gunnar.westholm sa:
marran sa:
theBrand sa:
marran sa:
Om man nu ändå ska ge sig in i teoretiska spekulationer (och nej, jag orkar inte läsa mtbr-tråden men någonstans blad alla dess inlägg har säkert någon skrivit det jag skriver nu gissar jag)
Med en extra ledpunkt (nedre vpp-liknande länken på vad som annars skulle varit en länkagedriven SP om jag förstår rätt) gör att han får extra frihetsgrader, och hjulbanan blir beroende av vad som händer vid bromsen och pedalerna.
Vet inte om jag missförstår dig men hjulbanan blir ju den samma, eftersom länkarna är sammankopplade framför sadelröret, så de kan inte röra sig individuellt. Oavsett om du bromsar eller trampar så kommer hjulaxeln ha samma bana genom slaget.
(Däremot jobbar ju AS som vanligt, d.v.s hjälper till att komprimera vid broms och motverkar när man lägger tryck på pedalerna)
marran sa:
Extra frihetsgrader låter bra i teorin, i praktiken är det inte säkert att den extra kompexiteten, design- och implementationsutmaningen, flexet osv egentligen är värd det. För faktiskt cykling alltså. På stig.
+ Massor
7 ledpunkter...
Jag är helt i nattmössan, du har såklart rätt. Mao är den rent matematiskt som vilken 4-bar som helst, fast den ser lite krångligare ut. Men nedre "huvudpivotens" placering dikteras enbart av var i slaget länkaget befinner sig och inget annat. Mao är den väldigt olik en Kona Magic link på det viset, bra eller dåligt låter jag vara osagt.
Har själv inte prövat magic link men det jag har läst om det lät inte så lockande för vad jag värdesätter i ett länkage.
Ang antal lagringspunkter och flex så är det oomkullrunkeligen så att fler ledpunker leder till mer flex om man ska hålla vikten konstant och allt annat är lika. Kullager är tungt, skruvar och hardware också, men rör är lätta. Och fler kullager blir dyrare att byta än färre, när (och det är när, inte om) de behöver bytas. Längre tid tar det också, och nog för att jag gillar att mecka cykel men just att pressa i och ur lager blir gammalt någonstans efter det femte för mig.
Helt sant allt du skriver förutom likheten med 4bar.. Men vore vikt den enda variabeln så skulle vi alla cyklat Orange eller annan HSP med en stor och stabil lagringspunkt.. Som egentligen är 3st då dämparens bussningar bör medräknas för rättvis jämförelse med andra alternativ.
Personligen värdesätter jag den automatiska och steglösa justeringen av geometrin minst lika mycket som trampeffektivitet. Det gör at jag klarar brantare backar både upp och ned, och för mig så är det den största begränsningen.
På Magiclink har inte den justeringen varit tillräcklig jämfört med att ha en dämpare som kan låsas 100% i högsta (0% sag) läget vid klättring. Missinglink sköter det själv. Och behöver dessutom ingen LSC dämpning för att inte gunga.
Att det kostar några gram extra gör mig inget. Kanske jag i ett svagt ögonblick och bättre ekonomi bryter carbonfriheten med hjul som axar snabbare. Möjligtvis som extra sett 27+ hjul..
Jag väljer att tro på testerna och med min vikt på 80kg och förhållandevis mjuk och följsam åkstil så är jag inte orolig för gömda svagheter med tanke på att hur bra Magiclink G2 och G3 hållit och fungerar.
G1 var en pinsam tabbe som aldrig borde ha nått marknaden..
Elektroniska dämpare är ju ett alternativ. Men det är begränsat vad den lösningen kan tillföra ift anpassad geometri, om något alls.
Sen så är det något i mig som gärna vill klara sig utan elektronik så länge det inte handlar om belysning och kommunikation..
Jag sa aldrig att vikt var det enda som räknades. Däremot tyckte jag det var att komma lite billigt undan att säga att massor med pivotpunkter inte är några problem om de är korrekt dimensionerade, precis som att det inte skulle ha en kostnad någonstans. Vikt är bara en parameter bland många att ta hänsyn till, men den finns där hela tiden, inte bara när det passar.
Likheten med 4-bar menar jag i hur hjulbanan bara har en frihetsgrad, och på det viset är skillnaden enorm mot Kona magic link som inte har en hjulbana så mycket som en "hjulzon".
Automatisk och steglös justering av geometrin är såvitt jag kan förstå bara att AS är så stor i början av slaget att den övervinner åkarens vikt och därför toppar länkaget ut. Så var min Orange 223 med 36t klinga också, fast genom hela slaget. Utan att ha prövat hur det blir att bara ha på det viset i en liten del av slaget så känns det spontant som något jag skulle vara väldigt försiktig med, typisk "dämperiet sysslar med skumma grejer"-lösning.
Till syvende och sist är det (tyvärr?) så att oavsett hur många länkar och grejs man kastar på en cykel så är det fortfarande parametrarna AS, AR, LR och hjulbana (eller zon) man har att förhålla sig till. Fler länkar ger större frihet i hur de förändras genom slaget, men det är fortfarande samma gamla antisquat som innan. Jämför en enkel singelpivot mot en länkagedriven. Du kastar lite länkar och pivoter på konstruktionen, sväljer kostnaderna i termer av eventuell vikt och komplexitet och i gengäld lättas kopplingen mellan huvudpivotplacering, LR och dämparplacering. Värt eller inte är upp till var och en, men att det är så kommer man inte undan, och principen gäller även för mer komplicerade länkage.
Det går givetvis att räkna ut helt andra parametrar istället, om man tycker de är mer relevanta för hur cykeln upplevs, men det ändrar inte "standardparametrarna" jag räknade upp. Lite som att mäta bb i höjd från marken eller hjulaxlarna, med eller utan sag osv. På stigen är höjden densamma, men siffran blir annorlunda.