Popliteus: -Gör inte som mig!
En liten berättelse om att det inte alltid blir som man tänkt sig.
Upptäckte det underbara med att cykla mtb som 28 åring. Cykeln var en fullständigt livsfarlig "Sportex cykel a la 1500 pix ". Den var i stål men vägde som bly men trots det räckte det för att tända mitt intresse för "mtb"
Kände att det var med livet som insatts som jag körde utför de stökiga stigarna i Hellas på den billiga cykeln.
Började sondera marknaden och köpte år 2000 min första riktiga mtb, en Scott comp racing för en peng som kändes horribel men som i efterhand visat sig vara en helt ok affär. Började köra lokala tävlingar och 2001 körde jag min första FMT (Finnmarksturen).
Sen har det accelererat och sedan två år tillbaks anser jag mig kunna kalla mig cykelbög, prylbög mm.
Scotte’n byttes ut när den hade gjort sitt under 2002 och jag införskaffade en Trek Fuel 90 som jag körde på under sommaren 03.
Under 2003 tog jag mig igenom långloppscupen med ok resultat (FMT 4,58). Det var så underbart att fara landet runt med klubben och köra långlopp och få uppleva det underbara i att behärska cykeln och att uthärda smärtan som brände i låren.
Det underbara i att färdas genom vår underbara natur och att möta så många likasinnade människor som var lika fast i cykelträsket som jag.
Var nöjd med mina insatser men kände att jag hade mer att ge så efter säsongen 2003 kände jag att 2004, då jävlar skulle det gå undan på tävlingarna!
Införskaffade under hösten 03 en trainer och flåsandes i mitt sovrum kunde jag se startområdena på Långa lugnet, BST och FMT liggandes framför mig, som jag längtade.
Träningen kompletterades med styrketräning på gym och allt kändes kanon. Självklart fick ju prylbögen i mig vatten på sin kvarn och jag var ju bara tvungen att uppgradera cykeln när jag nu var i så bra form...
Införskaffade för ca 7 veckor sedan en ny Giant NRS 1 för att matcha min form.
Allt såg så bra ut, jag hade ordnat med ledighet från jobbet de helger som jag annars skulle jobbat, förberett tjejen på vad som skulle hända i sommar, här skulle cyklas, cyklas mycket.
Vad gjorde att det inte blev som jag tänkt mig sommaren 2004?
Jag körde enbart mtb under våren förutom de trainerpass jag körde hemma men när polaren ringde och föreslog en premiärtur på racern i vårsolen ville man ju haka på. Formen var ju bra så det kunde ju inte bli några problem...
Men problem fick jag..
Körde en alldeles för lång sväng, ca 5 timmar på premiären och kände hur det började värka i höger knä, ähh det är bara att sträcka ut lite så ordnar det sig tänkte jag och vi cyklade vidare. Tilläggas bör att jag hade ny sadel och hade justerat både höjd och fram back position på sadeln jämfört med inställningarna när jag körde trainer.
Puckad dessutom hade jag nya klossar på skorna som jag också hade monterat längre bak än de på mina mtb skor. Mina skoskydd ställde också till det och gjorde att foten satt mer fixerad i pedalen än vad som var önskvärt.
Hade ont på morgonen efter, ähh lite träningsvärk bara..
Tog en dag ledigt från träningen sen var det dags igen. Kände hur det smärtade på baksidan av knäet men tyckte att jag måste träna ändå, sommaren var snart här, det gällde att ta vara på tillfällena. Körde intervall stenhårt och kände hur smärtan ökade under passet. Det gjorde inte så ont men det kändes att nått var fel.
De påföljande dagarna hade jag mycket ont bakom höger knä, som en träningsvärk som inte ville ge sig.
Gick till min husläkare: - Det är inget farligt, jag hittar inget fel, det är nog bara lite överbelastat. Ta det lite lugnt så går det över på 2-6 veckor. Bad om antiinflammatoriska tabletter som jag också fick även om doktorn sa att han inte trodde dom skulle göra någon nytta mer än att dämpa smärtan. Det han sa visade sig senare stämma.
Vilade i några veckor men kunde inte hålla mig från cykeln utan tränade lite försiktigt.
Tävlingarna närmade sig, dags för cuptävling i Trosa Vagnhärad. Kändes inte bra men envis som man är tog jag mig runt utan en tanke på att bryta. Dagen efter var inte kul, ont ont.
Ytterligare en tävling stod framför dörren, Kringelloppet i Södertälje. Var sssssåå cykelsugen och kunde inte låta bli att cykla. Dagen efter, samma smärta.
Besökte veckan efter en Naprapat för första gången i mitt liv, 460 kr! Han kändes dock seriös och gav ett proffsigt intryck. Han trodde det kunde vara en lite muskel på baksidan av knäet som hette Popliteus!
Ytterliggare tre veckor med vila och utebliven BST, ingen förbättring. Suck!
Besökte idag en idrottsläkare som tog sig tid och klämde och kände på benet och kom till samma slutsats som naprapaten, POPLITEUS!
Läkaren hade själv haft problem med denna lilla muskel under sin tid som hockeymålvakt, det tog honom nio månader att bli frisk!! Han nämnde även att han haft andra patienter med samma symtom som mig och att det hade tagit allt ifrån två månader till två år innan de blivit bra!!
Ingen cykling och inget som gör att det smärtar blev hans ordination.
Så nu sitter man här med skadat knä, raserade drömmar och en ny cykel...
Livet blir inte alltid som man tänkt sig så passa på och njut ni som är friska och kan cykla!
Jag är optimist och deppar inte ihop för det här, man får se det positiva i livet, det kunde vart värre. Man har en familj som tycker om en, ett bra jobb och en just lägenhet och sist men inte minst så har man er här på Happy. Det kunde vart värre, livet går vidare och det kommer fler somrar med långlopp!
Hur kunde det bli såhär?
Ja så här i efterhand är det lätt att se alla felen jag begick:
För lång premiärtur på racern.
Felaktigt inställd cykel och pedaler.
En ovilja att lyssna på kroppens signaler.
En längtan att tävla som bedövade smärtan och gjorde att jag ställde mig på startlinjen.
En längtan efter att prestera bättre än föregående år vilket gjorde att jag tränade så ofta som jag kunde.
Lär av mina misstag
Lyssna på kroppen!
Gör små justeringar i taget och kör korta pass i början efter en justering
Kör med huvudet!
Gå till en specialistläkare direkt.
Så till mina sommar tips:
Gör saker nu på kvällarna när det är just ute
Kliv upp mitt i natten och cykla genom din stad i sommarnatten, möt festprissarna som ska hem och sova efter en blöt kväll på krogen, Avsluta med en lyxig hotellfrukost.
Visa hänsyn i skogen.
Ställ er i rätt start fålla på loppen
Kom till Stockholm och kör/ se på MTB SM 11-18/ 7
Om du ska bli förkyld som jag är nu, bli det under Tour de France i juli.
Njut av sommaren och av livet!
Ha de gott och lycka till på Kjells tur och alla andra tävlingar ni ska köra i sommar.
/Frallan
Upptäckte det underbara med att cykla mtb som 28 åring. Cykeln var en fullständigt livsfarlig "Sportex cykel a la 1500 pix ". Den var i stål men vägde som bly men trots det räckte det för att tända mitt intresse för "mtb"
Kände att det var med livet som insatts som jag körde utför de stökiga stigarna i Hellas på den billiga cykeln.
Började sondera marknaden och köpte år 2000 min första riktiga mtb, en Scott comp racing för en peng som kändes horribel men som i efterhand visat sig vara en helt ok affär. Började köra lokala tävlingar och 2001 körde jag min första FMT (Finnmarksturen).
Sen har det accelererat och sedan två år tillbaks anser jag mig kunna kalla mig cykelbög, prylbög mm.
Scotte’n byttes ut när den hade gjort sitt under 2002 och jag införskaffade en Trek Fuel 90 som jag körde på under sommaren 03.
Under 2003 tog jag mig igenom långloppscupen med ok resultat (FMT 4,58). Det var så underbart att fara landet runt med klubben och köra långlopp och få uppleva det underbara i att behärska cykeln och att uthärda smärtan som brände i låren.
Det underbara i att färdas genom vår underbara natur och att möta så många likasinnade människor som var lika fast i cykelträsket som jag.
Var nöjd med mina insatser men kände att jag hade mer att ge så efter säsongen 2003 kände jag att 2004, då jävlar skulle det gå undan på tävlingarna!
Införskaffade under hösten 03 en trainer och flåsandes i mitt sovrum kunde jag se startområdena på Långa lugnet, BST och FMT liggandes framför mig, som jag längtade.
Träningen kompletterades med styrketräning på gym och allt kändes kanon. Självklart fick ju prylbögen i mig vatten på sin kvarn och jag var ju bara tvungen att uppgradera cykeln när jag nu var i så bra form...
Införskaffade för ca 7 veckor sedan en ny Giant NRS 1 för att matcha min form.
Allt såg så bra ut, jag hade ordnat med ledighet från jobbet de helger som jag annars skulle jobbat, förberett tjejen på vad som skulle hända i sommar, här skulle cyklas, cyklas mycket.
Vad gjorde att det inte blev som jag tänkt mig sommaren 2004?
Jag körde enbart mtb under våren förutom de trainerpass jag körde hemma men när polaren ringde och föreslog en premiärtur på racern i vårsolen ville man ju haka på. Formen var ju bra så det kunde ju inte bli några problem...
Men problem fick jag..
Körde en alldeles för lång sväng, ca 5 timmar på premiären och kände hur det började värka i höger knä, ähh det är bara att sträcka ut lite så ordnar det sig tänkte jag och vi cyklade vidare. Tilläggas bör att jag hade ny sadel och hade justerat både höjd och fram back position på sadeln jämfört med inställningarna när jag körde trainer.
Puckad dessutom hade jag nya klossar på skorna som jag också hade monterat längre bak än de på mina mtb skor. Mina skoskydd ställde också till det och gjorde att foten satt mer fixerad i pedalen än vad som var önskvärt.
Hade ont på morgonen efter, ähh lite träningsvärk bara..
Tog en dag ledigt från träningen sen var det dags igen. Kände hur det smärtade på baksidan av knäet men tyckte att jag måste träna ändå, sommaren var snart här, det gällde att ta vara på tillfällena. Körde intervall stenhårt och kände hur smärtan ökade under passet. Det gjorde inte så ont men det kändes att nått var fel.
De påföljande dagarna hade jag mycket ont bakom höger knä, som en träningsvärk som inte ville ge sig.
Gick till min husläkare: - Det är inget farligt, jag hittar inget fel, det är nog bara lite överbelastat. Ta det lite lugnt så går det över på 2-6 veckor. Bad om antiinflammatoriska tabletter som jag också fick även om doktorn sa att han inte trodde dom skulle göra någon nytta mer än att dämpa smärtan. Det han sa visade sig senare stämma.
Vilade i några veckor men kunde inte hålla mig från cykeln utan tränade lite försiktigt.
Tävlingarna närmade sig, dags för cuptävling i Trosa Vagnhärad. Kändes inte bra men envis som man är tog jag mig runt utan en tanke på att bryta. Dagen efter var inte kul, ont ont.
Ytterligare en tävling stod framför dörren, Kringelloppet i Södertälje. Var sssssåå cykelsugen och kunde inte låta bli att cykla. Dagen efter, samma smärta.
Besökte veckan efter en Naprapat för första gången i mitt liv, 460 kr! Han kändes dock seriös och gav ett proffsigt intryck. Han trodde det kunde vara en lite muskel på baksidan av knäet som hette Popliteus!
Ytterliggare tre veckor med vila och utebliven BST, ingen förbättring. Suck!
Besökte idag en idrottsläkare som tog sig tid och klämde och kände på benet och kom till samma slutsats som naprapaten, POPLITEUS!
Läkaren hade själv haft problem med denna lilla muskel under sin tid som hockeymålvakt, det tog honom nio månader att bli frisk!! Han nämnde även att han haft andra patienter med samma symtom som mig och att det hade tagit allt ifrån två månader till två år innan de blivit bra!!
Ingen cykling och inget som gör att det smärtar blev hans ordination.
Så nu sitter man här med skadat knä, raserade drömmar och en ny cykel...
Livet blir inte alltid som man tänkt sig så passa på och njut ni som är friska och kan cykla!
Jag är optimist och deppar inte ihop för det här, man får se det positiva i livet, det kunde vart värre. Man har en familj som tycker om en, ett bra jobb och en just lägenhet och sist men inte minst så har man er här på Happy. Det kunde vart värre, livet går vidare och det kommer fler somrar med långlopp!
Hur kunde det bli såhär?
Ja så här i efterhand är det lätt att se alla felen jag begick:
För lång premiärtur på racern.
Felaktigt inställd cykel och pedaler.
En ovilja att lyssna på kroppens signaler.
En längtan att tävla som bedövade smärtan och gjorde att jag ställde mig på startlinjen.
En längtan efter att prestera bättre än föregående år vilket gjorde att jag tränade så ofta som jag kunde.
Lär av mina misstag
Lyssna på kroppen!
Gör små justeringar i taget och kör korta pass i början efter en justering
Kör med huvudet!
Gå till en specialistläkare direkt.
Så till mina sommar tips:
Gör saker nu på kvällarna när det är just ute
Kliv upp mitt i natten och cykla genom din stad i sommarnatten, möt festprissarna som ska hem och sova efter en blöt kväll på krogen, Avsluta med en lyxig hotellfrukost.
Visa hänsyn i skogen.
Ställ er i rätt start fålla på loppen
Kom till Stockholm och kör/ se på MTB SM 11-18/ 7
Om du ska bli förkyld som jag är nu, bli det under Tour de France i juli.
Njut av sommaren och av livet!
Ha de gott och lycka till på Kjells tur och alla andra tävlingar ni ska köra i sommar.
/Frallan
