[RR] Stigcykling i Alperna och Alsace
En liten beskrivning av några av de turer det blev på årets bilsemester:
Gran Paradiso, Col d’Invergneux (29 km, 1544 hm)
Gran Paradiso har jag varit sugen på i flera år och i år blev det av. Det är en nationalpark som ligger söder om Aosta i Italien, ett populärt område bland italienska vandrare, men inte så mycket andra turister.
Vi startade i Cogne som ligger strax söder om Aosta med sikte på Col d’Invergneux. Första halvan av turen var uppför på grusväg i ungefär 1100 hm, sen blev det stig men fortsatt uppåt i 400 hm till varav de sista 300 hm med cykeln på axlarna.
Marmot med koll på läget.
På väg uppåt, här var det cykel på axlarna som gällde.
På krönet!
Sen kom den fina belöningen, en 18 km lång single track i konstant nedförsbacke! Riktigt bra cykling, bara några få ställen där man fick gå av och gå några meter och hela tiden dessa fantastiska omgivningar.
Mera utför…
Ännu mera utför…
Bardonecchia, Passo Mulattiera & Col des Thures (39 km, 1700 hm)
Den här turen körde vi förra året också men då kraschade jag på andra utförskörningen så vi var sugna på en revansch. Det är två uppförskörningar och sedan två utförskörningar, det som är lite roligt med den är att man startar i Italien, kommer ner i Frankrike och sedan tar sig tillbaka till Italien igen.
Den första stigningen är på grusvägar i närheten av skidområdet i Bardonecchia, till slut kommer man upp till några kaserner från första världskriget där de satt och lurpassade. Utförskörningen är lös, stenig stig som man flyter ovanpå så gillar man att sladda runt är det perfekt!
Dit upp ska vi!
Mackpaus före utförskörningen.
Sa jag att det var stenigt?
men ändå väldigt fint
Väl nere i Frankrike så bär det uppåt nästan direkt, den här gången på en vandringsstig där det blir push-bike upp till krönet på Col des Thures som är en rätt stor gräsklädd platå.
Nästan uppe.
Den här utförskörningen går genom en skog så det är inte så mycket sten men desto mer rötter och switchbacks (som jag fortfarande är oduglig på…), riktigt skoj utförskörning.
Kaysersberg, Lac Blanc, Lac Noir & Lac du Forlet (50 km, 1550 hm)
För att göra hemresan lite mer intressant hade jag sett ut den här rundan som går i de skogsklädda bergen väster om Colmar i Frankrike. Det är inte lika extrema höjder som i Alperna men fullt tillräckligt för att få långa utförskörningar och bli ordentligt trött.
Det som var speciellt med den här rundan var att den gick nästan bara på stig, både uppför och nerför. Det gjorde att den kändes rätt lång då uppförsbackarna tog ett tag att ta sig förbi.
Uppe på platån.
Sjukt stora ringklockor (och högljudda...)
Huvuddelen av klättringen fick vi i början på vägen från Kaysersberg upp till Lac Blanc, sedan gick det mer utför än uppför förbi de övriga sjöarna innan vi avslutade med en lång utförskörning tillbaka till Kaysersberg och vinfälten.
Fina stigar hela rundan, riktig traum-tour som tyskarna uttrycker det.
Gran Paradiso, Col d’Invergneux (29 km, 1544 hm)
Gran Paradiso har jag varit sugen på i flera år och i år blev det av. Det är en nationalpark som ligger söder om Aosta i Italien, ett populärt område bland italienska vandrare, men inte så mycket andra turister.
Vi startade i Cogne som ligger strax söder om Aosta med sikte på Col d’Invergneux. Första halvan av turen var uppför på grusväg i ungefär 1100 hm, sen blev det stig men fortsatt uppåt i 400 hm till varav de sista 300 hm med cykeln på axlarna.
Marmot med koll på läget.
På väg uppåt, här var det cykel på axlarna som gällde.
På krönet!
Sen kom den fina belöningen, en 18 km lång single track i konstant nedförsbacke! Riktigt bra cykling, bara några få ställen där man fick gå av och gå några meter och hela tiden dessa fantastiska omgivningar.
Mera utför…
Ännu mera utför…
Bardonecchia, Passo Mulattiera & Col des Thures (39 km, 1700 hm)
Den här turen körde vi förra året också men då kraschade jag på andra utförskörningen så vi var sugna på en revansch. Det är två uppförskörningar och sedan två utförskörningar, det som är lite roligt med den är att man startar i Italien, kommer ner i Frankrike och sedan tar sig tillbaka till Italien igen.
Den första stigningen är på grusvägar i närheten av skidområdet i Bardonecchia, till slut kommer man upp till några kaserner från första världskriget där de satt och lurpassade. Utförskörningen är lös, stenig stig som man flyter ovanpå så gillar man att sladda runt är det perfekt!
Dit upp ska vi!
Mackpaus före utförskörningen.
Sa jag att det var stenigt?
men ändå väldigt fint
Väl nere i Frankrike så bär det uppåt nästan direkt, den här gången på en vandringsstig där det blir push-bike upp till krönet på Col des Thures som är en rätt stor gräsklädd platå.
Nästan uppe.
Den här utförskörningen går genom en skog så det är inte så mycket sten men desto mer rötter och switchbacks (som jag fortfarande är oduglig på…), riktigt skoj utförskörning.
Kaysersberg, Lac Blanc, Lac Noir & Lac du Forlet (50 km, 1550 hm)
För att göra hemresan lite mer intressant hade jag sett ut den här rundan som går i de skogsklädda bergen väster om Colmar i Frankrike. Det är inte lika extrema höjder som i Alperna men fullt tillräckligt för att få långa utförskörningar och bli ordentligt trött.
Det som var speciellt med den här rundan var att den gick nästan bara på stig, både uppför och nerför. Det gjorde att den kändes rätt lång då uppförsbackarna tog ett tag att ta sig förbi.
Uppe på platån.
Sjukt stora ringklockor (och högljudda...)
Huvuddelen av klättringen fick vi i början på vägen från Kaysersberg upp till Lac Blanc, sedan gick det mer utför än uppför förbi de övriga sjöarna innan vi avslutade med en lång utförskörning tillbaka till Kaysersberg och vinfälten.
Fina stigar hela rundan, riktig traum-tour som tyskarna uttrycker det.
