39 år, har viss ångest för att fylla 40. Det går liksom inte att skoja bort. Det låter ju bara patetiskt om man träffar någon som är 24, att säga, ja ja, jag är 40 men känner mig inte en dag äldre än 24 så du behöver inte vara rädd för mig, jag är lika trevlig som dina jämnåriga kompisar... I de flesta ungdomars ögon är man en gubbe och inget annat, i sämsta fall en gubbe som försöker se ung ut (jag pessimist, nä inte alls...)
Nåväl, köpte min första mtb 1992 men den köptes enbart för jag tyckte att mtb-cyklar såg coola ut. Den användes uteslutande i stan till och från fester eller till videobutiken på fredagkvällar när man hade druckit rödtjut och alltså inte kunde köra bil. För lite drygt ett år sen skådade jag ljuset och tog mina första skogsturer (till stor del beroende på info och tips från Happymtb, tack alla igen). Jag skulle dock bara med tvekan kalla mig för mtb-cyklist, det är fortfarande bara ett andrahands eller tredjehandsintresse. Det växer dock.
/Peter