[Ot] Hur börjar man om från 0.

[GoranS]

Detta verkar ge en del info om behörighet https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Behorighet/ Sen får du väl leta fram information om vilka krav som ställs för de utbildningar du är intresserad av. Arkitekt (om man snackar civilingenjörsutbildning) hittar man t.ex. på https://www.kth.se/utbildning/arkitekt/arkitektutbildning/utbildningsbeskrivning-1.5229 Det verkar där som att ganska mkt platser tillsätts genom arbetsprov. Och även om det inte är teknisk fysik så är jag inte säker på att det är rätt utbildning om man känner att föredrar praktik framför teori och tycker illa om att behöva sitta stilla på föreläsningar. Verkar finnas en del av den varan: https://www.kth.se/utbildning/arkitekt/arkitektutbildning/kursoversikt-1.443757

 

[evirob]

Högskoleprovet ger meritpoäng, om du och en annan sökande har liknande betyg men du högre poäng på provet så får du platsen. Grovt draget, det är säkert fler faktorer också.

Industridesign kräver också matte, samma nivå som tekniska linjer (vad de nu heter i dag, matte 3-4). Vill du plugga i Umeå så krävs även att du kan teckna.

 

[Anton_95]

Man klarar inte en ingenjörsutbildning på universitetsnivå med matten man lär sig på bygglinjen på gymnasiet. Du måste antagligen läsa in ett par årskurser matte först + tekniskt basår.

Det är jag väl medveten om och kommer troligtvis få läsa om matten från början då allt är bortglömt.

 

[Anton_95]

Den långa men hyfsat säkra vägen är så klart att läsa upp betygen. Det beror ju helt på hur dina betyg ser ut.

Jag hoppade av halvvägs in i gymnasiet och saknar därför drygt 60% av alla betyg som krävs för att söka vidare. Det innebär i praktiken 3 år av studier för att sedan studera vidare. Vilket inte var intressant för mig!

Produktdesign verkar intressant, Är väldigt mångsidigt och verkar finnas gott om jobb. Kan du CAD eller är bra på att tänka 3D så är det bara att sätta i gång. Blir du duktig på CAD så är det ju ett stort plus i kanten, förmodligen mer värt än MVG i idrott.

Det finns ju flera vägar att komma in i den branschen, antingen en teknisk högskola typ KTH eller YH. Det du inte får om du går YH är titeln ingenjör, vad det nu spelar för roll vet jag faktiskt inte, förmodligen sämre betalt :)

Du kan också kika på tekniskt basår, fixar du det så är nog dina chanser att komma in bättre. Jag har dålig koll på YH som har dessa inriktningar men det finns nog många. Annars kan du kika efter CNC utbildningar, ger ingen flådig titel men en bra grund inom industrin. Det är en fördel om du gillar CAD, programmering och inte är helt formblind.

Kan inte ett skvatt om cad men det ser sjukt roligt ut och intressant.
Tänka 3d kanske jag kan någorlunda då firman jag jobbar på tillverkar egna fyrkantiga trummor så när man måttar konstiga vinklar och anslutningar måste man ta hänsyn till vilken sida som är vilken när man skissar på papper och ibland kan det vara fler än 2 anslutningar på lådorna.

 

[GoranS]

Om jag vore i dina kläder skulle jag börja med att kika på YH. Hur man än vrider och vänder på det innehåller utbildningar vid tekniska högskolor ganska mycket teori och om du föredrar praktiskt jobb är min gissning att YH matchar dina önskemål bättre. Verkar ju f.ö. finnas en del CAD-utbildningar på YH https://www.yrkeshogskolan.se/Utbildningar/Sok/?q=cad&type=&pace=&lang=&org=

 

[Anton_95]

Om jag vore i dina kläder skulle jag börja med att kika på YH. Hur man än vrider och vänder på det innehåller utbildningar vid tekniska högskolor ganska mycket teori och om du föredrar praktiskt jobb är min gissning att YH matchar dina önskemål bättre. Verkar ju f.ö. finnas en del CAD-utbildningar på YH https://www.yrkeshogskolan.se/Utbildningar/Sok/?q=cad&type=&pace=&lang=&org=

Men måste jag inte till exempel plugga min matte innan jag söker en Yh inom cad.
Jag menar tänk om jag blir antagen kommer jag klara mig med mina basic matte kunskaper etc.

 

[GoranS]

Om jag vore i dina kläder skulle jag börja med att kika på YH. Hur man än vrider och vänder på det innehåller utbildningar vid tekniska högskolor ganska mycket teori och om du föredrar praktiskt jobb är min gissning att YH matchar dina önskemål bättre. Verkar ju f.ö. finnas en del CAD-utbildningar på YH https://www.yrkeshogskolan.se/Utbildningar/Sok/?q=cad&type=&pace=&lang=&org=

Men måste jag inte till exempel plugga min matte innan jag söker en Yh inom cad.
Jag menar tänk om jag blir antagen kommer jag klara mig med mina basic matte kunskaper etc.

Det jag menade var att börja kika på YH snarare än teknisk högskola. Vad det är för förkunskapskrav varierar säkerligen från utbildning till utbildning så det får man undersöka från fall till fall. För YH har jag ingen aning hur det är, men för teknisk högskola skulle jag dock bli väldigt förvånad om du kunde klara dig utan att göra komvux-kompletteringar.

Dock borde första steget vara att försöka komma fram till vad målet är (d.v.s. vilket yrke du satsar på) och sedan vad man behöver göra för att komma dit. Det senare blir en tvåstegsraket där jag först skulle försöka hitta en lämplig utbildning för att nå yrkesmålet och sedan titta på vad som krävs för att komma in på den utbildningen. Ev. kan det bli en iterativ process om man inser att vägen är så besvärlig att det inte är mödan värt att gå den. I så fall blir det till att titta på alternativa yrkesval och utbildningar.

 

[evirob]

Arkitektur är numera en konstnärlig utbildning, vilket innebär att det går utmärkt att söka med reell kompetens.

Jag skulle dock rekommendera att du går ett år på en konstskola som har arkitektur innan. Då får du både prova på hur det känns samt bygga en portfolio att söka vidare med.

Bor du i Stockholm så kan jag rekommendera Nyckelviksskolan. Du kan även gå Trä & Design där, läraren är arkitekt i grunden och väldigt duktig.

 

[Joper]

Enligt mig är en högskoleutbildning en bättre investering än YH. T.ex. högskoleingenjör - 3 år.
Du behöver gymnasiebetyg med matte b eller motsvarande för att ta dig in på tekniskt basår där du under två terminer läser in alla kurser du behöver för att komma in. Ger dig också en chans att fila på studietekniken.

Sen har du 3 år i plugget innan du blir högskoleingenjör. Satsa stenhårt första året då de lite tyngre mattekurserna går, så du slipper ha sådant släpande. Studieteknik är A och O. År 2-3 är liten lugnare med mer intressanta ämnen och inriktningar.

Har själv gjort exakt så och är supernöjd! Hade knappt läst matte innan jag började men med en bra studiegrupp och lite disciplin kom man snabbt in i det. Om du är född 95 som namnet antyder har du ingen brådska heller. Passa på och res lite om du inte hunnit det än? Finns gott om tid att jobba :) På KTH är det många i åldern 30+ i skolbänkarna.

Kör på!

 

[Anton_95]

Om jag vore i dina kläder skulle jag börja med att kika på YH. Hur man än vrider och vänder på det innehåller utbildningar vid tekniska högskolor ganska mycket teori och om du föredrar praktiskt jobb är min gissning att YH matchar dina önskemål bättre. Verkar ju f.ö. finnas en del CAD-utbildningar på YH https://www.yrkeshogskolan.se/Utbildningar/Sok/?q=cad&type=&pace=&lang=&org=

Men måste jag inte till exempel plugga min matte innan jag söker en Yh inom cad.
Jag menar tänk om jag blir antagen kommer jag klara mig med mina basic matte kunskaper etc.

Det jag menade var att börja kika på YH snarare än teknisk högskola. Vad det är för förkunskapskrav varierar säkerligen från utbildning till utbildning så det får man undersöka från fall till fall. För YH har jag ingen aning hur det är, men för teknisk högskola skulle jag dock bli väldigt förvånad om du kunde klara dig utan att göra komvux-kompletteringar.

Tanken är att läsa upp mina betyg från grunden via komvux tills jag har behörighet för tekniskt basår, om jag nu väljer ingejörs yrket.
Ska man plugga högskole prov före eller efter komvux?

 

[Anton_95]

Har bestämmt en träff med en studie väg ledare så man kan få ytliggare matnyttig information.

Joper jag har ingen brådska direkt, men vill planera och ha en klar och tydlig bild så när jag känner mig redo kan jag bara släppa allt och byta spår.

 

[Oskar]

Ska man plugga högskole-prov före eller efter komvux?

Högskoleprovet kan du ju börja kolla på med en gång. Jag minns att första gången jag kom i kontakt med högskoleprovet var i slutet av högstadiet, då vi på en mattelektion gick igenom NOG, dvs den del av högskoleprovet där ens förmåga att hantera matematiska och logiska problem testas. Slutsatsen var att vi kom ganska långt med högstadiematten, och mitt tips till alla som skall göra högskoleprovet är att verkligen bekanta sig med det innan - man vinner på det, liksom att skriva det flera gånger.

 

[Anton_95]

En fråga ni som har csn lån hur mycket betalar ni av varje år eller månad?
Om man kan lägga 3k på skräp varje månad så tror jag att avbetalningen av ett csn lån inte svider så mycket när man fått ett yrke man älskar.

 

[Anton_95]

Ska man plugga högskole-prov före eller efter komvux?

Högskoleprovet kan du ju börja kolla på med en gång. Jag minns att första gången jag kom i kontakt med högskoleprovet var i slutet av högstadiet, då vi på en mattelektion gick igenom NOG, dvs den del av högskoleprovet där ens förmåga att hantera matematiska och logiska problem testas. Slutsatsen var att vi kom ganska långt med högstadiematten, och mitt tips till alla som skall göra högskoleprovet är att verkligen bekanta sig med det innan - man vinner på det, liksom att skriva det flera gånger.

Är det lönt att kombinera comvux med högeskole provet eller måste man gå all out?
Då mina matte kunskaper är dåliga från högstadiet, kan inte några år på komvux underlätta förståelsen för bland annat nog eller kan man som "nybörjare" läsa sig till högskoleprovet utan nått i ryggsäcken.


Då vi nått andra sidan vill jag bara tacka alla som engagerar sig i tråden känns otroligt skönt att prata med nån och det hela känns mycket lättare och min rädsla börjar försvinna och jag börjar nästan känna mig taggad nu :)!

 

[26er]

Det bästa för tinnitus är mörk hård techno. Bli DJ. Alla andra verkar ju bli det. Du har anledning.

 

[Masjevel]

En fråga ni som har csn lån hur mycket betalar ni av varje år eller månad?
Om man kan lägga 3k på skräp varje månad så tror jag att avbetalningen av ett csn lån inte svider så mycket när man fått ett yrke man älskar.

Om det inte ändrats sen jag tog lånen så betalar man årligen en procentsats av taxerad inkomst året innan, tror det är 4%. Så ju mer du tjänar desto mer betalar du.

Om några år är jag "fri" från CSN.

 

[Oskar]

Ska man plugga högskole-prov före eller efter komvux?

Högskoleprovet kan du ju börja kolla på med en gång. Jag minns att första gången jag kom i kontakt med högskoleprovet var i slutet av högstadiet, då vi på en mattelektion gick igenom NOG, dvs den del av högskoleprovet där ens förmåga att hantera matematiska och logiska problem testas. Slutsatsen var att vi kom ganska långt med högstadiematten, och mitt tips till alla som skall göra högskoleprovet är att verkligen bekanta sig med det innan - man vinner på det, liksom att skriva det flera gånger.

Är det lönt att kombinera comvux med högeskole provet eller måste man gå all out?
Då mina matte kunskaper är dåliga från högstadiet, kan inte några år på komvux underlätta förståelsen för bland annat nog eller kan man som "nybörjare" läsa sig till högskoleprovet utan nått i ryggsäcken.


Då vi nått andra sidan vill jag bara tacka alla som engagerar sig i tråden känns otroligt skönt att prata med nån och det hela känns mycket lättare och min rädsla börjar försvinna och jag börjar nästan känna mig taggad nu :)!

Vad jag menar är att det inte finns någon anledning att vänta med att bekanta sig med högskoleprovet. En stor del i att skriva bra på ett sånt prov ligger ju i att veta hur man skall ta sig an det. Och Komvux och högskoleprovet är ju två helt olika saker. Det KAN ju vara så att några år på komvux gör skillnad, jag har ju ingen aning vad som gäller i ditt fall. :-)

 

[clnr]

En fråga ni som har csn lån hur mycket betalar ni av varje år eller månad?
Om man kan lägga 3k på skräp varje månad så tror jag att avbetalningen av ett csn lån inte svider så mycket när man fått ett yrke man älskar.

Om det inte ändrats sen jag tog lånen så betalar man årligen en procentsats av taxerad inkomst året innan, tror det är 4%. Så ju mer du tjänar desto mer betalar du.

Om några år är jag "fri" från CSN.

Det är ändrat. För lån tagna efter juni 2001 så är det baserat på en återbetalningstid på max 25 år med en ränta som bestäms av regeringen.
http://www.csn.se/aterbetala/hur-mycket-ska-du-betala

 

[GoranS]

Ska man plugga högskole-prov före eller efter komvux?

Högskoleprovet kan du ju börja kolla på med en gång. Jag minns att första gången jag kom i kontakt med högskoleprovet var i slutet av högstadiet, då vi på en mattelektion gick igenom NOG, dvs den del av högskoleprovet där ens förmåga att hantera matematiska och logiska problem testas. Slutsatsen var att vi kom ganska långt med högstadiematten, och mitt tips till alla som skall göra högskoleprovet är att verkligen bekanta sig med det innan - man vinner på det, liksom att skriva det flera gånger.

Är det lönt att kombinera comvux med högeskole provet eller måste man gå all out?
Då mina matte kunskaper är dåliga från högstadiet, kan inte några år på komvux underlätta förståelsen för bland annat nog eller kan man som "nybörjare" läsa sig till högskoleprovet utan nått i ryggsäcken.


Då vi nått andra sidan vill jag bara tacka alla som engagerar sig i tråden känns otroligt skönt att prata med nån och det hela känns mycket lättare och min rädsla börjar försvinna och jag börjar nästan känna mig taggad nu :)!

Vad jag menar är att det inte finns någon anledning att vänta med att bekanta sig med högskoleprovet. En stor del i att skriva bra på ett sånt prov ligger ju i att veta hur man skall ta sig an det. Och Komvux och högskoleprovet är ju två helt olika saker. Det KAN ju vara så att några år på komvux gör skillnad, jag har ju ingen aning vad som gäller i ditt fall. :-)

+1

Övning ger färdighet. Och om du skriver provet en gång får du en klar indikation på var dina styrkor och svagheter ligger och kan ev. öva på det som du är dålig på. Vissa delar tror jag är lättare att detaljöva på. T.ex. skulle jag säga att det bör vara lättare att förbättra sig på NOG-delen om man är svag på den än på ORD-delen. NOG-frågorna har ett måttligt antal underliggande former av logik och har man fattat dessa är det mer eller mindre trivialt att svara på frågorna (bortsett från potentiella slamkrypare). För ORD-delen finns det en fantastisk massa ord man inte kan och att slå in alla dessa är ett digert jobb. Därmed inte sagt att man inte kan förbättra sig på den.

 

[GoranS]

Ska man plugga högskole-prov före eller efter komvux?

Högskoleprovet kan du ju börja kolla på med en gång. Jag minns att första gången jag kom i kontakt med högskoleprovet var i slutet av högstadiet, då vi på en mattelektion gick igenom NOG, dvs den del av högskoleprovet där ens förmåga att hantera matematiska och logiska problem testas. Slutsatsen var att vi kom ganska långt med högstadiematten, och mitt tips till alla som skall göra högskoleprovet är att verkligen bekanta sig med det innan - man vinner på det, liksom att skriva det flera gånger.

Ja, NOG kräver ju egentligen inte speciellt mkt matematikkunskaper. Det är mer logiskt tänkande, vilket förvisso är något som är bra vid matematikstudier.

 

[DanielS]

Om man kan lägga 3k på skräp varje månad så tror jag att avbetalningen av ett csn lån inte svider så mycket när man fått ett yrke man älskar.

Jag har precis betalat av mina CSN-lån efter ca 13 år, men egentligen är de ju väldigt förmånliga att ha jämfört med t ex bostadslån.

Eftersom man börjar betala av i princip så fort man har fått ett jobb så är det inget jag har tänkt på, mer en utgift man haft konstant. Dock kanske det är annorlunda om man hade ett någorlunda välbetalt jobb innan man började plugga, då kan jag tänka mig att den ekonomiska smällen är större. Sedan är väl hyror mm på en annan nivå idag än när jag pluggade, speciellt om man råkar bo i en större stad...

 

[Anton_95]

Ska man plugga högskole-prov före eller efter komvux?

Högskoleprovet kan du ju börja kolla på med en gång. Jag minns att första gången jag kom i kontakt med högskoleprovet var i slutet av högstadiet, då vi på en mattelektion gick igenom NOG, dvs den del av högskoleprovet där ens förmåga att hantera matematiska och logiska problem testas. Slutsatsen var att vi kom ganska långt med högstadiematten, och mitt tips till alla som skall göra högskoleprovet är att verkligen bekanta sig med det innan - man vinner på det, liksom att skriva det flera gånger.

Ja, NOG kräver ju egentligen inte speciellt mkt matematikkunskaper. Det är mer logiskt tänkande, vilket förvisso är något som är bra vid matematikstudier.

Ok, då är jag med.
Kanske blir nyttigt då när man pluggar upp sin matte.

 

[Bosse Bosson]

Tjänstledighet:
Man kan ta tjänstledighet för studier hur långe man vill, ifall jag tolkade det rätt. Det finns ingen bortre gräns. Källa i detta fallet, Unionen: http://www.unionen.se/rad-och-stod/tjanstledighet-ledighet-utan-betalning

CSN:
3 års studier är i runda slängar 5-600kr månaden, beroende på när studierna slutat. (egen erfarenhet).

Högskoleprov:

Alla statliga universitet och högskolor har 33% av platserna DEDIKERADE till högskoleprovsstudenter. Det betyder att ifall du inte har ett högskoleprov så konkurerar du enbart om 66% av platserna, och har du högskoleprov öppnar du upp resterande. Ett bra resultat på högskoleprovet kan således ge dig stora möjligheter att studera på högskola. Internet säger att man tydligen brukar öka sitt högskoleprov 0,1-0,2 per gång man skriver det. Så mitt tips är att bita i det sura äpplet och göra det varje gång det erbjuds. Ibland kan det vara så att det inte söker tillräckligt många som har gjort högskoleprov, så att samtliga med ett genomfört högskoleprov med minst 0,05 kommer in. Dock sker det såklart sällan. Källa: https://www.antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Provurval/

Här kan du se statistik över hur det historiskt har sett att ta sig in på olika utbildningar runt om i Sverige.

http://statistik.uhr.se/
Välj sedan HT2016, HT2015, HT2014, VT2016,VT2016. Kolla på Urval 2!

Här kan du se urvalsgrupper (vad HP, BEIX,BI, BII osv står för): http://www.studeravidare.se/om-hogskolan/urvalsgrupper

//Anders

 

[Anton_95]

Var på vårdcentralen igår pga av sviten från helgens rolig heter och jag tog upp tinnitusen och ångesten och fick svaret "ja ha" av läkaren.
Blev ej förvånad då det var läkaren som nästan tog livet av min lillebror, han visar noll intresse för sina patienter, hur kan en sån äns få vara kvar?

Jaja blev kontaktad idag av hörselmottagningen och dom skulle försöka boka en tid för en genomgång.

Edit: Varför är mina inlägg dolda?

 

[GoranS]

Dags att byta husläkare?

 

[Anton_95]

Dags att byta husläkare?

Dags att kanske skaffa en hus läkare, då denne läkare jobbar på vårdcentralen, min mor skojja med mig innan jag lämnadevhemmet " Hoppas du inte får herr ****** för då får du ingen hjälp"......

 

[Anton_95]

Tjänstledighet:
Man kan ta tjänstledighet för studier hur långe man vill, ifall jag tolkade det rätt. Det finns ingen bortre gräns. Källa i detta fallet, Unionen: http://www.unionen.se/rad-och-stod/tjanstledighet-ledighet-utan-betalning

CSN:
3 års studier är i runda slängar 5-600kr månaden, beroende på när studierna slutat. (egen erfarenhet).

Högskoleprov:

Alla statliga universitet och högskolor har 33% av platserna DEDIKERADE till högskoleprovsstudenter. Det betyder att ifall du inte har ett högskoleprov så konkurerar du enbart om 66% av platserna, och har du högskoleprov öppnar du upp resterande. Ett bra resultat på högskoleprovet kan således ge dig stora möjligheter att studera på högskola. Internet säger att man tydligen brukar öka sitt högskoleprov 0,1-0,2 per gång man skriver det. Så mitt tips är att bita i det sura äpplet och göra det varje gång det erbjuds. Ibland kan det vara så att det inte söker tillräckligt många som har gjort högskoleprov, så att samtliga med ett genomfört högskoleprov med minst 0,05 kommer in. Dock sker det såklart sällan. Källa: https://www.antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Provurval/

Här kan du se statistik över hur det historiskt har sett att ta sig in på olika utbildningar runt om i Sverige.

http://statistik.uhr.se/
Välj sedan HT2016, HT2015, HT2014, VT2016,VT2016. Kolla på Urval 2!

Här kan du se urvalsgrupper (vad HP, BEIX,BI, BII osv står för): http://www.studeravidare.se/om-hogskolan/urvalsgrupper

//Anders

Klockrena sidor! Har suttit här som ett fråge tecken och undrat vad alla förkortningar betyder.
Höggeskoleprovet verkar super viktigt då konkurrensen är ganska hög, om man tittar på antalet sökande och antalet som kom in.

 

[Laser-Björne]

1. Helt rätt av dig söka professionell hjälp med hörsel. Om du i något stadie stöter på långa väntetider, som det tyvärr ofta är i den offentliga vården, hör dig för om det finns privat alternativ i din närhet. Att få hjälp med öronen så snart som möjligt är väl investerade pengar.

2. Jag jobbar på ett stort företag inom teknik och bygg. På vårt kontor så har vi en några YH-utbildade bland alla civilingenjörer, doktorander och liknande. Jag upplever inte att det någon skillnad i status beroende på vilken utbildning man har, utan det är långt mer viktigt att man är bra på det man gör och man får saker gjorda.

Förresten så har ju arkitektutbildningarna ett arkitektprov för de som inte kommer in på betyg eller högskoleprov.

 

[Anton_95]

1. Helt rätt av dig söka professionell hjälp med hörsel. Om du i något stadie stöter på långa väntetider, som det tyvärr ofta är i den offentliga vården, hör dig för om det finns privat alternativ i din närhet. Att få hjälp med öronen så snart som möjligt är väl investerade pengar.

2. Jag jobbar på ett stort företag inom teknik och bygg. På vårt kontor så har vi en några YH-utbildade bland alla civilingenjörer, doktorander och liknande. Jag upplever inte att det någon skillnad i status beroende på vilken utbildning man har, utan det är långt mer viktigt att man är bra på det man gör och man får saker gjorda.

Förresten så har ju arkitektutbildningarna ett arkitektprov för de som inte kommer in på betyg eller högskoleprov.

Kan man bli arkitekt fast man har sociala skills som en grönsak :D Har alltid haft det svårt att prata med människor jag inte känner, men som sagt det har aldrig avskräckt mig från att försöka. Har dock blivit bättre på det då man träffar okända människor varje dag på jobbet.

 

[Laser-Björne]

1. Helt rätt av dig söka professionell hjälp med hörsel. Om du i något stadie stöter på långa väntetider, som det tyvärr ofta är i den offentliga vården, hör dig för om det finns privat alternativ i din närhet. Att få hjälp med öronen så snart som möjligt är väl investerade pengar.

2. Jag jobbar på ett stort företag inom teknik och bygg. På vårt kontor så har vi en några YH-utbildade bland alla civilingenjörer, doktorander och liknande. Jag upplever inte att det någon skillnad i status beroende på vilken utbildning man har, utan det är långt mer viktigt att man är bra på det man gör och man får saker gjorda.

Förresten så har ju arkitektutbildningarna ett arkitektprov för de som inte kommer in på betyg eller högskoleprov.

Kan man bli arkitekt fast man har sociala skills som en grönsak :D Har alltid haft det svårt att prata med människor jag inte känner, men som sagt det har aldrig avskräckt mig från att försöka. Har dock blivit bättre på det då man träffar okända människor varje dag på jobbet.

Det negativa är att arkitektyrket till mycket stor del går ut på att sälja sina idéer. De flesta kunder vill bara bygga skokartonger som blir så billiga som möjligt, så det gäller att övertyga dem om varför en dyrare lösning kan vara bättre.

Det positiva är sociala skills går att träna upp - precis som skills i cykling. Ett träningspass för sociala skills skulle kunna vara att gå ut på krogen och inleda samtal med alla möjliga människor. Precis som med cykling så är det tungt i början, men man bättre ju fler pass man kör.

 

[Anton_95]

1. Helt rätt av dig söka professionell hjälp med hörsel. Om du i något stadie stöter på långa väntetider, som det tyvärr ofta är i den offentliga vården, hör dig för om det finns privat alternativ i din närhet. Att få hjälp med öronen så snart som möjligt är väl investerade pengar.

2. Jag jobbar på ett stort företag inom teknik och bygg. På vårt kontor så har vi en några YH-utbildade bland alla civilingenjörer, doktorander och liknande. Jag upplever inte att det någon skillnad i status beroende på vilken utbildning man har, utan det är långt mer viktigt att man är bra på det man gör och man får saker gjorda.

Förresten så har ju arkitektutbildningarna ett arkitektprov för de som inte kommer in på betyg eller högskoleprov.

Kan man bli arkitekt fast man har sociala skills som en grönsak :D Har alltid haft det svårt att prata med människor jag inte känner, men som sagt det har aldrig avskräckt mig från att försöka. Har dock blivit bättre på det då man träffar okända människor varje dag på jobbet.

Det negativa är att arkitektyrket till mycket stor del går ut på att sälja sina idéer. De flesta kunder vill bara bygga skokartonger som blir så billiga som möjligt, så det gäller att övertyga dem om varför en dyrare lösning kan vara bättre.

Det positiva är sociala skills går att träna upp - precis som skills i cykling. Ett träningspass för sociala skills skulle kunna vara att gå ut på krogen och inleda samtal med alla möjliga människor. Precis som med cykling så är det tungt i början, men man bättre ju fler pass man kör.

Haha bästa liknelsen jag hört!
Jag försöker bättra på mig och har inga problem med att gå fram till främlingar och försöka prata, tror mitt största problem är att jag tänker för mycket.
Jag brukar ta ett djupt andetag och gå fram till grannen och öva på att små prata lite,ibland blir det kort ibland lite längre. Han tror nog att jag är lite weird men det kan jag leva med :D
Men som sagt att sälja in en ide är nog mycket lättare än att små prata, då iden är min egen och något jag är stolt över och brinner för och jag vet redan innan vad jag ska prata om.