Tobbe Arnesson
Ny medlem
[RR] "Höstens" första pannlampstur
Happ!
Anki ska ut och supa med tjejkompisarna så jag laddar pannlampan för att inte kasta bort ett tillfälle att hojja.
Spenderar deras förfestande med att göra iordning cykeln efter Åre. Bort med DH-slangarna, på med ny kedja och omfettning av bakväxeltrissorna.
Byter om sent om sider när det blivit mörkt, trampar iväg på en liten stigtarm och kollar till hur Ryddan, Emil och 42Hz har det på sitt fyllesurfande.
Trampar vidare, tar ett par tekniska stigar på väg ut till mitt mål; Skorstenshöjden.
Nu ska klättringen få tillbaka! Sist pajjade min body och jag fick - förutom knäont - gå hem.
Trampar upp den gamla gruvvägen, vänder in på knixstigen, övervinner skakigt några 'rock gardens'.
Vadnu? Flyger över styret. Farten är låg och fallet bromsas med armarna, lyfter upp cykeln igen och sänker sadeln till AM-position. XC-svettohöjd är nog inte så smart på dagghala stenar i mörkret tänker jag och svingar benet över cykeln och rullar iväg igen.
Men? Det är något som är knas?
Kollar ner, jaha, bakväxelörat är knäckt! Det var väl typiskt. Och se där, skruven jag misshandlade till övre trissan har gett upp och trissan ramlat dän. Jaja, det fixar jag med ett buntband och ett nytt bakväxelöra har jag i ryggan!
Trissan ligger där och skimrar lite retfullt i pannlampsljuset.
Ska väl inte ta mer än max fem minuter att fixa tänker jag och flyttar batteriet till ryggfickan, gräver fram bakväxelöra och multiverktyg. Fäller ut femmans insexa och ger mig på bakväxelskruven för att ta bort resterna av bakväxelörat.
What the? Fanskapet sitter stenhårt och efter några minuter med utstående blodådror och vitnande knogar ger jag upp och fixerar växeln i ramen med ett buntband, stoppar kedjan i ryggan och vänder gående hem igen...
Skorstenshöjden vinner igen!
Men snart är jag tillbaka, med kopparpasta på skruven som håller bakväxeln! :)
Anki ska ut och supa med tjejkompisarna så jag laddar pannlampan för att inte kasta bort ett tillfälle att hojja.
Spenderar deras förfestande med att göra iordning cykeln efter Åre. Bort med DH-slangarna, på med ny kedja och omfettning av bakväxeltrissorna.
Byter om sent om sider när det blivit mörkt, trampar iväg på en liten stigtarm och kollar till hur Ryddan, Emil och 42Hz har det på sitt fyllesurfande.
Trampar vidare, tar ett par tekniska stigar på väg ut till mitt mål; Skorstenshöjden.
Nu ska klättringen få tillbaka! Sist pajjade min body och jag fick - förutom knäont - gå hem.
Trampar upp den gamla gruvvägen, vänder in på knixstigen, övervinner skakigt några 'rock gardens'.
Vadnu? Flyger över styret. Farten är låg och fallet bromsas med armarna, lyfter upp cykeln igen och sänker sadeln till AM-position. XC-svettohöjd är nog inte så smart på dagghala stenar i mörkret tänker jag och svingar benet över cykeln och rullar iväg igen.
Men? Det är något som är knas?
Kollar ner, jaha, bakväxelörat är knäckt! Det var väl typiskt. Och se där, skruven jag misshandlade till övre trissan har gett upp och trissan ramlat dän. Jaja, det fixar jag med ett buntband och ett nytt bakväxelöra har jag i ryggan!
Trissan ligger där och skimrar lite retfullt i pannlampsljuset.
Ska väl inte ta mer än max fem minuter att fixa tänker jag och flyttar batteriet till ryggfickan, gräver fram bakväxelöra och multiverktyg. Fäller ut femmans insexa och ger mig på bakväxelskruven för att ta bort resterna av bakväxelörat.
What the? Fanskapet sitter stenhårt och efter några minuter med utstående blodådror och vitnande knogar ger jag upp och fixerar växeln i ramen med ett buntband, stoppar kedjan i ryggan och vänder gående hem igen...
Skorstenshöjden vinner igen!
Men snart är jag tillbaka, med kopparpasta på skruven som håller bakväxeln! :)
