Transwave
Aktiv medlem
[RR] Expedition Bohusleden fortsätter - etapp 10 - 13
För några veckor sedan körde jag etapp 6 - 9 och fick mersmak! https://happyride.se/forum/read.php/1/3584657
Denna gång tog jag pendeltåget till Uddevalla för att avverka nästkommande 4 etapper, som jag körde i riktning från norr till söder för att kunna cykla transportsträckan hem.
Här började "påfarten" till etapp 13 från Uddevalla. Det vita på marken är skaldjur! Normalt sätt kan man förvänta sig sådant på en strand, men detta var faktiskt en strand en gång i tiden, när vänern var i direkt förbindelse med havet. Förutom branta backar så var det ganska lättcyklat...
Tills jag kom in i skogen! Bilden är lika suddig som jag kände mig förtvivlad. Med etapp 9 färsk i minnet tänkte jag: "Jahopp, det är så här resten av dagen kommer att bli, hoppa av och på cykeln och ta sig fram i krypfart!" Lyckligtvis nojjade jag i onödan, för även om stigen var teknisk så blev den allt mer cykelvänlig.
Ett flertal betesgårdar passerades, vissa var igenvuxna. Här fick jag härlig brännässla & taggbusksmassage på händer och ben, helt gratis!
Efter att etapp 13 övergått till 12 så blev stigarna snabbare och det var en hel del inslag av skogsvägar, samt några endurospår då en motorbana skulle korsas.
'
'
Då bohusleden normalt sätt är teknisk, passade jag på att njuta av de lite mer lättåkta partierna. Jag kom tänka tillbaka på mitten av 90-talet när jag köpte min första riktiga MTB. Det var stigar/skogsvägar som dessa jag ansåg vara utmanande offroad körning. Sporten har helt klart utvecklats sedan dess. Lustigt nog så kör jag fortfarande en helstel MTB, precis som då. Modern geometri samt 29" hjul med 2.8" däck utgör helt klart en rejäl skillnad mot 26" hjul och 2.0" däck när det kommer till framkomlighet i skogen :)
Mot slutet av etappen blev det dags för lunchpaus då jag äntligen mumsade i mig ugnsbakade grönsaker & lax med smält ost och grädde. Satt i skuggan av ett torp på en nyklippt gräsmatta och bara kopplade av en stund efter maten i denna varma sommardag.
Efter att ha cyklat uppför en backe som aldrig ville ta slut kom jag in i en härlig trollskog. Stigen var relativt bred, utmanande men ändå snabbcyklad. De flesta nedfallna träd hade blivit föredömligt kapade så att det gick att hålla ett gött flow, vilket var precis det jag gjorde. Lunchen jag åt har börjat omvandlas till energi, vilket märktes på min körning, och inte minst glädjen jag kände! Det var som att deltog i ett endurolopp där allting bara flöt på precis som det skulle! Berusad av glädje körde jag bara på ett bra tag utan att ta paus.
'
Tog till slut en paus vid denna förvånansvärt klara sjö. Var sugen på att bada men skippade det då jag hade en hel del körning kvar.
En sak som bekymrade mig var att jag började få slut på vatten och jag har inte passerat några källor. Jag började undra om jag inte skulle fylla flaskorna med vatten från sjön. Jag bestämde mig att knacka dörr vid första bästa samhälle skulle vara ett bättre alternativ, även om jag helst ville undvika det. Tack och lov fick jag påfyllning efter första försöket och fick höra att de får en och annan besökare som frågar efter vatten. De verkade tack o lov inte besvärade av detta och önskade mig lycka till i min fortsatta färd.
'
Stigen gick igenom ett flertal kalhyggen samt var igenvuxen på många ställen. Om du inte kan se stigen på bilden ovan så är det inget fel på din syn, det kunde jag inte heller, vilket ledde till ett flertal överraskningar i form av plötsliga hinder, väl dolda i vegetationen.
Mitt i en torr barrskog växte det en remsa av gröna blad, tack var det en rinnande bäck, vilket ledde till en kort paus för att beundra kontrasterna.
Om någon har svårt att komma in i sin volvo så hänger lösningen på etapp 10!
Framåt slutet blev stigen riktigt knixig som krävde min fulla koncentration för att passera på 2 hjul. Dessvärre var det en bristvara då jag var rätt trött vid det här laget.
'
Det här kändes helt sjukt att cykla över. Kort efteråt blev stigen mer lättåkt och vips så var jag framme vid etappens slut. Jag pumpade upp däcken för transport och cyklade som sist till ucklum och åt en välbehövlig kebab. Jag inledde körningen på leden kl 10:20 och avslutade 18:50, dvs 8,5 timmar skogscykling.
På hemvägen gjorde sig tröttheten åter påmind då jag cyklade in på fel väg och hade problem att orientera mig. Huvudet fungerade helt klart sämre så jag fick ta hjälp av en digital karta i telefonen. Såg då att den kortaste vägen till att åter hamna på rätt kurs gick genom en längre grusväg. Till min förvåning tyckte jag att det var jättekul att smiska grus och bestämde mig därför för att ta ett foto.
Med hårdpumpade däck upplevdes hojen snabb och lättrampad. Ville inte byta ut den mot en gravelhoj även om jag fick möjlighet. Började fundera på att kanske planera lite grusrally framåt senhösten när det inte är lika roligt att cykla vandringsled.
Sammanfattningsvis vill jag säga att etapperna jag avverkade under dagen lämpar sig utmärkt för cykling, se bara till att ta med ordentligt med vatten då det inte fanns några vattenkällor vad jag kunde hitta. Dessa utflykter ger mig mersmak och jag är sugen på att utforska mer!
Denna gång tog jag pendeltåget till Uddevalla för att avverka nästkommande 4 etapper, som jag körde i riktning från norr till söder för att kunna cykla transportsträckan hem.
Här började "påfarten" till etapp 13 från Uddevalla. Det vita på marken är skaldjur! Normalt sätt kan man förvänta sig sådant på en strand, men detta var faktiskt en strand en gång i tiden, när vänern var i direkt förbindelse med havet. Förutom branta backar så var det ganska lättcyklat...
Tills jag kom in i skogen! Bilden är lika suddig som jag kände mig förtvivlad. Med etapp 9 färsk i minnet tänkte jag: "Jahopp, det är så här resten av dagen kommer att bli, hoppa av och på cykeln och ta sig fram i krypfart!" Lyckligtvis nojjade jag i onödan, för även om stigen var teknisk så blev den allt mer cykelvänlig.
Ett flertal betesgårdar passerades, vissa var igenvuxna. Här fick jag härlig brännässla & taggbusksmassage på händer och ben, helt gratis!
Efter att etapp 13 övergått till 12 så blev stigarna snabbare och det var en hel del inslag av skogsvägar, samt några endurospår då en motorbana skulle korsas.
'
'
Då bohusleden normalt sätt är teknisk, passade jag på att njuta av de lite mer lättåkta partierna. Jag kom tänka tillbaka på mitten av 90-talet när jag köpte min första riktiga MTB. Det var stigar/skogsvägar som dessa jag ansåg vara utmanande offroad körning. Sporten har helt klart utvecklats sedan dess. Lustigt nog så kör jag fortfarande en helstel MTB, precis som då. Modern geometri samt 29" hjul med 2.8" däck utgör helt klart en rejäl skillnad mot 26" hjul och 2.0" däck när det kommer till framkomlighet i skogen :)
Mot slutet av etappen blev det dags för lunchpaus då jag äntligen mumsade i mig ugnsbakade grönsaker & lax med smält ost och grädde. Satt i skuggan av ett torp på en nyklippt gräsmatta och bara kopplade av en stund efter maten i denna varma sommardag.
Efter att ha cyklat uppför en backe som aldrig ville ta slut kom jag in i en härlig trollskog. Stigen var relativt bred, utmanande men ändå snabbcyklad. De flesta nedfallna träd hade blivit föredömligt kapade så att det gick att hålla ett gött flow, vilket var precis det jag gjorde. Lunchen jag åt har börjat omvandlas till energi, vilket märktes på min körning, och inte minst glädjen jag kände! Det var som att deltog i ett endurolopp där allting bara flöt på precis som det skulle! Berusad av glädje körde jag bara på ett bra tag utan att ta paus.
'
Tog till slut en paus vid denna förvånansvärt klara sjö. Var sugen på att bada men skippade det då jag hade en hel del körning kvar.
En sak som bekymrade mig var att jag började få slut på vatten och jag har inte passerat några källor. Jag började undra om jag inte skulle fylla flaskorna med vatten från sjön. Jag bestämde mig att knacka dörr vid första bästa samhälle skulle vara ett bättre alternativ, även om jag helst ville undvika det. Tack och lov fick jag påfyllning efter första försöket och fick höra att de får en och annan besökare som frågar efter vatten. De verkade tack o lov inte besvärade av detta och önskade mig lycka till i min fortsatta färd.
'
Stigen gick igenom ett flertal kalhyggen samt var igenvuxen på många ställen. Om du inte kan se stigen på bilden ovan så är det inget fel på din syn, det kunde jag inte heller, vilket ledde till ett flertal överraskningar i form av plötsliga hinder, väl dolda i vegetationen.
Mitt i en torr barrskog växte det en remsa av gröna blad, tack var det en rinnande bäck, vilket ledde till en kort paus för att beundra kontrasterna.
Om någon har svårt att komma in i sin volvo så hänger lösningen på etapp 10!
Framåt slutet blev stigen riktigt knixig som krävde min fulla koncentration för att passera på 2 hjul. Dessvärre var det en bristvara då jag var rätt trött vid det här laget.
'
Det här kändes helt sjukt att cykla över. Kort efteråt blev stigen mer lättåkt och vips så var jag framme vid etappens slut. Jag pumpade upp däcken för transport och cyklade som sist till ucklum och åt en välbehövlig kebab. Jag inledde körningen på leden kl 10:20 och avslutade 18:50, dvs 8,5 timmar skogscykling.
På hemvägen gjorde sig tröttheten åter påmind då jag cyklade in på fel väg och hade problem att orientera mig. Huvudet fungerade helt klart sämre så jag fick ta hjälp av en digital karta i telefonen. Såg då att den kortaste vägen till att åter hamna på rätt kurs gick genom en längre grusväg. Till min förvåning tyckte jag att det var jättekul att smiska grus och bestämde mig därför för att ta ett foto.
Med hårdpumpade däck upplevdes hojen snabb och lättrampad. Ville inte byta ut den mot en gravelhoj även om jag fick möjlighet. Började fundera på att kanske planera lite grusrally framåt senhösten när det inte är lika roligt att cykla vandringsled.
Sammanfattningsvis vill jag säga att etapperna jag avverkade under dagen lämpar sig utmärkt för cykling, se bara till att ta med ordentligt med vatten då det inte fanns några vattenkällor vad jag kunde hitta. Dessa utflykter ger mig mersmak och jag är sugen på att utforska mer!
