uthal: en lina som används för att spänna storseglet längs bommen.
• Cunningham/mastlikssträckare. en lina som används för att spänna storseglet längs masten, i kombination med fallet.
• Horn: ett samlingsbegrepp för seglets hörn.
• Fallhorn: det hörn av seglet som fallet fästs i, dvs det som normalt pekar uppåt.
• Halshorn: det hörn av seglet som seglet fästs i framtill (att "halsa").
• Skothorn: det hörn av seglet som skotet fästs i, dvs det som normalt pekar bakåt.
• Latta: en böjlig stav som finns på ett eller flera ställen i seglet (främst i storsegel, men ibland även i försegel), och som stabiliserar formen på seglet och förhindrar fladder vilket ger bättre luftflöde runt det.
• Lik: ett samlingsbegrepp för seglens kanter.
• Förlik: den främre kanten av ett segel, även kallat "mastlik" på storsegel.
• Akterlik: den bakre delen av ett segel.
• Underlik: den undre delen av ett segel, även kallar "bomlik" på storsegel.
• Knop (enhet): 1 nm/timme, 1.852 km/h.
• nm (enhet): en nautisk mil, exakt 1852 meter, även kallad "distansminut", "distans", "mil", "sjömil".
Nä, nu får det räcka, har fan suttit här i över en timme och knackat... :)
Senast ändrad:
Köp & Sälj
-
Säljes i Stockholm -
Säljes i Skåne -
Säljes i Kalmar -
Säljes i Dalarna -
Säljes i Stockholm
