Sverigetempot 2021

Bert

Medlem
Sverigetempot 2021

GoranS

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
På enhjuling. Också en prestation. https://sverigesradio.se/artikel/marcus-cyklar-genom-sverige-pa-enhjuling
Motsäger inte att det är en prestation. Dock känns det inte som det har speciellt mkt med Sverigetempot att göra då personen inte cyklar loppet och inte ens följer loppets sträckning. Finns en tråd som handlar om rekordförsök på den aktuella sträckan som känns rimligare i så fall.
 

TsUPeR

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Otrolig prestation av er alla! Jag mötte ett helt gäng den 2a juli på vägen från Kiruna till Abisko och det såg ut att gå rejält fort. En sak som förvånade mig var hur många som inte hade bakljus på under dagtid, gäller inte bara er utan i princip alla cyklister på E10/E45. Under sommarens 500 mil i bil vet jag inte hur många gånger cyklister "bara dyker upp". Samtidigt har jag sett mötande cyklisters blinkande dagtidslampor på flera Km.
Har sett otroligt många idiotiska omkörningar av husbilsförare, lastbilar mfl och skulle aldrig någonsin cykla inlandsvägen om jag inte plötsligt drabbats av någon djup dödslängtan.
Är det så att dagsljuslampor inte hjälper i det långa loppet eller är det knepigt med laddning osv?
 
Sverigetempot 2021
Är det så att dagsljuslampor inte hjälper i det långa loppet eller är det knepigt med laddning osv?
Mig veterligen finns inga dynamobaklysen som är tillräckligt bra i dagsljus. Batterilamporna har inte jättebra drifttid och ja, laddning är alltid ett bekymmer. Inte minst för att man måste tänka på en sak till…

Jag tycker att bra färger på kläderna gör i princip lika mycket för synligheten dagtid som tex en Flare. Och sedan måste väl alla räkna med obelysta fotgängare, älgar, bilar och cyklister i vägkanten. Tycker inte att man ska skuldbelägga en obelyst cyklist (i dagsljus) om den inte bär camoflage.

Moderna bilars egna dagslysen lyser för övrigt med sin frånvaro bak nuförtiden…
 
Senast ändrad:

TsUPeR

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Mig veterligen finns inga dynamobaklysen som är tillräckligt bra i dagsljus. Batterilamporna har inte jättebra drifttid och ja, laddning är alltid ett bekymmer. Inte minst för att man måste tänka på en sak till…

Jag tycker att bra färger på kläderna gör i princip lika mycket för synligheten dagtid som tex en Flare. Och sedan måste väl alla räkna med obelysta fotgängare, älgar, bilar och cyklister i vägkanten. Tycker inte att man ska skuldbelägga en obelyst cyklist (i dagsljus) om den inte bär camoflage.

Moderna bilars egna dagsljus lyser för övrigt med sin frånvaro bak nuförtiden…
Självklart ska man var beredd på cyklister men med mängden mobilsurfande lastbilschaffisar som vinglar över vägarna skulle inte jag lita på det till 100%. Bra varselkläder hjälper helt klart och speciellt hjälm tyckte jag syntes extra bra, men inte i närheten av en blinkande Varia. Cyklar själv nästan alltid i helsvart så jag får nog ta och tänka om..
 

nesvop

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Jag cyklar alltid med Garmins Varia Radar, gjorde så även under Sverigetempot. Förstår inte varför inte fler gör det. Visst, en extra sak att ladda, men har en adapter med 3 x utgångar, behöver ladda radar 1 gång per dag. Om man kör i ett sträck blir det iofs meckigt på riktigt.
 

Petert

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Jag cyklar alltid med Garmins Varia Radar, gjorde så även under Sverigetempot. Förstår inte varför inte fler gör det. Visst, en extra sak att ladda, men har en adapter med 3 x utgångar, behöver ladda radar 1 gång per dag. Om man kör i ett sträck blir det iofs meckigt på riktigt.
Även om det är svårt att hålla igång den kontinuerligt så är det ju bättre att den är aktiv 50% av rulltiden än att inte ha någon alls. Kan man väl resonera.
 

Petert

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Haha, jag har avsatt tid ikväll för att lyssna på podden men detta trycker på.
Kommersialisering av allt. Konsumtionen rullar på. Men fler lär höra talas om Sverigtempot och det är inte fel. Rolig tajming faktiskt.


Ok då, den där musetten får det bli i alla fall.
 
Senast ändrad:

Petert

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Tack Peter för att du och CK Distans arrangerar detta och en väldigt fin intervju i podden.

Tack tack!
I år blev loppet vad jag har drömt om, vilket nästan är lite omtumlande.
Dockers poddavsnitt fångar loppet väldigt bra. Ännu mångsidigare än jag hade trott. Journalistiska kvaliteter. Jag njöt av att lyssna på det.
 

Perjonand

Medlem
Sverigetempot 2021
Nu har jag lyckats att läsa igenom tråden och vill även delge min RR.

Sverigetempot 2021, 2115 km, 112 tim och 20 min. Här kommer RR, håll till godo.
Sverigetempot 2021
I år var det dags att köra Sverigetempot efter att det blev inställt förra året. För mig var det bra eftersom jag är ny som randonneur och kunde skapa mig mer erfarenhet med fler långdistanser som jag har gjort under våren.
Resan började torsdagen den 1 juli med att sätta sig på tåget till Stockholm som avgick 09.34 och byta i Stockholm till tåget som skulle ta mig till Riksgänsen där tempot började. På tåget från Stockholm träffade jag 2 killar som också skulle cykla. Det är alltid trevligt att möta sammasinnade. Och det är roligt att prata om bakgrund och inte minst om vad som komma skall. Det är en del av bearbetningen för att känna sig trygg och säker på vad man ger sig in på. Under resan och även hela veckan var det pasta på menyn lunch och middag för att förbereda kroppen inför utmaningen. Nattåget som kom fram till Katterjokk vid 15.30-tiden var något försenat. På dessa tåg måste du säga till att du skall hoppa av på mindre stationer såsom Katterjokk. Det var nytt för mig och de andra två killarna som jag träffade. Som tur var det en fjärde kille som hade kört tempot tidigare och sagt till att han skulle av. Annars hade tåget fortsatt till Riksgränsen.
Min rumskompis mötte mig vid tåget och vi gick till boendet för att förbereda sig med att bygga cykel och äta mer pasta. När cykeln var ihopsatt var det dags för provtur som gjordes till Riksgränsen. Det var fantastiska vyer och landskap och cykeln kändes bra. Nu var det dags för bikecheck av bromsar och lysen. Samt att få sin dropbag som jag fyllde med energi, däck, slang, ny tröja och byxor som skulle skickas till Östersund där vi kunde ta del av den.
Starten av tempot var den 3:juli kl. 09.00. Denna dag var det 30 startande och nästan alla körde tillsammans de första 134 km till Kiruna där det var stämpling. Här splittrades gruppen och vi blev 14 personer som körde vidare till Svappavaara där vi hade behov av påfyllning av vatten. När vi väl hade svängt av från vägen och fick se att affären var stäng, det kändes det tungt eftersom de flesta hade gått tomma på vatten, men det fanns en kran och det behövdes ´vattennyckel´ för att öppna kranen. Denna nyckel hade jag med mig efter att ha fått tips från Åke Haraldsson att det är ett måste i provianten. Alla blev glada eftersom ingen annan hade en sådan nyckel med sig och det skapade en starkare sammanhållning i gruppen.
Nästa stopp var Jokkmokk där vi kom till bensinstation som hade det mesta inom mat och dryck. Här köptes det godis, dricka och glass. Det var en svettig cykling på 342 km med temperaturer på 30 grader. Här splittrades gruppen igen eftersom några ville äta pizza.
Vidare var nästa ort Arvidsjaur efter att ha kört 500 km. Här hade flera i gruppen bokat boende vilket jag inte jag hade gjort. Jag kom under cyklingen hit till Arvidsjaur i kontakt med en kille som skulle köra hela vägen till Östersund i ett svep. Jag sa att jag var intresserad och jag skulle prata med min rumskompis. Han såg inga problem med detta. Och i detta läge tog jag beslutet att hänga på. Vi blev ett bra och samarbetande team inte bara till Östersund utan hela vägen till Smygehuk.
Nästkommande större orter innan Östersund var Sorsele, Storuman, Vilhelmina (719 km och stämpling), Dorotea och Strömsund där vi handlade mat och energi för att klara oss de sista 130 km till Östersund och även för morgonstarten från Östersund. Denna sträcka gick bra och vi trampade på bra med delade förningar som även bröts av med parcykling för att prata och för att hålla sig vaken. Under tiden som du låg på rulle i tempopinnarna infann sig ett viloläge som gjorde att du blev sömnig, därför var våra tjötdragningar nödvändiga. Vi ankom Östersund söndagen den 4 juli kl. 00.00 efter att ha kört non-stop från starten i Katterjokk, 950 km på 39 timmar.
I Östersund fanns det ett förbokat vandrarhem där det fanns varm mat, säng och dusch när vi kom fram. Så skönt och efterlängtat. Det tog dock tid innan vi var i säng eftersom det fanns andra cyklister på plats som man utbytte erfarenheter och annat med. Vi bestämde oss för att cykla vidare vid 7-tiden på morgonen, vilket innebar att det endast blev ca 4 timmars sömn.
Nästa mål var Falköping (760 km dit) där vi bokat boende. Det innebar att vi skulle köra en repris på den första etappen genom att köra första dagen, måndagen den 5 juli, natten och andra dagen, 6 juli utan sömn. På vägen dit gick spåret över Klövsjö och Vemdalsskalet med långa tunga backar. Det blev några stopp över fjället med god glass eftersom temperaturen nästan låg på 30-graders strecket samt en motvind som tog på krafterna. Först tog vi sikte på nästa stämpling i Sveg (180 km från Ötersund).
Väl i Sveg träffar vi flera ST-cyklister varav en har fått problem med växelvajern. Här var vi igen tvungna att proviantera för natten och morgonen eftersom de stängde affärerna kl. 20.00 i Älvdalen som var nästa större ort (110 km dit). Halvvägs in på denna sträcka började det att smådugga, vi stannande för att ta på regnkläder då det dök upp 3 killar som vi bestämde oss för att cykla tillsammans med, det blev dock endast till Älvdalen där de bokat boende. Men det blev bra tryck i pedalerna ner till Älvdalen.
Vår plan var att köra vidare och det blev backar upp mot Evertsberg och Vansbro där vi ankom 03.18. Så här långt kändes det bra, MEN fortsättningen av natten blev miserabel med STORBONK, hammaren hade slagit till och vi försökte hitta någon plats att sova på med tak över huvudet eftersom det hade börjat regna. Vi hittade en busskur, men det var inte lätt att få en blund med alla myggor och surr. Vi bestämde oss för att köra vidare till Fredriksberg för att om möjligt hitta något boende där. Sträckan mellan Vansbro och Fredriksberg är 66 km och det tog oss drygt 3 timmar att komma fram. Det gick inte fort. Här tappade vi mycket tid. Äntligen i Fredriksberg för att få tag i boende, men det enda som vi hittade var en lastbrygga till en pizzeria där vi sov ett par timmar. Skönt, men inte tillräckligt med sömn.
Nu blev nästa stopp Hällefors och precis när vi svänger ut från Fredriksberg kommer en kompiscyklist som tog in på hotell i Arvidsjaur. Perfekt tänkte vi och jag hade kört hela BRM1000 med honom för en månad sen. Jag visste att han var stark och att vi tre kunde göra ett gott jobb tillsammans. Väl inne på OKQ8 i Hällefors för att köpa energi så öppnade himlen sig. Vi väntade några minuter extra på tappen och regnet var om bortblåst, en typisk sommarskur.
Vi körde vidare mot Karlskoga där nästa stämpling var. Allt gick smärtfritt och fint. Vi kör mot Skövde och vi behöver köpa mer energi som görs i Moholm där ICA Nära affären bjuder oss på två apelsindrickor var. Kvällen närmar sig och vi har kollat väderprognosen som säger att regnet kommer vid 22-tiden, och det också gjorde. När vi kör genom Skövde så blir vi stoppade av Ulf Sandberg om tar en bild på oss samt talar om för oss om kommande Fleche och att han har kört 10 st PBP, imponerande. Det blev därmed 3 timmars regn och mörkerkörning tills vi nådde vårat hotell i Falköping.
Nu var planen att köra från Falköping direkt till Smygehuk (ca 400 km). Vi tog det lugnt på hotellet och åt en stabil hotellfrukost och gjorde några extra mackor för att ha med sig på vägen. Vi hade hittills kört ca 1700 km och det behövdes lite omvårdnad av de bakre regionerna där det värkte och gjorde ont. Uppsittning med en ömmande rumpa. Bit ihop och KÖR BARA!!!
Ja, och det gjorde vi. Vi hade fått med oss ett lok som ibland gjorde 1 timmes förningar. Vi nådde Ulricehamn där vi köpte lite godis, kaffelatte och annat gott för att knapra på den sista biten mot mål. Nu hade vi även kommit på banvallen som gav oss bra fart på platten. Därefter blev Tranemo och Simlångsdalen som forcerades. Vi valde att stanna på Preem i Laholm för proviantera det sista innan vi skulle nå fram till Smygehuk. Innan vi var framme skulle vi passera Hallandsåsen och Söderåsen med några motlut. Skönt för kroppen att bekänna färg efter 2000 km.
Till slut nådde vi Smygehuk kl. 01.20 och det fanns inga gränser för glädje. Jag brast i tårar och kände mig sååå nöjd med att ha genomfört Sverigetempot. Väl där så kom min medcyklists fru med smörgås och goa Tuborg öl. Det blev faktiskt två stycken öl. Det smakade verkligen gott.
Nu var det dags.(ca: 02.30) ta sig till vandrarhemmet, 500 m från sydspetsen för att få en dusch, lite mat och lite sömn. Väl på plats hade någon person tagit min plats, men jag fick tag i en annan bädd. Kom i säng vid 04.00-tiden. Man är inte snabb under denna tiden på dygnet. Du känner dig onykter eller som att du står på en båt när det är sjögång. Jag sov 3-4 timmar. Väntade på att Cristina skulle hämta mig vid 12-tiden för att senare åka till vårat boende Trude 1303 strax utanför Tomelilla.
Slutsatsen av detta tempo är att planeringen är viktig för att kunna genomföra det på ett tillfredställande sätt. Först och främst som jag ser det nu är att sömnen måste prioriteras.
/Per Andersson, Team Kungälv
 

RL

Medlem
Sverigetempot 2021
Grym RR Per👍👏 Bra minne du har, mitt är mer en dimma 😵💫🤣
Tack för gott sällskap.

//Roger
6791F2E3-647D-402A-9C66-95A2BBF3EDCF.jpeg
D0ABFB66-71AA-47EE-8D98-023DF3193E8C.jpeg
0A44CCBF-84BF-489D-B0F7-33708AE0FBC0.jpeg
 

MaxPower

Ny medlem
Sverigetempot 2021
Jag tog flyget till Kiruna på onsdagen och laddade upp med några IPA och hamburgare på Bishops Arms. Dagen efter tog jag tåget till Katterjokk. Jag hade bokat ett rum på Artic Lodge. Hon som hade hand om det var mer intresserad av sin egen yogaträning än att se till att gästerna fick tillgång till sitt boende så det tog ett tag tills jag kunde packa upp och förbereda cykeln inför turen. De fanns ingen restaurang i närheten utan bara en liten COOP och det därför blev det lite nödhandling för att ha något till frukost. När jag fått ihop cykeln tog jag en testrunda till Björkliden och käkade middag på hotell Fjället.

Vid starten var det lite kyligt och jag var klädd för högre temperaturer som skulle komma senare på dagen vilket gjorde att jag frös och drog därför på lite extra och hängde på tätklungan som leddes av ett gäng australiensare. Det gick ganska fort, en efter en droppade av, och jag insåg efter några mil att det gick för fort så jag släppte också - det var ju drygt 210 mil kvar. Efter ett tag kom en kille ifatt som trampade på ganska bra, och jag tog rygg på honom och åkte med. Visa bilaga 501471Det var gynnsamma vindar vilket resulterade i en medelfart på 37 km/h fram till Kiruna. En snabb stämpling och sen vidare.

Hela vägnätet runt Kiruna är under ombyggnad på grund av flytten så gps-spåret stämde inte. Ville man vara snabb så kunde man följa ringvägen runt stan men jag hade behov av att fylla på med energi så jag svängde in mot stan och Circle K. Visa bilaga 501472När jag stod där kommer australiensarna in som hade kört lite vilse. Medan jag tryckte i mig en kaffe och bulle stod vi och snackade lite. Funderade på om jag skulle vänta på dem för att slå följe men det verkade som att de skulle stanna för en långfika så jag drog vidare solo. Det var inte helt lätt att komma ut ur stan. Jag hamnade i ett industriområde och fick klättra över ett staket och en liten bäck för att komma på rätt spår.

I Gällivare tankade jag upp med en pizza inför kvällen. Visa bilaga 501473Nästa ställe var Jokkmokk 12 mil bort och jag var inte säker på att hinna dit så länge något var öppet. Nästa tänkbara vattenhål därefter var Arvidsjaur ytterligare 15 mil bort. Jag kom dock fram till Jokkmokk precis innan stängning så jag kunde fylla på förråden. Visa bilaga 501474När jag stod där kom australiensarna in och det visar sig att de hade bokat hotellrum. De var färdigcyklade för dagen.

Att cykla genom den norrländska vildmarken i midnattssol var helt fantastiskt. Rätt var det var så hörde jag göken och lite längre fram såg jag den sittandes på en grankvist vid vägkanten. Det kändes som att den hejade på. Även om solen inte går ner under den delen av året, sjunker temperaturen. Från cirka 30 grader tidigare på dagen, sjönk temperaturen till ca 5 grader. Framemot småtimmarna började jag bli ganska mosig. Så fort man stannade blev man omedelbart anfallen av alla möjliga mygg och andra aggressiva insekter så någon vilostund var inte och tänka på. Framemot 5-tiden gick solen upp över trädtopparna och började värma lite. Jag hittade en parkeringsficka några mil innan Arvidsjaur som var solbelyst och la mig ner för en ”power nap”. Insekterna irriterade så det blev inte mer än slummer. Plötsligt hörde jag röster, dessutom röster som jag kände igen. ”Vad är dröm och vad är verklighet?” Jag avfärdade som en dröm men rösterna återkom. Jag reste mig upp och där kom bröderna Mölleborn cyklandes. Så det var bara att hopa upp på hojen och åka med till Arvidsjaur. Vi checkad in på Frasses uteservering och sov lite medans vi väntade på att macken skulle öppna.Visa bilaga 501475

Några mil efter Arvidsjaur var vägen uppriven och bestod mest av makadam. Jag befarade att något skulle gå sönder och mycket riktigt - 100 meter innan vägarbetet slut hörde jag att bakhjulet punkterades.Visa bilaga 501476



På väg in mot Storuman så drömde jag om oxfilé, pommesfrites och bea och tänkte att när jag kommer till Storuman ska det f*n ätas. Rullade in på det lokala grillhaket och beställde en lövbiff, pommes och bea. Efter knappt halva tallriken tog det tvärstopp. Det gick inte att få ner en endaste pommes mer. Det har hänt mig förr, att kroppen skriker efter energi men huvudet och magen säger tvärt nej. Det är ganska frustrerande men inte så mycket att göra åt. Jag piggnade i alla fall till av energin som jag lyckades få i mig och rullade vidare mot Vilhelmina. På vägen passerar man en hel del älvar och sjöar utmed E45. Det var fortfarande ganska varmt och jag letade efter ett diskret ställe för ett snabbdopp. Hittade inget anständigt utan stannade vid Vojmåns camping och plaskade med fötterna i älven en stund.

Stannar till på Circle K i Vilhelmina och fyllde på förråden inför natten. När jag anlände Hoting strax efter midnatt, såg jag några skära elefanter dansa schottis på vägen och bestämde mig för att försöka hitta något ställe att slagga på. Åkte till busstationen i hopp om att det finns en randovänlig busskur men fann att väntsalen i stationshuset var olåst och tog med cykeln in och la mig på en bänk. Vaknade av att ett par tonårstjejer gick genom rummet och sa hej.

Vid Strömsund ville inte magen vara med längre utan vände sig ut och in. Rullade vidare med knapp styrfart mot Östersund och kom fram vid 8-tiden på morgonen. Fick tag på drop-bagen och en efterlängtad dusch. Det fanns inget rum iordning så jag fick vänta lite på att få sova. Så småningom fick jag och Max tillgång till ett rum där jag kraschade i sängen. Satte klockan på 3 timmar och vaknade då pigg som en mört. Packade ihop grejorna, smörjde kedjan, åt en pastalunch och for sedan söder ut.

Magen hade återhämtat sig och började fungera normalt igen. Det blev en glass i Svenstavik. Visa bilaga 501477Därefter två hamburgare i Åsarna - en i magen och en i ryggfickan för kommande behov. I backarna upp mot Klövsjö börjar det kännas ordentligt i trampdynorna och värre blev det upp till Vemdalsskalet. Så fort jag kom till en uppförsbacke och farten gick ned blev jag attackerad av bromsar som äter stora köttstycken ur vaderna. Jag förstår inte hur de gör men det hjälper i alla fall inte att spurta ifrån dem - de hänger med utan problem upp till 40 Km/h. Det rullade på ned till Sveg där det blev påfyllning av energi inför natten Träffade på Max och slog följe med honom ett tag men eftersom han körde fixie så hade vi helt olika rytm och vi skildes åt efter ett par mil.

Framemot morgonkvisten började jag bli ganska mosig. När jag cyklade förbi en begravningsplats mitt ute i skogen https://www.svenskakyrkan.se/mora/ulvsjo-kyrkogard, stannade jag till. Det fanns ett litet kapell som var öppet och jag tog med cykeln in, bad en bön att benen skulle piggna till och la mig i guds händer under en timme. Det fungerade!Visa bilaga 501480

Rullade in i Älvdalen strax före kl. 7 och svängde in på hotellet för att köpa in mig på en hotellfrukost. Den gick de back på. Visa bilaga 501482Strax norr om Vansbro började ögonen gå i kors. Hittade ett vindskydd på en rastplats där jag knoppade in i en halvtimme.Visa bilaga 501481

Innan Vansbro kom regnet! GPS´n blir alltid knasig i regn och det blev lite felkörning men det redde ut sig. En macka och yoghurt i Vansbro Visa bilaga 501483och sen vidare söder ut. Vägen mellan Nås och Säfsen är väldigt vacker och jag fick sällskap med en lokal cyklist som var ute på en träningsrunda och berättade historier om byarna som vi passerade. Jag berättar historier om randolopp.

Vägen mellan Grythyttan och Karlskoga är nog väldigt fin, men nu var det mörkt samtidigt som jag var trött och hungrig. Det kändes som en evighet innan jag rullade in i Karlskoga. Träffade på Max igen och en av tyskarna. Vi var alla ute efter en plats för en ”power nap”. Max la sig på baksidan av macken och själv hittade jag en plats på en bänk. Circle K i Karlskoga visade sig vara en samlingsplats för traktens motorburna ungdom och det blev ett jä*la oväsen. Jag insåg snabbt att det inte skulle bli någon vila och fortsatte därför mot Degerfors.

Svängde in på den lokala macken för att se om de fanns några randovänliga hyrsläp, men icke, bara öppna släp utan kåpa. Körde igenom ett bostadsområde och såg att dörren till ett cykelförråd stod olåst. Jag tog med cykeln in, stängde dörren och la mig att golvet och slumrade till. Vaknade av att något biter mig på halsen. I mitt förvirrade tillstånd fick jag för mig att det var en råtta vilket det givetvis inte var men det kändes olustigt att ligga kvar och jag fortsatte därför.

Någonstans i närheten av Gullspång började allt kännas ganska meningslöst; Varför gör man detta? Jag var trött och det var kallt och fuktigt. Jag hade tappat orienteringen, visste inte var jag var, följde bara GPS´n slaviskt utan att reflektera. Stannade till på en liten grusväg för att dö. Kröp ner i en sopsäck som jag hade med men den var lite för kort så för att få lite mer insektsskydd skar jag två hål i botten och stack ut fötterna för att täcka överkroppen. Utskälld av ett rådjur som tyckte att jag inkräktade på hans revir återuppstod jag från de döda.

Efter ett tag gick solen upp och började värma både kropp och själ. Stannade till vid Norrqvarns Hotell och Konferens och köpte in mig på en hotellfrukost. Visa bilaga 501484Nu återvände livslusten och det rullade på ganska bra till Skövde där det blev lite lunch på Circle K. Bröt mig uppför backen till Simsjön.

Rullade genom Falköping och ut på banvallen. Det var motvind och benen var trötta. Jag såg framför mig en oändligt lång och enformig eftermiddag. Stannade till vid ICA i Åsarp för proviantering. När jag stod där och käkade skymtade jag Martin och spurtade ikapp med en halväten ostfralla i munnen. Det visade sig att resten av snabbgänget var bakom. Vi åkte och pratade tills de andra var i fatt och då ökade farten till runt 35 km/h. Jag låg i svansen och funderade på hur länge jag skulle orka hänga i. Jag har en regel när jag kör rando att aldrig gå över 80% i puls, i alla fall inte någon längre tid, och nu låg jag långt över detta. För att ha varit tråkigt och enformig var det nu inspirerande och kul så jag hängde på. En snabb stämpling i Ulricehamn och sen på det igen.

Efter Tranemo tackade jag för draghjälpen och släppte. Anton Lind, en tysk och ytterligare en person kom ifatt mig vid Sjötofta. Jag hängde på, tysken envisades med att ligga i spets och dra och det gick ganska ryckigt men det var skönt att få draghjälp. Anton släppte efter ett tag eftersom han skulle sova hos några släktingar i närheten.

Några mil innan Hyltebruk börjar det att regna. Enligt SMHI skulle det inte regna så jag tänkte att det blir nog inte så mycket men efter ett tag öppnade sig himlen och regnet vräkte ned. Jag funderar på vad jag skulle göra, ögonen gick i kors. Att hitta en lämplig sovplats mitt i mörka Småland mitt i natten och regnet öser ner skulle inte bli lätt (efteråt fick jag höra att Max hade tillbringat några timmar i en olåst traktor). Följde med de andra till Pensionat Sågknorren där de bokat boende. Det visade sig finnas ett ledigt rum och dessutom var den välsorterade baren öppen. Ett enkelt beslut! Efter ett par IPA kraschade jag i sängen. Vaknade vid 3 tiden och tittade ut, jippi - regnet hade upphört. När jag tog på mig cykelbyxorna, rann vattnet utefter benen men jag tänkte att de torkar väl på vägen.

Vid Simlångsdalen blev kom Jonathan S + två till ikapp mig. Jag hänger på men det visade sig snart att de andra två var ganska möra och stannade. Jonathan och jag fortsatte men efter en uppförsbacke släppte även Jonathan och jag fortsatte solo.

Rullade vidare i ganska bra fart till Preem Laholm där det blev frukost. Visa bilaga 501485Max satt redan där för att smörja kråset. Vi höll ihop uppför Hallandsåsen. Uppe på toppen av backen kom Jonathan ifatt oss. I nedförsbacken hängde Max med sin Fixe inte med. Jonathan räknade och kom fram till att om han kan hålla 30 km/h i snitt de kvarvarande 12 milen skulle han klara distansen under 100 timmar. Jag var tveksam till om jag skulle klara av det men lovade att göra mitt bästa – resten var upp till honom. Jag ökade farten till strax över 30 men efter några kilometer orkade inte Jonathan följa utan släppte. Jag kände mig pigg och stark och funderade då på hur jag skulle göra - bränna järnet de sista 10 milen och komma fram en halvtimma tidigare eller vänta in Jonathan och få en trevlig avslutning på turen. Jag bestämde mig för det sista alternativet. Efter några mil kommer vi ifatt bröderna Mölleborn och gjorde sällskap. Ett par kilometer innan Smygehamn drog jag igång en spurt, ingen hängde på, men jag fortsatte ändå in i mål. Rullade in på 124 timmar och 53 minuter.Visa bilaga 501486

Jag fick tag på min väska, duschade och bytte om till civila kläder. Därefter gick jag till Smygehus hotell och beställde en efterlängtad IPA. Visa bilaga 501487Började med en bakad krabbrilette som förrätt och sen en cannelloni med skogssvamp som huvudrätt. Bröderna Mölleborn kom och gjorde mig sällskap med varsin kötträtt. När vi har ätit och druckit färdigt och kom ut på gatan säger Mollo, ”det skulle vara gott med lite middag”, Calle och jag instämde och så gick vi tvärs över gatan till den lokala pizzerian och beställde varsin pizza.

Jag sov till 09:30 dagen efter och fick därefter kontakt med en göteborgare som beställt en taxi till Malmö. Jag hängde på och blev avsläppt på Sturup där jag precis hann med ett flyg till Arlanda.

Sammantaget var det en otrolig fin tur. Förutom ont i trampdynorna vid Vemdalsskalet och lite tendenser till skavsår på höger sittben så hade jag inga som helst problem. Inga tekniska problem förutom en punktering. Första och sista dagen var jag som piggast vilket gjorde att det blev en bra start och en fin avslutning.

Jag hade med mig lite verktyg, tape etc. samt 2 reservslangar, en långärmad jacka, regnjacka, lösben, vind/reflexväst, skoöverdrag, långfingrade handskar, underställtröja, extra buff samt en sopsäck. Jag använde alla kläder, sopsäcken och en slang. Jag saknade inget.

Tack Peter T och övriga funktionärer för ett otroligt bra och väl genomfört arrangemang samt ett väl genomtänkt vägval.


Katterjokk-Östersund
Visa bilaga 501490




Östersund-Smygehuk (Det är något fel med pulsen)

Visa bilaga 501488
Kul att läsa om din tur och kul att ses utmed vägen 🙂
 
Senast ändrad:

94tibe14

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Fantastiskt kul att se alla som tagit sig genom detta och era historier, planerar nog själv så sakteliga att göra det, dock kanske "in-official" för att slippa vänta de åren som är kvar och även kunna ha större möjlighet att påverka genomförandet själv. Jag antar att detta redan tagits upp i tråden tidigare, men nu är den så lång så jag ställer ev frågan igen.

På alla filmer och bilder man får ta del av ser trafiken oerhört gles och lugn ut, spec första halvan. Vill minnas att jag annars läst så mycket om att just denna sträckan är sprängfylld med timmerfrakt och liknande. Hur upplevde ni det?
 

bigmollo

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Fantastiskt kul att se alla som tagit sig genom detta och era historier, planerar nog själv så sakteliga att göra det, dock kanske "in-official" för att slippa vänta de åren som är kvar och även kunna ha större möjlighet att påverka genomförandet själv. Jag antar att detta redan tagits upp i tråden tidigare, men nu är den så lång så jag ställer ev frågan igen.

På alla filmer och bilder man får ta del av ser trafiken oerhört gles och lugn ut, spec första halvan. Vill minnas att jag annars läst så mycket om att just denna sträckan är sprängfylld med timmerfrakt och liknande. Hur upplevde ni det?
Jag tycker att trafiken var väldigt lugn nästan hela vägen. Vissa bitar var såklart mer trafikerade och vissa bitar skulle kanske ha varit mer trafikerade om vi hade cyklat på dagen. Sverigetempot är i möjligaste mån dragen på mindre vägar.
 

94tibe14

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Jag tycker att trafiken var väldigt lugn nästan hela vägen. Vissa bitar var såklart mer trafikerade och vissa bitar skulle kanske ha varit mer trafikerade om vi hade cyklat på dagen. Sverigetempot är i möjligaste mån dragen på mindre vägar.
Hmm, självfallet är det så! Kul att höra iaf, tung trafik i 200 mil är nog ingen hit. Tänker mest på att hur den än är dragen så finns det kanske inte så många val i de trakterna av landet i sydlig riktning, för visso inte heller jättemycket människor och därav fordon heller iofs...!
 

nesvop

Aktiv medlem
Sverigetempot 2021
Jag tycker att trafiken var väldigt lugn nästan hela vägen. Vissa bitar var såklart mer trafikerade och vissa bitar skulle kanske ha varit mer trafikerade om vi hade cyklat på dagen. Sverigetempot är i möjligaste mån dragen på mindre vägar.
Även för oss dagcyklare tycker jag att det var draget så att man undviker större vägar och därmed den mesta trafiken. Tycker att det var i genomsnitt markant mycket mindre trafik än vad det normalt är på mina cykelrundor.
 
Topp
Happyride sparar data i cookies. Genom att använda våra tjänster godkänner du det. Läs mer