Usch vad tråkigt. Vet precis hur det är, även om jag på långt när cyklat så mycket som du. Vurpade rejält med cykeln i augusti förra året, bröt delar av armbågen på ena armen, slet av ledbandet i handleden på andra armen. Hade cyklat som bara den under en lång tid, med siktet inställt på Cykelvasan, som inte blev av. Istället blev det operation av både handled och armbåge. Satt hemma i en fotölj i några månader, helt inkapabel att göra något annat!
Nu under våren här har jag börjat cykla så smått igen. Eftersom jag älskar att tillbringa många timmar, gärna hela dagar på cykeln hoppas jag att jag så småning om ska bli stark nog så att armarna klarar av det! Månader av total inaktivitet visar sig gärna tyvärr på vågen också... Så det finns att jobba med för min del! Benmusklerna har klarat sig bra, värre med bål och rygg! :) Men det är bara att se det som en rejäl utmaning! Fortare än du anar är du säkert uppe på cykeln igen, och jag lovar dig, det kommer bli en underbar känsla!
Vet inte hur du funkar, men jag blir arg och frustrerad av att inte få cykla, inte särskilt rolig att tas med kan jag lova! Men efter min olycka så blev jag snarare ganska lugn, eftersom det liksom inte gick att göra något åt mer än att finna sig i situationen. Svårt att göra något annat med två obrukbara armar. Nu när jag kan träna igen försöker jag behålla det där lugnet. Det gäller nämligen att skynda långsamt och inse sina begränsningar. Det kommer helt enkelt att ta lite tid innan man är tillbaka med samma ork och styrka igen. Men det kommer!
Hoppas att allt blir bra med dig så att du om några månader kan ge dig ut igen. Kanske någon färgsprakande härlig höstdag med hög klar luft!
