Ulnaristråden
En beskrivning av mina erfarenheter vid inklämning av ulnarisnerven efter långcykling. Det finns fler trådar i samma ämne i forumet.
Symptomen är känselbortfall på lillfinger och ringfinger, kraftbortfall och motoriskt bortfall. Läkare säger att det ofta läker av sig själv med tiden. Men om det inte är återställt efter två år är chansen liten att det läker alls.
Jag hade varit ute på en långcykling med rakt styre, ca 660km under 5 dagar med tung last på flaket. Mot slutet av cyklingen märkte jag att jag inte orkade klämma på drickaflaskan med vänster hand. Efter research både i happyforum och på akademiska sidor gissade jag att det var ulnarisnerven som var klämd. Många andra cyklande hade liknande upplevelser, och att det kunde läka med tiden. Jag träffade en husläkare på Tjörn som bekräftade inklämning av ulnarisnerven i handleden. Han sa att möjligen kan inflammationsdämpande tabletter under en vecka underlätta återhämtning, tex naproxen eller diklofenak. Hemma i Sthlm träffade jag en ortoped som också bekräftade Ulnaris. Nerven återfår ofta sin funktion med tiden, det kan ta upp till två år. Om funktionen inte återfås efter två år är sannolikheten liten att den alls återfås. Jag kontaktade även arbetsterapeut, som också bekräftade att det är bara att vänta. Möjligen kan man använda enkelt handledsstöd, för att minska belastningen på handen. Och givetvis undvika ytterligare belastning på handleden som när man cyklar, och speciellt inte vinkla händerna uppåt. Händerna ska vara raka i förhållande till underarmen, som om man lägger upp underarmar på ett bord och slappnar av.
För min egen fortsatta cykling har jag ful-anpassat styret genom att vända styrstammen bakåt, och klämt på barends som pekar bakåt. Jag har nu en helt upprätt sittställning, och nästan ingen vikt på styret alls från överkropp och händer. Jag kan även hålla i styret med några fingrar på undersidan av styret, längst ut på en barend. Eller variera och styra "med handflatan uppåt".
[Edit 1] Har tidigare cyklat flera Vätternrundor, med bockstyre, och hade inga problem alls med ulnarisnerven. Inte heller på MTB-långlopp. Som förebyggande tror jag definitivt på alla förslag om ergohandtag, och kanske även tempo-tillsats så trycket hamnar på underarmarna istället. Men nu när jag redan har en betydande inklämning av ulnarisnerven gäller det att inte belasta nerven över huvud taget. Hade jag känt till risken med ulnaris innan min långcykling hade jag givetvis monterat ergohandtag direkt. Även för vardagscyklingen. Glömde dock fråga ortopeden om och hur ålder påverkar risk för ulnaris. (född 65) Eller om det finns andra variabler. Rimligen borde känslighet för inklämning av ulnaris variera även mellan olika individer.
[edit 2,3] Det finns ju andra nerver som kan krångla med andra typer av symptom, och andra specifika trådar om det. I detta fall är det en diagnos på inklämning av ulnarisnerven, och tråden handlar specifikt om det.
Symptomen är känselbortfall på lillfinger och ringfinger, kraftbortfall och motoriskt bortfall. Läkare säger att det ofta läker av sig själv med tiden. Men om det inte är återställt efter två år är chansen liten att det läker alls.
Jag hade varit ute på en långcykling med rakt styre, ca 660km under 5 dagar med tung last på flaket. Mot slutet av cyklingen märkte jag att jag inte orkade klämma på drickaflaskan med vänster hand. Efter research både i happyforum och på akademiska sidor gissade jag att det var ulnarisnerven som var klämd. Många andra cyklande hade liknande upplevelser, och att det kunde läka med tiden. Jag träffade en husläkare på Tjörn som bekräftade inklämning av ulnarisnerven i handleden. Han sa att möjligen kan inflammationsdämpande tabletter under en vecka underlätta återhämtning, tex naproxen eller diklofenak. Hemma i Sthlm träffade jag en ortoped som också bekräftade Ulnaris. Nerven återfår ofta sin funktion med tiden, det kan ta upp till två år. Om funktionen inte återfås efter två år är sannolikheten liten att den alls återfås. Jag kontaktade även arbetsterapeut, som också bekräftade att det är bara att vänta. Möjligen kan man använda enkelt handledsstöd, för att minska belastningen på handen. Och givetvis undvika ytterligare belastning på handleden som när man cyklar, och speciellt inte vinkla händerna uppåt. Händerna ska vara raka i förhållande till underarmen, som om man lägger upp underarmar på ett bord och slappnar av.
För min egen fortsatta cykling har jag ful-anpassat styret genom att vända styrstammen bakåt, och klämt på barends som pekar bakåt. Jag har nu en helt upprätt sittställning, och nästan ingen vikt på styret alls från överkropp och händer. Jag kan även hålla i styret med några fingrar på undersidan av styret, längst ut på en barend. Eller variera och styra "med handflatan uppåt".
[Edit 1] Har tidigare cyklat flera Vätternrundor, med bockstyre, och hade inga problem alls med ulnarisnerven. Inte heller på MTB-långlopp. Som förebyggande tror jag definitivt på alla förslag om ergohandtag, och kanske även tempo-tillsats så trycket hamnar på underarmarna istället. Men nu när jag redan har en betydande inklämning av ulnarisnerven gäller det att inte belasta nerven över huvud taget. Hade jag känt till risken med ulnaris innan min långcykling hade jag givetvis monterat ergohandtag direkt. Även för vardagscyklingen. Glömde dock fråga ortopeden om och hur ålder påverkar risk för ulnaris. (född 65) Eller om det finns andra variabler. Rimligen borde känslighet för inklämning av ulnaris variera även mellan olika individer.
[edit 2,3] Det finns ju andra nerver som kan krångla med andra typer av symptom, och andra specifika trådar om det. I detta fall är det en diagnos på inklämning av ulnarisnerven, och tråden handlar specifikt om det.
Senast ändrad:
