Stål!

waikato

Aktiv medlem
Stål!
Intressant diskussion. Jag har haft förmånen att samtala med Tom Sturdy på Sturdy Cycles, som bygger titancyklar, samt arbetar och undervisar i rambygge på The Bicycle Academy.
I de flesta fall när folk beskriver vad de gillar med en cykel så är min uppfattning att det sällan är kopplat direkt till rammaterial. Till exempel är ju stål ett betydligt styvare material än aluminium, men p.g.a. geometri och rörstorlek är de flesta vintage ramar i stål flexigare än många aluramar. Man kan bygga en väldigt styv stålram samtidigt som en aluminiumram med en viss geometri kan flexa ordentligt också. I den bemärkenseln är det nog svårt att känna skillnad på rammaterial överhuvudtaget.

Frågar blir istället, hur mycket flex är optimalt? Här tror jag många av de stålramar som byggts för 20+ år sedan oförtjänt förpassats till historien. Det har nästan varit ett maniskt fokus på styvhet inom cykelvärlden de senaste åren, som först nu kanske börjat mojna.

Inom rambyggarvärlden är det, enligt min uppfattning, inte alls självklart att en styvare ram är bättre. Bland cykelentusiaster upplevs till och med för styva cyklar som tråkiga. En anledning till det skulle kunna vara att flexet i en ram (stål, aluminium eller vad som helst) faktiskt har en tendens att gå tillbaka ned i drivlinan.
Det som händer är att belastningen på vevhylsan får ramen att vrida sig lateralt, denna belastningen är generellt som högst när vevarmarna är parallella med marken, för att sedan avta. När belastningen avtar på kommer vevhylsan att återgå till sitt jämviktsläge och på så sätt bidra till rotationsrörelsen genom att röra sig i motsatt riktning som pedalarmen.

Detta visas på ett pedagogiskt sätt i denna videon:

Inom jogging är det väldigt stort fokus på att hitta rätt elasticitet, rätt studs, för att få bra feedback, bra rytm helt enkelt. Kanske skulle flex i cyklar kunna ha en liknande roll?

Jag tror inte detta gäller alla typer av cykling. Vill man pumpa allt vad man har i tour de france-tempo upp för backarna, är nog styvhet kung. Men, för randonnörer så kanske det inte är lika självklart?

Cykling Weekly hade en intressant artikel just gällande styvhet, två citat från den artikeln är:

“I think that what it ultimately comes down to is that in an absolute sense a stiffer frame will certainly convert more of a rider’s effort into useful movement. In reality though we have to consider the relationship between rider and machine and that is a bit more complex, it may well be that a rider is able to generate a more efficient effort on a frame that is a bit more forgiving resulting in a net gain in performance.”

"Both Sturdy and the representatives from Specialized confirmed that in blind tests, riders have failed to pick out a stiffer frame when directly asked. Instead, many find they're faster on a bike with more give - sometimes even attributing this to 'more stiffness'. Because 'stiffness' and ride quality are subjective."


Smaken som baken - men att ramar med flex har en plats inom cykelvärlden även framöver är jag övertygad om.
 
Senast ändrad:

dogday

Aktiv medlem
Stål!
På temat flex har Jan Heine skrivit en del, bl a detta:

 

waikato

Aktiv medlem
Stål!
Även denna artikel gällande optimal vridningsstyvhet och ramkonstruktion är läsvärd. Man får insyn i resonemanget hos utvecklare på både Trek och BMC, samt hur de försöker hitta det perfekta förhållandet mellan lagom styvhet och stabilitet.

"Question time​

Reggie Lund, mechanical engineer at Trek, explains the basics of stiffness and ride feel

Q: How would an overly stiff frame affect ride feel?

A: ‘It’s the cycling equivalent of running barefoot on concrete,’ says Lund. ‘We’ve tested extremely stiff frames in the past and our test riders did not like them.’

Q: How would an overly flexible frame affect ride feel?

‘A bit like running across a bouncy castle. Think of how much of the rider’s power is being lost to the muscle movement required just to stabilise the system.’ "
 

HåkanC

Aktiv medlem
Stål!
Som jag redan har skrivit i tråden:
Det är skillnad på trampstyvhet och vridstyvhet hos en ram och det är ffa vridstyvheten som behöver vara tillräckligt hög för att minimera vobbelrisken hos cykeln.
Det som diskuteras i de senaste inläggen är endast(?) trampstyvheten,
och vad gäller den verkar alla(?) vara överens om att den skall vara tillräcklig för att cyklisten skall vara nöjd och att det även kan vara nackdelar med en för cyklisten onödigt hög trampstyvhet.
Men finns det verkligen någon som tycker att det finns någon fördel med en cykel som vobblar, eller ens riskerar att vobbla?
 

aben

Aktiv medlem
Stål!
Även denna artikel gällande optimal vridningsstyvhet och ramkonstruktion är läsvärd. Man får insyn i resonemanget hos utvecklare på både Trek och BMC, samt hur de försöker hitta det perfekta förhållandet mellan lagom styvhet och stabilitet.
En sak här att det ur en tillverkares synpunkt är enklare att bygga en något styvare ram än att försöka hitta den optimala balansen. En lite för styv ram kan alla cykla på men åt andra hållet, om ramen går över gränsen och blir för vek kommer den inte funka bra alls för tyngre/starkare cyklister eller med mer packning.
 

aben

Aktiv medlem
Stål!
På temat flex har Jan Heine skrivit en del, bl a detta:

Rene Herse ramar där kan vi tala om flex, deras "superlight" har rör i standarddimension, alltså 1" överrör och 1 1/8" sadel- och diagonalrör, med bara 0,4 mm i godstjocklek.
 

aben

Aktiv medlem
Stål!
Inom jogging är det väldigt stort fokus på att hitta rätt elasticitet, rätt studs, för att få bra feedback, bra rytm helt enkelt. Kanske skulle flex i cyklar kunna ha en liknande roll? Jag tror inte detta gäller alla typer av cykling. Vill man pumpa allt vad man har i tour de france-tempo upp för backarna, är nog styvhet kung. Men, för randonnörer så kanske det inte är lika självklart?
Jag tror det ligger mycket i det ovan. För mig och det jag cyklar är det att lagom flex gör cyklingen komfortablare, flexet gör att kroppen kan arbeta på ett mera avslappnat sätt och det gör skillnad om jag cyklar långa pass.
 

aben

Aktiv medlem
Stål!
Den teoretiska cyklingen är ändå den bästa cyklingen...
Jag cyklar väl inte bara i teorin? För mig är teorin kanske extra intressant genom min bakgrund inom ämnena hållfasthetslära och mekanik men jag kan nog ändå till en del hålla med, teori är en sak men det är först efter att faktiskt använda ramen som man kan säga hur man gillar den. Men båda är viktiga för rambyggande.
 
Senast ändrad:

aben

Aktiv medlem
Stål!
Från artikeln @waikato gav ovan:
‘When it comes to everything that is impacting the steering, I really think higher stiffness is better,’ says Stefan Christ, head of research and development at BMC. ‘I almost think you cannot have enough of this.

Här tycker jag han har fel, styrupplevelsen är otroligt viktig och för styvt här har minst lika stor betydelse för komforten som trampstyvheten. Märkte det själv när jag bytte styrstam på min ena cykel till en längre men också mycket vridstyvare, körställningen blev rätt men det är för stumt. Dock är körställningen viktigare så stammen sitter kvar så länge tills jag får tag i en med både rätt längd och höjd och som är gjord för bockstyre.
 
Senast ändrad:

n3wton

Aktiv medlem
Stål!
Jag cyklar väl inte bara i teorin? För mig är teorin kanske extra intressant genom min bakgrund inom ämnena hållfasthetslära och mekanik men jag kan nog ändå till en del hålla med, teori är en sak men det är först efter att faktiskt använda ramen som man kan säga hur man gillar den. Men båda är viktiga för rambyggande.
Nej, verkligen inte, och det hedrar dig!

Jag var mest lite ironisk eftersom det gärna blir samma dialog med samma 2-3 skribenter kring det här med var det flexar och vad som är rätt och fel. Jag skulle nästan i detalj kunna redovisa exakt vem som står för vad, så mycket har jag läst om detta. Samma argument, samma länkar till tester, samma länkar till artiklar osv osv. Lite som en våt filt.

Mer stålcyklar på bild är önskvärt! Jag är ganska dålig på att ta kort, men här kommer en bild på min trotjänare som gör att det imaginära behovet av en ny Secan dör bort innan det blir mer än en tanke:

9680F5B2-E6D0-4411-BEFD-2BBF6C089491.jpeg


Den har setts många gånger förr, men är så jäkla bra att bara ett rambrott skulle kunna få mig att förpassa den till att bli upphängd på en vägg. Och då lagas den ju såklart, så inte ens det lär hjälpa.😛
 

waikato

Aktiv medlem
Stål!
Den teoretiska cyklingen är ändå den bästa cyklingen...
Nu tror jag du generaliserar ganska vitt.

Teoretisk cykling bör väl rimligen vara att spåna på cykelleder och resor som aldrig blir av. Inte att analysera vad man gillar samt inte gillar hos en cykel. Tyvärr finns det ju ett väldigt stort ekonomiskt incitament när det kommer till att intala konsumenter vad de behöver för cykel. Därför kan det vara av stor fördel att vara beläst och insatt i vad som faktiskt får ens cykel att svänga, så att säga.

En optimal cykel är en kombination av flera egenskaper som faller på plats. Rätt storlek, geometri, styre, däck, sadel, etc. etc. Att veta vad man föredrar och kunna sätta ord på det ökar chanserna att hitta en rätt cykel markant.

Detta upplever jag gäller flera områden. Första gången jag gick till en optiker och köpte glasögon så blev jag påprackad ett par dyra märkesbågar som skulle vara toppen, i efterhand anser jag att det var pengar rätt i sjön. För att återgå till löpningen var jag en gång på ett föredrag av Markus Torgeby som pratade om liknande fenomen, även inom löpareliten. Marknaden uppfinner en mängd av produkter som alla backas upp av olika typer av argument och resonemang för att låta rimliga. Han själv hade inför ett jätteprojekt i svenska fjällvärlden blivit övertygad om att stödstrumpor för löpare skulle verka till hans fördel, något som under turen tyvärr orsakade sådana problem att den fick avbrytas!

Teoretisk cykling skulle jag inte kalla det. Snarare, teoribildning kring vad som påverkar cykelupplevelsen, vad som är vart att ta tillvara på respektive förkastas.

Skulle du läsa artiklarna skulle du se att även ingenjörerna på storföretagen medger att de tidigare gått bet gällande styvhet och upplevelse. Den styvaste cykeln är inte nödvändigtvis den bästa.

Man ska nog akta sig för att påpeka vad andra cyklister ska ha för cykel, om så inte tips har efterfrågats, men att ha en tydlig uppfattning hur man själv vill ha det, det kan väl knappast vara en nackdel?
 

Berk

Aktiv medlem
Stål!
Nu skall jag testa att bygga en hoj med aluram och stålgaffel så får vi se om jag blir klokare….🤔

Mycket bättre än tvärtom! Min sista lvgcykel med stålram var en riktigt fin och snygg Koga-Miyata Full-Pro, men den hade en gaffel i alu. Gaffeln var klart mindre komfortabel än stålgaffeln på Koga-Miyatan jag hade innan. Också kunde den kommer i resonans på gator med små sten.

Jag har ännu inte märkt att lite flex i ramen i bättre. Nu har jag kanske inte provat riktig styva ram, men de alu och kolcyklar jag har ägt efter Miyatan var betydligt styvare, gällande både styrning och tramp, och det har varit bara positivt för mig. Komforten kommer från flex i gaffeln och sadelstolpen.
 

n3wton

Aktiv medlem
Stål!
Nu tror jag du generaliserar ganska vitt.

Teoretisk cykling bör väl rimligen vara att spåna på cykelleder och resor som aldrig blir av. Inte att analysera vad man gillar samt inte gillar hos en cykel. Tyvärr finns det ju ett väldigt stort ekonomiskt incitament när det kommer till att intala konsumenter vad de behöver för cykel. Därför kan det vara av stor fördel att vara beläst och insatt i vad som faktiskt får ens cykel att svänga, så att säga.

En optimal cykel är en kombination av flera egenskaper som faller på plats. Rätt storlek, geometri, styre, däck, sadel, etc. etc. Att veta vad man föredrar och kunna sätta ord på det ökar chanserna att hitta en rätt cykel markant.

Detta upplever jag gäller flera områden. Första gången jag gick till en optiker och köpte glasögon så blev jag påprackad ett par dyra märkesbågar som skulle vara toppen, i efterhand anser jag att det var pengar rätt i sjön. För att återgå till löpningen var jag en gång på ett föredrag av Markus Torgeby som pratade om liknande fenomen, även inom löpareliten. Marknaden uppfinner en mängd av produkter som alla backas upp av olika typer av argument och resonemang för att låta rimliga. Han själv hade inför ett jätteprojekt i svenska fjällvärlden blivit övertygad om att stödstrumpor för löpare skulle verka till hans fördel, något som under turen tyvärr orsakade sådana problem att den fick avbrytas!

Teoretisk cykling skulle jag inte kalla det. Snarare, teoribildning kring vad som påverkar cykelupplevelsen, vad som är vart att ta tillvara på respektive förkastas.

Skulle du läsa artiklarna skulle du se att även ingenjörerna på storföretagen medger att de tidigare gått bet gällande styvhet och upplevelse. Den styvaste cykeln är inte nödvändigtvis den bästa.

Man ska nog akta sig för att påpeka vad andra cyklister ska ha för cykel, om så inte tips har efterfrågats, men att ha en tydlig uppfattning hur man själv vill ha det, det kan väl knappast vara en nackdel?
Nu är jag ju inte på något vis negativt inställd till diskussionerna i allmänhet, utan som jag skrev i inlägg 3251 så var det en pik gentemot den dialog som ägt rum mellan 2-3 skribenter under ganska lång tid, där flera olika trådar blir drabbade av samma händelseförlopp. Det har blivit lite infekterat skulle jag vilja påstå, och jag är lite mätt på det. Men det är inte lätt för dig som ny medlem att ta den referensen, och jag kanske överreagerar en aning. Jag förespråkar verkligen högt i tak kring både ämnen och dialog, men vissa kryper ner i samma gamla bunker och ägnar sig åt samma gamla skyttegravskrigsföring.

I övrigt uppmuntrar jag till mer utforsking av stålcyklar! Jag har en vikbar, en snabb, en långdistansare, en som jag inte vet vad jag ska ha till, en som är stationär, en som är gammal och ombyggd och superskoj, en man kan lasta två barn och packning på och dra på bikepacking och säkert någon mer jag glömt av. Spannet sträcker sig från styv som ett spett (lastcykeln) till följsam som en dröm. Ingen upplevs sladdrig eller farlig! Eller jo, den som har fälgbromsar går ju knappt att bromsa med, men det är en annan historia.😛
 

waikato

Aktiv medlem
Stål!
Nu är jag ju inte på något vis negativt inställd till diskussionerna i allmänhet, utan som jag skrev i inlägg 3251 så var det en pik gentemot den dialog som ägt rum mellan 2-3 skribenter under ganska lång tid, där flera olika trådar blir drabbade av samma händelseförlopp. Det har blivit lite infekterat skulle jag vilja påstå, och jag är lite mätt på det. Men det är inte lätt för dig som ny medlem att ta den referensen, och jag kanske överreagerar en aning. Jag förespråkar verkligen högt i tak kring både ämnen och dialog, men vissa kryper ner i samma gamla bunker och ägnar sig åt samma gamla skyttegravskrigsföring.

I övrigt uppmuntrar jag till mer utforsking av stålcyklar! Jag har en vikbar, en snabb, en långdistansare, en som jag inte vet vad jag ska ha till, en som är stationär, en som är gammal och ombyggd och superskoj, en man kan lasta två barn och packning på och dra på bikepacking och säkert någon mer jag glömt av. Spannet sträcker sig från styv som ett spett (lastcykeln) till följsam som en dröm. Ingen upplevs sladdrig eller farlig! Eller jo, den som har fälgbromsar går ju knappt att bromsa med, men det är en annan historia.😛
Jag håller med.
Låt oss använda forumet till dess fördel, inte nackdel. Det vill säga att ta chansen o ta del av vad andra känner funkar, vad de de hittat för lösningar.
Inte för att det nödvändigtvis stämmer för mig, utan för att vi är många cyklister som har ett gemensamt intresse och varje nöjd cyklist är en vinst i det stora hela. Oavsett om hen cyklar på en 50 tals racer eller en kolfibermodell. Det vore ju tråkigt att bara få ta del av de lösningarna man träffar på vägen.

(Sen verkar vi alla vara överens om att gränsen går vid elcyklar, men det gör ju bara saken roligare 😄)
 
Senast ändrad:

aben

Aktiv medlem
Stål!
Viktigaste här är tycker jag att själv prova olika saker och våga lita på sin egen upplevelse. Fast är det sen något man får bekräftat i vetenskapliga försök som t.ex. däcksbredd och rullmotstånd eller spd versus plattformspedaler är det förstås extra kul.
 

waikato

Aktiv medlem
Stål!
Jag håller med.
Låt oss använda forumet till dess fördel, inte nackdel. Det vill säga att ta chansen o ta del av vad andra känner funkar, vad de de hittat för lösningar.
Inte för att det nödvändigtvis stämmer för mig, utan för att vi är många cyklister som har ett gemensamt intresse och varje nöjd cyklist är en vinst i det stora hela. Oavsett om hen cyklar på en 50 tals racer eller en kolfibermodell. Det vore ju tråkigt att bara få ta del av de lösningarna man träffar på vägen.

(Sen verkar vi alla vara överens om att gränsen går vid elcyklar, men det gör ju bara saken roligare 😄)
Det är faktiskt härligt när man (jag) tänker på det. Man behöver ju inte på något sätt vara överens om hur lösningen ser ut eller vilka detaljer som gör ditten och datten för att glädjas åt andra. En person som är glad i sitt cyklande är väl nog. Anmärkningar blir i det ljuset meningslösa men inspirationen kommer glädja och lever vidare. ☺️
 
Senast ändrad:

HåkanC

Aktiv medlem
Stål!
En dialog är är ett utbyte mellan två parter, jag har inte sett någon dialog i de trådar du syftar på
Jag har ett förslag på en dialog, med förhoppningsvis fler än dig, men åtminstone med dig
Se nedan.

Rene Herse ramar där kan vi tala om flex, deras "superlight" har rör i standarddimension, alltså 1" överrör och 1 1/8" sadel- och diagonalrör, med bara 0,4 mm i godstjocklek.
Att rörens dimensioner är viktiga för flex/styvhet hoppas jag alla är överens om. Godstjockleken är ju dessutom mindre viktig än längd och ffa diameter
Tex Columbus rekommenderade inte sina SL-rör till ramar över 58cm, till de skulle det vara Columbus SP (även om många ramar ändå såldes med SL-etiketter!)
För mig är teorin kanske extra intressant genom min bakgrund inom ämnena hållfasthetslära och mekanik
Har du gjort, eller skulle kunna göra, en överslagsberäkning över vilka dimensioner rör bör ha för att ramen skall ha samma styvhetsegenskaper för olika stora cyklister och då även ramar?
Om man tex utgår från en vanlig 56(54?) cm ram i Columbus SL och en cyklist med BMI = 20 (25?), vilka blir då rördimensionerna för en cyklist på en 64 cm ram och samma BMI om båda cyklisterna skall kunna uppleva samma styvhetsegenskaper.
Självklart går det inte att med 100% noggrannhet få ramens verkliga styvhet genom att räkna på längre rör och högre belastning,
men det borde gå att hamna i åtminstone rätt kvartil, troligen ännu bättre.
Jag har gjort ett försök, men jag blev förvånad över resultatet; har jag räknat fel? Troligen! Därför postar jag inte vare sig beräkningar eller resultat här, utan väntar på ngt att jmf med.
 

waikato

Aktiv medlem
Stål!
Jag har ett förslag på en dialog, med förhoppningsvis fler än dig, men åtminstone med dig
Se nedan.


Att rörens dimensioner är viktiga för flex/styvhet hoppas jag alla är överens om. Godstjockleken är ju dessutom mindre viktig än längd och ffa diameter
Tex Columbus rekommenderade inte sina SL-rör till ramar över 58cm, till de skulle det vara Columbus SP (även om många ramar ändå såldes med SL-etiketter!)

Har du gjort, eller skulle kunna göra, en överslagsberäkning över vilka dimensioner rör bör ha för att ramen skall ha samma styvhetsegenskaper för olika stora cyklister och då även ramar?
Om man tex utgår från en vanlig 56(54?) cm ram i Columbus SL och en cyklist med BMI = 20 (25?), vilka blir då rördimensionerna för en cyklist på en 64 cm ram och samma BMI om båda cyklisterna skall kunna uppleva samma styvhetsegenskaper.
Självklart går det inte att med 100% noggrannhet få ramens verkliga styvhet genom att räkna på längre rör och högre belastning,
men det borde gå att hamna i åtminstone rätt kvartil, troligen ännu bättre.
Jag har gjort ett försök, men jag blev förvånad över resultatet; har jag räknat fel? Troligen! Därför postar jag inte vare sig beräkningar eller resultat här, utan väntar på ngt att jmf med.
En räknetråd hade kunnat vara skoj. Jag kan också eventuellt damma av den gamla hållfasthetsläran, i mån av tid då.. min sovvagn går före. :D
 

Glenn Dahl

Aktiv medlem
Stål!
En till stålis då.
Min teoretiska låga kunskap med 0kr i CSN-lån i kombination av mer praktisk användande av cyklar frekvent i +20 år med att testat mig igenom olika material och geometri på ramar så räckte det för mig att läsa specifikationen på hemsidan, klicka på köpknappen och vänta några månader.
Nu cyklar jag och är glad. Man kan göra det på det lätta sättet. Eller det svåra sättet.
Over and out!
20220902_195622.jpg
 

Kashmirsocialist

Aktiv medlem
Stål!
En till stålis då.
Min teoretiska låga kunskap med 0kr i CSN-lån i kombination av mer praktisk användande av cyklar frekvent i +20 år med att testat mig igenom olika material och geometri på ramar så räckte det för mig att läsa specifikationen på hemsidan, klicka på köpknappen och vänta några månader.
Nu cyklar jag och är glad. Man kan göra det på det lätta sättet. Eller det svåra sättet.
Over and out! Visa bilaga 604990

Dessvärre leder inte CSN-lån automatiskt till teoretisk kunskap om någonting.

Jag talar av erfarenhet…
 

aben

Aktiv medlem
Stål!
När det gäller att räkna på en cykelrams hållfasthet är det inte helt enkelt utan man måste ha hjälp av datorer och man använder en numerisk metod som heter finita elementmetoden. Jag har inte gjort det själv men det finns ett antal publicerade uppsatser i ämnet och även open source program för den som själv vill leka och testa olika ingångsvärden. Kan nog vara riktigt kul men jag har som sagt inte gjort det själv.
 

velman

Aktiv medlem
Stål!
Jag har klurat en del på vilken typ av cykel jag vill ha. Gravel eller XC-raket. Jag "behöver" en gravel mer än en hardtail men samtidigt tror jag att jag kommer använda en fin hardtail mer än en gravel. Den dagen min racer ger upp ersätter jag den antagligen med en stålgravel.

Den hardtail jag fastnat för är Fairlight Holt. Den ser riktigt fin ut och går att bikepacka med, köra grusvägar, köra på asfalt (med rätt komponeter osv osv). Dock blev jag rätt fundersam då det inte finns några recensioner på den över huvud taget. Fick dock svaret från Fairlight idag: De har inte släppt ramen än. Rätt bra förklaring till varför det inte finns några recensioner och intryck. De kommer skicka ut ramar till recensenter snart.

Sen har jag rätt många komponenter till en XC-cykel liggandes i lådorna. Till en gravel har jag i princip bara en sadel. Så ur den aspekten är en XC bättre.

Lite bilder på Holten för er som inte sett den än
h1.jpg

h2.jpg

h3.jpg
 

Kashmirsocialist

Aktiv medlem
Stål!
Jag har klurat en del på vilken typ av cykel jag vill ha. Gravel eller XC-raket. Jag "behöver" en gravel mer än en hardtail men samtidigt tror jag att jag kommer använda en fin hardtail mer än en gravel. Den dagen min racer ger upp ersätter jag den antagligen med en stålgravel.

Den hardtail jag fastnat för är Fairlight Holt. Den ser riktigt fin ut och går att bikepacka med, köra grusvägar, köra på asfalt (med rätt komponeter osv osv). Dock blev jag rätt fundersam då det inte finns några recensioner på den över huvud taget. Fick dock svaret från Fairlight idag: De har inte släppt ramen än. Rätt bra förklaring till varför det inte finns några recensioner och intryck. De kommer skicka ut ramar till recensenter snart.

Sen har jag rätt många komponenter till en XC-cykel liggandes i lådorna. Till en gravel har jag i princip bara en sadel. Så ur den aspekten är en XC bättre.

Lite bilder på Holten för er som inte sett den än
Visa bilaga 604998
Visa bilaga 604999
Visa bilaga 605000

Det är nåt tetigt med moderna mountainbikes. Kanske att de ser ut som choppers utan styre. Säkert superbra att cykla på, men vackra att betrakta är de inte.
 

n3wton

Aktiv medlem
Stål!
Såklart. Du kan väl sms:a mig en bild om dagen på såna där cyklar så vänjer jag mig säkert.
Holten är ändå helt okej. Moderna heldämpade cyklar krävs år av tillvänjning för att börja gilla, plus att man måste köpa in på prylhets, millimeterskillnad i geo och annat gött. Ungefär som att börja dricka kaffe - det är inte gott i början.
 

Kashmirsocialist

Aktiv medlem
Stål!
Holten är ändå helt okej. Moderna heldämpade cyklar krävs år av tillvänjning för att börja gilla, plus att man måste köpa in på prylhets, millimeterskillnad i geo och annat gött. Ungefär som att börja dricka kaffe - det är inte gott i början.

Snarare som att börja röka.

Men det är tufft att röka, det är inte så tufft att cykla.

Tidigare rökte jag utan att cykla = tuff.

Nu cyklar jag utan att röka = töntig.

Cykla och röka samtidigt = kanske.

Varken cykla eller röka = tråkigt.
 

HåkanC

Aktiv medlem
Stål!
En räknetråd hade kunnat vara skoj. Jag kan också eventuellt damma av den gamla hållfasthetsläran, i mån av tid då..
Det ser jag fram emot
min sovvagn går före. :D
Även det ser, förhoppningsvis fler än enbart jag, fram emot

När det gäller att räkna på en cykelrams hållfasthet är det inte helt enkelt utan man måste ha hjälp av datorer och man använder en numerisk metod som heter finita elementmetoden.
Nu var det inte hållfasthetsberäkningar jag bad dig om hjälp med utan enbart en överslagsberäkning över vilka dimensioner rör bör ha för att ramen skall ha samma styvhetsegenskaper för olika stora cyklister.
Rörtillverkaren bör ju, förhoppningsvis, ha haft en målbild när de valde dimensioner för rören och om vi antar att den är en cyklist med BMI = 20 (25?) på den vanligaste 56(54?) cm ramstorleken, vilka blir då rördimensionerna för en cyklist på en 64 cm ram och samma BMI om båda cyklisterna skall kunna uppleva samma av styvhetsegenskaper.
Alltså att båda skall få samma styhetsupplevelse och att det förhoppningsvis även är den av rörtillverkaren avsedda.
Är du med på det nu?
Men är det så att du även vill göra en FEM-beräkning så varför inte.
Men det jag behöver hjälp med och kommer att bli nöjd med en vanlig enkel överslagsberäkning av styvheten utgående från rörens dimensioner (längd, godstjocklek och diameter)
 
Topp