www.rehband.se
www.tartybikes.co.uk
smsport.se
Ja jag kör med en fasttejpad rödspätta på varje vad som skydd, coolast i Fiskis.
Jag får kolla min stavningskontroll den måste ju kunna vissa ord som plattisar.
Japp, det är mkt det som ställer till problemen faktiskt, var ute på en riktigt grisig / tuff runda igår och fick såklart extra mycket stryk på benen :)
Är det när du är på eller vid sidan av cykeln du skrapar dig? På cykeln: ändamålsenliga dojor och dippa hälarna när det blir stökigt. Vid sidan om cykeln: håll cykeln längre ifrån dig.
Detta tenderar att hända ex när det är stökigt, nerför, och jag hastigt måste ner på marken med fötterna, med cykeln fortf grensle, men även när jag leder cykeln, och har den för nära. Självklart har detta med ovana / brist på erfarenhet att göra, men just nu blir det mycket så här, därför är nog tricket i nuläget att jag skyddar mig.
Man kan träna på att hoppa av cykeln kontrollerat och jobba bort reflexen att ställa sig framför sadeln när man vill stanna/gå av. Tumregel är att aldrig grensla ramen ute i terrängen, för i det läget har du jättedålig möjlighet till att kontrollera balansen på både dig och cykel. Går det utför hoppar man av bakåt, i panikläge är det bara att skicka iväg cykeln och själv stå kvar.
Det brukar normalt inte vara så mkt behov av nedsättning av fötterna. Under normalare omständigheter ( kanske 2 timmars pass, och inte lika blött eller tufft, så kanske jag får ett fåtal stick / scratch av pedalernas taggar, och ibland beror detta mestadels på slarv misstänker jag ), men igår var det tufft, regn hela tiden, lera därefter, och i stort sett endast tuffare terräng ( leden är ca 25 km, nästan 4 timmar, ca 700 höjdmeter enligt min garminklocka ). Det lär inte vara sista gången man är ute på det sättet, gissar jag.
