[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?

[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!

Är teamet fulltaligt!!!!

24 st. Jävligt glada Amatörer med höga ambitioner och förhoppningar, nu kör vi! Vi välkomnar Niklas Ljungskile till gänget och firar enskilt med ett fyrfaldigt HUrra!!

FAn vad kul!

:-)
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Visst fan! Har ju glömt att skriva att även Stisse nu är medlem! Så vi välkomnar även honom med dunder och brak!

Så 25 blev det visst till slut :-)
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Tackar! Ja jävlar - nu får man snäppa upp sig : )
Har varit lite matt och hängig sedan jag bonkade majestätiskt under en kort 8 milare för två veckor sedan. Bet i styret och kände mig vek. Något skit i kroppen var det allt, men nu är jag på banan igen : )
Ska försöka sparka igång cykelpendlingen igen, iaf 1 eller 2 gånger i veckan nu under vintern, blir ju ändå 2 x 3 mil och därtill mental återhämtning innan/efter jobbet.

Kan ju vara rejält vackert och samtidigt fostrande.

Bild119.jpg


Sen ska racern monteras på trainern imorgon och som komplement får pannlampan lysa upp grusvägarna här ute i Lärjedalen : )

Ses framöver!
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
ähhh, lägger in det här i stället:



Den stora Testdagen för teamchefen och lagledaren - Eller - Upp till bevis slapptaskar!

2012-10-31 20:18:37


För ca 2 månader sedan så fick jag ett mail som gjorde mig ytterst orolig.... Ett mail med avsändaren Mattias på Aktivitus. Ett mail bland många, många andra...

-Jävla reklam! Tänkte jag först och närapå förpassade det till den elektroniska papperskorgen enl. vanlig praxis. Men precis när den minst outvecklade delan av min hjärna gjorde sig beredd på att ge det mycket avancerade kommandot -"peta på delete-knappen" så överraskade jag mig själv med att stilla mig för en sekund och mot mina principer faktiskt hastigt ögna igenom budskapet i sista stund....

Vad var nu detta då... hmmm... test, bl.a bl.a bl.a... jobbigt bl.a bl.a... maxprestation etc etc.. svettas, svimma, möjlig död ...bl.a bl.a...



Nej tack, inget för mig, jag måttade ondskefull med fingret återig mot deleteknappen... men.. min hjärna larmade plötsligt! Ordet GRATIS blinkade liksom upplyst i neon framför mina förvånade ögon.. vad var nu detta? En scam, någon som ville åt mina bankontouppgifter, en pokersite med gratis förstainsättning?? Jag läste mycket förvirrad och omtumlad vidare...



Ack, ack, ack...om jag bara låtit bli, vad mycket vånda det hade sparat mig i slutänden... Åhh Vad min kropp hade tackat mig...



Mailet visade sig vara synnerligen listigt utformat i den mening att det var rakt på sak och inte hade lindat in sitt budskap i en massa sköna formuleringar och löften om odödlighet eller åtminstone allmän föryngring alt. nyvunnen potens. Nej, detta var helt enkelt ett mail från en intresserad person som hade sett vår unika satsning på nätet och nu ville sträcka ut en hjälpande hand. Mannen i fråga var/är Mattias Lundqvist från företaget Aktivitus i Göteborg som erbjud mig samt lagledaren Peter A var sitt skräddarsytt testpaket under en em. med honom... helt g..r..a..t..i..s!! Dum som jag är så tackade jag full av förhoppningar JA utan att ana vad detta innebar i fråga om fysisk utmaning..



Efterföljande veckor var som i en dimma och jag minns inte mycket av dem, så jag skiter i att redogöra för dem faktiskt, i huvudsak kan man säga att det var det gamla vanliga... vakna, äta, barnen till dagis, slit, släp, hämta barnen, bli hostad på av annat barn (fult sådant dessutom), gå och lägga sig, vakna, dödsjuk, framkalla satans makter över det fula barnet, hosta, snörvel, 4 veckor åt helvete, klart.....

Peter blev dock mycket uppspelt över denna möjlighet och började omedelbart ladda med peppande mail som han skickade över med jämna mellanrum (Tack, tack) ... tiden gick och snart var vi framme vid dagen D.



På morgonen funderade jag givetvis på att bara skita i alltihop och sjukskriva mig, min form har ju varit en bit under isen den senaste månaden (försök visualisera en ensam liten isbit flytande ovanför marinergraven så inser ni djupet i hur långt "under" jag upplevde den). Detta gjorde mig föga sugen på att få detta på pränt och hade inte Peter varit med hade det funnits en stor risk/chans att jag flyttat på hela skiten minst 3 månader framåt... men detta lät sig alltå icke göras... bara att bita det sura och skicka ännu en förbannelse över alla överutvecklade satansvirus som dagisbarnen skvätter omkring sig och hindrar oss "superelit"-idrottsmän att utvecklas på det närmast otroliga vis vi såklart annars hade gjort... inte ens en EPO-stinn Lance hade förmått hindra oss i vår framfart... om inte detta vore...Jävla dagis!



Sagt och gjort, in i lejonets kula skred vi värdigt (eller ja, Peter såg åtminstone värdig ut, själv sittgled jag lite mer i halvhukande ställning förbi receptionen och vidare in mot Testcentret) endast några få hårstrån ur min kalufs syntes för den förvånade receptionisten...

Mattias (en synnerligen trevlig ung man på min ära) tog emot oss utanför och såg glad ut. Han hade tagit fram 3 olika tester som han minsann tyckte att vi skulle genomföra - om vi orkade.... Jag vill nu inflika att sådana formuleringar inte mottages väl i mina hörselorgan. OM vi orkar... OM.... det kändes mycket obehagligt och min kropp fylldes återigen av en kall ångest likt den de gamla fyrvaktarna kunde uppleva under en kall storm precis innan något fartyg gick under utanför kusten... jaja...sluta drömma om förgångna tider... tillbaks till testet...



Mattias tog in oss på psykavdelningen och frågade hurtigt vem som ville börja... JAG försökte givetvis först kasta mig på den enda lediga stolen i rummet och nonchalant säga att Peter gärna kunde få börja... men den JÄVELN hann såklart före... FAN!! Jaja... bara att spela med och erkänna sig besegrad i denna hjärnornas gigantiska kamp, Peter drog det längsta strået och trots att jag försökte mig på en fuling med att jag hade fel skor så kom jag inte undan... upp på vågen och bli chockad bara... fortsättning följer efter att min dotter somnat ;-)





Sådärja... urk..var var jag nu? Jo... som sagt, då var det dags, upp på vågen bara och skäms!!! 92 kg!! Vafa.....?? 4 kg upp på en månad? Jaha, kul... Jävla dagis! :-)

Skitsamma.. bara att köra... upp på det jävla tortyrredskapet då med gråten i ögonen... rövsvett... förnedring... lungsot..andnöd...trampglapp..fetlår i självvsvängning (har ni upplevt det någon gång? INGET jag rekommenderar)...kramp i vaderna...svett i ögonen och sedemare även mycket kraftfulla kväljningar och panikkäslor i "gas"-masken... KLART! Vänligen släpp handtagen och kliv av testcykeln... Hallå, släpp handtagen då... SLÄPP HANDTAGEN!!!



Sätter mig flämtande i en hörna och försöker likt en kameleont att smälta in i den omgivande miljön (ett bordsben och en dammråtta misstänk lik David Hasselhoff)...
Peter upp på cykeln... he he... nu blir det hämnd tänker jag mellan de fortfarande krystande andetagen... men nehejdådå...



Peter upp, vig som en gasell, perfekt posture... börja cykla... och cykla...och cykla...och cykla... MEN FÖR I HELVETE DÅ!!!! Gå in i den JÄÄÄÄVLA väggen NURÅÅÅÅ!! Mattias frågar gång på gång vilken anstängningsnivå han ligger på enl. Borg-kalan (1=nyfödd och lycklig; 20=Kramper i lungorganen och dödslängtan), Peter ligger från början till slut på ...enl. egen utsago...:

- NJaeeee, jag vet inte riktigt faktiskt...kanske 6 va? eller 5?... jag vet inte, jag brukar inte känna så mycket.... VA FAN!!



Till slut når han den otroliga maxansträngningstoppen i något som han beskriver som... typ en 12 eller så på Borgskalan... tack för det säger Mattias och välkomnar honom av cykeln, inte en svettdroppe faller från hans matta nässpets... Jävla översittare... Jag ser redan nu Mattias chockade blick när han tittar på sifrorna och frenetiskt rycker i sladdarna och undrar om något inte stämmer i inkopplingen... jag får så konstiga värden på dig, pulsen verkar för låg...

-typiskt! tänker jag och famlar efter vattenflaskan samtidigt som jag snubblar i min egen svettpöl... 2 tester kvar...



Ja, ni ser ju redan den gyllene trenden... givetvis upprepas denna procedur i följande tester också... Peter ser ut som han är ute och söndagscyklar och jag flyter ut i någon obestämd form över cykeln med fruktansvärda kramper och en puls långt förbi min kropps överlevnadsgräns.... PUST är ordet!



SÅ, konklusion...

JÄVLIGT bra tester, jag fick veta vilken sopa jag är och Peter blev fullkomligt rättvist höjd till skyarna och utburen på raka armar av en jublande PELOTON och placerad på en piedestal av renaste guld och höljd i praktfulla blomster :-)



Typ... Nä, skall jag (försöka) vara allvarlig i någon minut så visade sig detta testet vara RIKTIGT, RIKTIGT bra för att få en uppfattning om var man ligger träningsmässigt, hur ens kropp är tränad och vad man behöver tänka på framöver i syfte att förbättra sig på RÄTT saker. Mattias är ett geni på träningsfysiologi och kan förklara exakt vad du är gjord för (uppenbarligen inte cykling i mitt fall) och komma med oerhört värdefulla råd för att du som individ skall kunna prestera maximalt. Detta blev en burköppnare för mig och jag har redan börjat fila på ett träningsupplägg som kommer att tillåta mig att dra alla er andra hela sträckan i mål under VR 2016 :-)



Peters värden var faktiskt precis så imponernade som jag här ovan beskriver och Mattias kommentar efteråt var... Peter, du inser att dina förningar kommer att bli lååååånga de närmaste VR va?



För er som är lite intresserade av våra värden så hittar nu dem på våra Funbeatsidor enligt nedan länkar:



Patrik: KASS: http://www.funbeat.se/blogs/show.aspx?BlogPostingID=131589


Peter: UNDERBARN: http://www.funbeat.se/blogs/show.aspx?BlogPostingID=131586




Tack för oss och spela inte hjälte i trafiken ;-)



PS. Författaren ber i efterväg om ursäkt för stavfel och andra missriktade illgärningar DS.
aktivitus1.jpg
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
En kort RR :-)


En mycket stolt teamchef filosoferar!
Sällan har jag varit så nöjd med en insats i livet som när vårt grymma lag igår i svåra förhållanden lyckades med året och teamets första utmaning att köra VR på under 8:30!
Vi har tränat, diskuterat och samkört ihop oss ända sedan teamet bildade förra sommaren/hösten och att nu verkligen få spänna musklerna på riktigt och ta oss an det första delmålet på vår långa resa och klara det känns bara OTROLIGT bra! Jag visste att vi hade några starka draghästar i teamet men den insats ni gjorde igår var bara magisk, fullständigt magisk. Jag vill ge lite extra cred till Björn som var den ENDA som aldrig vilade under hela rundan utan roterade i täten hela loppet, vilken styrka. Även lagledare Peter skall ha riktigt mycket dunkar i ryggen för att köra så starkt trots en oerhört elak förkylning. Att du ens kom till start är imponerande. Flera andra hade också laddat upp med förkylningar och annat skräp innan loppet men ingen vek ner sig utan ställde upp för laget, grymt!

Vi hade även en annan SUB-grupp från Happy som startade samtidigt som oss med målet 8:28, de kopierade vårt upplägg och hade som taktik att ligga bakom oss och följa oss på rulle hela loppet. Även de fick problem i motvinden och tappade många av sina medlemmar efter att en lite luck bildats mellan våra gäng. Några var dock kvar och det var tur då de senare under loppet kunde gå in och hjälpa oss med rotationen i fronten på slutet, stort tack för det!
Redan när vi gick och lade oss i vårt lilla rum på fredagen märkte vi att vinden skulle bli jobbig, och OJ! vad jobbig den blev. När vi satte av från Motala och körde upp i vind så kunde man riktigt se hur kropparna spändes och näsorna trycktes så nära styret som det bara gick. Alla tog i för allt vad tygen höll och pressade sig stenhårt. Och ändå gick det sakta, på tok för sakta, alldeles för sakta. Jag själv gick upp något oerhört i Puls och körde de första 5 milen på ca 85% av mitt max, något som ju är fullständigt ohållbart i längden, men att börja tänka på det var inte lönt, bara att bita ihop och göra det man kunde för laget! Tyvärr men av högst förklarliga skäl valde några av oss att redan från början släppa av då tempot blev för tufft, dessa få tog sig ändå i mål allihop på bra personliga tider. All heder åt det. Martin som i vanliga fall är en av våra absolut starkaste råkade tyvärr ut för en ruskigt otrevlig magåkomma som gjorde att han var tvungen att bryta med svåra smärtor ganska tidigt. Vi andra körde vidare med sänkta huvuden borrandes in i motvinden. Vi lyckades av någon anledning missa att stanna på vårt första planerade stopp men det gjorde inget då det bara var ett kisstopp och vi tog det på en liten busshållplats någon mil senare i stället. När vi änligen kom ner till jönköping var stämningen dyster, vi hade en snitthastighet långt under den planerade (bara 32,8 kmh) och att försöka köra upp snittet mot närmare de 36 kmh som krävdes kändes faktiskt helt omöjligt. Jag tror inte att det var många, om ens någon, som trodde på detta. Men vi körde vidare ändå lite halvdystra att vi inte skull klara vårt mål.
Efter några mil märkte vi att det började gå väldigt fort och när man tittade på hastigheten låg vi mer eller mindre hela tiden över 40 kmh och pressade. Jag tror att alla började fundera och räkna lite enkel huvudräkning för att se om det ändå skulle finnas en liten chans att köra in den förlorade tiden. Och jodå, det skulle kunna gå, kanske, kanske…
Vid det här laget var många oerhört trötta efter den grymma öppningen och mer eller mindre alla var tvungna att falla bak någon gång för att hämta lite kraft och ligga på rulle. Några droppade av efter hand men huvuddelen av teamet kämpade sig vidare. När vi gick i depå andra gången var humöret ändå ganska positivt och vi kände att det fanns hopp! Även Robert råkade liksom Martin ut för riktigt svåra magproblem och trots att han idag var en av de starkare fick han gå i egen depå och t.o.m kräkas innan han kunde fortsätta. Trots detta körde han till slut ändå ändå in på imponerande 8.47, starkt!

Efter ca 23 mil skulle vi ha vårt tredje planerade stopp och därefter köra hårt hela sista biten in. Dock låg vi nu så nära gränsen för om vi skulle klara vår måltid att de killar som låg i täten och drog efter en snabb omröstning inom ledet tog beslutet att strunta i det sista stoppet och bara köra på. Tyvärr drabbade det mig själv och några andra i teamet som då hade lagt sig ca 50-100 m bakom huvudklungan och väntade lite på just det det stoppet för att kunna ansluta till täten igen. Nu såg vi bara hur de helt enkelt rullade förbi och vi insåg direkt att vi inte skulle kunna köra ikapp de andra utan blev tvungna att köra själva i mål. Vi kom dock in på bra tider endast mellan 5-30 min efter teamtäten.
De ca 10 medlemmar som lyckade bita sig fast i täten körde som djur de sista 7 milen och kämpade sig vildsint in på otroliga 8:26!! Alltså 4 minuter under vårt mål!! FANTASTISKT!! Vilken prestation, jag är oerhört stolt över er!
Så, trots en fruktansvärt hård öppning som dödade ett flertal av oss så lyckade ändå teamet klara den första svåra utmaningen på ett imponerande vis. Det här bådar gott.

Nästa år kör vi mot tiden 8:05 och det kommer bli tufft, riktigt tufft.. men nu vet vi vad som gäller och vi vet att kapaciteten finns i laget. Med fokuserad träning och ännu mer samkörning kommer vi att klara det, det är jag övertygad om!!

OTROLIGT STARK jobbat allihop!!!

Mvh, Patrik, En stolt, lycklig och slutkörd teamchef!

untitled.png
 
Senast ändrad:
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Pelle Hå skrev:
-------------------------------------------------------
> Härlig RR, Patrik. Riktigt starkt jobbat av er.
> Och vilken grym bild! =)

He he, ja det är en fantastisk bild :-)
img_3454.jpg
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Glenn, Glen + ANNAT i Team X-Racing, tack som fan för igår!
Vi hade inte kommit runt utan er. Vår klunga splittrades ju i molekyler direkt efter Motala och vi insåg snabbt att vår enda chans var att bita oss fast.

(Nej, vi hade inte kopierat ert upplägg, men bestämt oss för att nyttja samma stopp då vi anade att det skulle hjälpa både er och oss samt starta direkt efter er för att inte få SUB-10 klungan emellan direkt efter starten. Vår plan var egen belgisk kedja efter er, men ja...den startade ens aldrig)

Vi hade gärna bidragit tidigare men respekterade ert beslut att köra själva. Kändes dock bra att få "betala tillbaka" lite på västsidan. Tyvärr tappade jag er sen men drog in med Xenomorf himself strax efter.
Starkt jobbat och än en gång, tack som tusan!!!

//Daniel i gula happy-tröjan
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Luke skrev:
-------------------------------------------------------
> Glenn, Glen + ANNAT i Team X-Racing, tack som fan
> för igår!
> Vi hade inte kommit runt utan er. Vår klunga
> splittrades ju i molekyler direkt efter Motala och
> vi insåg snabbt att vår enda chans var att bita
> oss fast.
>
> (Nej, vi hade inte kopierat ert upplägg, men
> bestämt oss för att nyttja samma stopp då vi
> anade att det skulle hjälpa både er och oss samt
> starta direkt efter er för att inte få SUB-10
> klungan emellan direkt efter starten. Vår plan
> var egen belgisk kedja efter er, men ja...den
> startade ens aldrig)
>
> Vi hade gärna bidragit tidigare men respekterade
> ert beslut att köra själva. Kändes dock bra att
> få "betala tillbaka" lite på västsidan. Tyvärr
> tappade jag er sen men drog in med Xenomorf
> himself strax efter.
> Starkt jobbat och än en gång, tack som tusan!!!
>
> //Daniel i gula happy-tröjan

Daniel var det ja! inte lätt att komma ihåg namn när hjärnan bonkat tydligen :-)

Tack som fanken för sällskapet in (jävlar vad färdig jag var med mitt cykelliv där) och att ni hjälpte till att dra när vi i nödens stund behövde det trots att vi hade avtackat oss denna tjänst tidigare :-)
Att vi inte ville ha hjälp innan var ju enbart för att vi var tvungna att testa vår kapacitet själva med tanke på att vår satsning är 4-årig, lite för svaga var vi alltså med facit i hand..

Jag vet att ni inte kopierade vårt upplägg ;-)
Var väl lite felformulerat kanske, självklart var det det smartaste sättet att köra på och både ni och vi var ju fullt medvetna om detta redan innan start, tyvärr gjorde ju motvinden sitt jobb och sabbade upplägget på både det ena och andra viset ha ha...

Bra kört och hoppas att du kan gå idag?
 
Senast ändrad:
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
_______________________________________________________________________________________________
OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS! OBS!
_______________________________________________________________________________________________

NU REKRYTERAR VI!

Vi märkte under senaste VR att 25 personer är lite för lite, redan innan start var 4 borta på G av sjukdom och sedan hade vi lite halvkrassliga medlemmar som släppte av mer eller mindre direkt, 2 uppkomna magsjukor under loppet och helt plötsligt var vi nere på 15-16 personer som kunde köra på. Detta tog lite väl hårt i rotationen vilket medförde att vi körde slut på oss onödigt mycket. Vi var ibland nere på bara 6-7 personer i rotation vilket är för lite. Till slut lyckades 10 personer klara årets mål 08:30, 5 var riktigt nära och resten väck. Så, vi är så klart nöjda med att 50% av teamet klarade målet men Vi kom överens om att vi behöver ca 5-6 starka cyklister till i laget. Därför rekryterar vi nu in starka cyklister som vill vara med i detta finfina team :-)

Vi har ju drivit teamet i lite under ett år nu och har tre VR kvar tills att vårt mål på SUB 07:30 skall uppnås, tanken är att köra 2014 på SUB 08:05, 2015 på SUB 07:45 och sista året 2016 på SUB 07:30. Hur mycket SUB vi klarar varje gång beror ju på hur vältränat teamet är såklart. Men målsättningen är ju att vi hela tiden skall ha en överkapacitet på dessa tidsmål. 

Men, vi kör ju inte bara VR, det har blivit så att vi även skojar till det med lite motionslopp här och där och vi har faktiskt lyckat väldigt bra, Hallandsloppet på 2 tim 45 min (näst snabbaste team tror jag) och NDL på 2 tim 55 min (vet inte teamplacering men långt upp i listorna vart det nog). Vi kommer att fortsätta med detta och blanda lite motionslopp med förberedande träning inför VR. Och vi kommer att bli snabbare och snabbare, det är helt givet..

Vi är ett mycket aktivt lag med massor av tankar och ideér och ett oerhört aktivt forum. Alla medlemmar är med på happy. Alla är väldigt initierade i teamets väl och ve, och det är ju skitkul! Sammanhållningen börjar bli grymt bra och många vill köra i teamets färger på en mängd tävlingar utöver de officiella vilket visar lite hur stolt man är tycker jag. 

PÅ hemsidan ( www.teamx-racing.se )ser ni ju hur vi utvecklats och vad vi är för filurer, det man inte ser där är all den kontakt som sker utanför de officiella kanalerna. Vi tränar under höst/vår i princip ihop varje söndag, vi brukar faktiskt starta från Brottkärrskolan i Hovås kl. 09 på söndagar och köra mellan 10-16 mil, riktigt roliga och givande körningar. Ibland avslutar vi t.o.m med lite lunchgrillning om vädret är med oss. Att se till att man är vältränad och i form för att klara målen varje år ligger på varje medlems eget ansvar men man kan ofta få massor av hjälp från varandra, den samlade kunskapen inom teamet är hög med folk som tävlat i en mängd olika discipliner på hög nivå, även Mattias på Aktivitus har intresserat sig och gjort tester för några av oss samt att han i samarbete med happy.mtb ju faktiskt skrev en artikel om en av våra medlemmar som blivit utvald som en testperson för att visa hur mycket man kan förbättra sig med rätt träning.

Så, kort sagt är det ett jävligt roligt team, med bra sammanhållning och snygga teamkläder ;-)

VI SÖKER NU DIG:
Som är beredd att lägga några år på detta team och vara med på resan. Är medlem på Happy och gärna bor i närheten av GBG (blir enklare att komma på träningar då). Redan idag är en stark cyklist, här är det svårt att säga några generella krav men du bör redan idag klara ex. SUB 08:30 på VR alt. kunna köra 10 mil solo med ett snitt runt 32 Kmh (förutsatt vindstilla och flackt). Du skall självklart vara beredd att träna så mycket som det krävs för att klara de tidsmål som teamet har. Självklart älskar du cykling och fika!

ÄR DU SUGEN????

Kontakta då mig på patrik.clifford@bredband.net så fort som möjligt så snackar vi ihop oss! :-)

Med vänlig hälsning,
Patrik
Teamchef

_______________________________________________________________________________________________
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Tattaren skrev:
-------------------------------------------------------
> Du vet var du har mig;) Jag överväger att satsa
> samt försöker få pusselbitarna på plats.

Jajamen, det är klart :-)
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Om Glenn och Glen kan tänka sig att flytta teamet till Sthlm kan jag eventuellt kanske fundera på att haka med...

;-)
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Luke skrev:
-------------------------------------------------------
> Om Glenn och Glen kan tänka sig att flytta teamet
> till Sthlm kan jag eventuellt kanske fundera på
> att haka med...
>
> ;-)

Sannolikheten är otroligt, otroligt hög! Vi har pratat om det och alla som är medlemmar nu är beredda att säga upp sina trista gbg-jobb och flytta till drottningmodern Sthölm med kort varsel... vi avvaktar vidare order :-)
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Luke skrev:
-------------------------------------------------------
> Nice! Visste väl det, ni är välkomna!
> :-)


tack som fan! Kan jag sova på soffan?

:-)
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Hej,

Jag fick just nu nys om Team X och skulle väldigt gärna bli medlem.

Cyklar utan problem ert exempel 10 mil med 32-snitt (ett liknande exempel finns här: http://www.strava.com/activities/131898678, eller varför inte en tjugomilare i 30+ dagen efter en tuff Gran Fondo: http://www.strava.com/activities/148349202).

I år var den snabbaste grupp jag kunde hitta med hjälp av min klubb en Sub8,5:a som jag kör med nästa lördag.

Kan man bli medlem efter VR14 och vara med på 7:45- och 7:30-körningarna?

Lovar att träna hårt och målmedvetet (har lusläst Racing Weight och mäter kroppskomposition samt prestanda dagligen/på veckobasis), samt dra mitt lass med råge!

Hälsningar
/Martin
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Hej Martin!

Egentligen rekryterar vi inte just nu då vi är hela 44 st medlemmar. Men har mailat dig lite info :-)

Med vänlig hälsning, Patrik
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Fanken, den här tråden har jag ju nästan glömt, skriver mest på vår hemsida och via mail inom teamet, dåligt av mig då vi ju faktiskt är ett Happy-gäng, det får bli skärpning... vet hut på mig!!!

Bidrar med senaste tävlingsrapporten, och snart är det VR igen. Vi får se om vi klarar det, just nu ligger vi och försöker hålla runt 36-38,5 kmh i snitt på träningarna så det kan bli tight :-)

Racerapport från Hallandsloppet:





Hallandsloppet 2014 - Ett decimerat Team X visar framfötterna!

Vi samlades 10 tappra ryttare vid startfållan i morse. Eftersom vår kära lagledare sjukskrivit sig kvällen innan var taktiken något oklar. Jag fick ta över lagledarrollen i samråd mer de andra och vi hade väl ingen helt klar plan mer än att försöka haka på det främre skiktet inledningsvis och bara försöka hänga med, sedan skulle vi ta taktiken flytande.

I starten drevs tempot upp väldigt mycket då förbilen körde i ca 50 km/h ut hela vägen till Gullbrandstorp, några håriga situationer med mötande trafik var det men Team X höll sig snyggt på rätt sida av vägen. När vi närmade oss Gullbrandstorp vek klungan in på den smala cykelvägen som går hela vägen fram till Harplinge. Att försöka hålla ihop teamet var nästan omöjligt men vi höll en låg profil (dock långt fram där det gick fort) och väntade på lite fria vägar. Vi lyckades faktiskt hålla oss relativt väl samlade :-) Denna sträcka är allt annat än vettig och att det inte blir fler olyckor här är ett under... mycket ryckigt och vingligt..

Tyvärr tappade vi 2 ryttare tidigt p.g.a det höga och ryckiga tempot och eftersom det var omöjligt att se var alla låg i teamet lyckades vi inte samla ihop oss trots att vi försökte vänta lite i Harplinge. Vi insåg efterhand att vi inte kunde få ihop hela gänget och beslutade oss för att börja rotera.

Sedan började det gå undan minsann, jag tycker vi körde riktigt bra redan från början i den Belgiska, möjligen lite brett mellan leden men det blev bättre och bättre efterhand. Alla 8 som nu var med hjälptes åt att rotera hela vägen in i mål vilket var ett riktigt fint styrkebesked, vi hade innan loppet sagt att vi skulle ta det väldigt lugnt i backarna och detta lyckades vi också med. Bra jobbat killar!
Eftersom vi avvaktade lite i Harplinge blev det en lucka till andragruppen framför oss, men vi matade på och närmade oss hela tiden, efter att vi hade vänt i Heberg började vi närma oss rejält och när vi kört ca 6 mil var vi ifatt andraklungan (tror jag det var?). Vi lade oss bakom och avvaktade på rätt läge att attackera ;-)

När vägen öppnade upp sig gjorde vi en magisk omkörning och fick med helat teamet förbi, sedan lade sig den omkörda klungan i vår svans hela vägen in i mål, några av dem tog sig förbi sista kilometern för att långspurta lite och vi lät dem hållas... ingen idé att köra som idioter sista biten bara för att hålla några få bakom. Det som var mycket glädjande var att vi själva körda vårt eget race hela vägen, utan någon som helst draghjälp från andra. Ändå lyckade vi köra in på finfina 2:36 med ett snitt på 36,1 km/h enligt Strava, snabbare än förra året :-)

Jag tycker vi alla gjorde ett grymt bra jobb och vi kan vara stolta över vårt lilla fina team som kör så snyggt!!

Tack alla som var med idag - Fantastiskt bra jobbat!

Med vänlig hälsning, Patrik
Le Team Boss
 

Bilagor

  • 140510--h-loppet-15.jpg
    140510--h-loppet-15.jpg
    82.4 KB · Besök: 101
Senast ändrad:
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
xenomorf skrev:
-------------------------------------------------------
> Läs om Pers vedermödor inför Vättern i vår
> Blogg: http://www.teamx-racing.se/blog_21.html
>
> Rekommenderas!


Vilket pannben ;-)

Lär behövas om vätternvädret blis som vanlig, med motvind och regn.

Snyggt ställ BTW. Lycka till.
 
[VR 2016 – SUB 7:30] Team X-Racing – Wazzzaaaaaa?
Ooops, We did it again!!

Halvvägs nu, två delmål avklarade, två kvar :-)



Rapport från VR 2014 ur teamchefens utmattade perspektiv:



Jag och Lagledare Peter samkörde upp, jag höll koll på navigatorn och Peter höll en fanatisk koll på SMHI:s väderapp :-) Vet inte hur många gånger han kollade.. vi insåg tidigt att vindarna skulle bli ett stort problem...

Mycket taktik (+ annat) diskuterades och när vi anlände i Motala var vi mer faktiskt osäkra på upplägget än innan vi startade tror jag. Men efttersom vi skulle ha ett teammöte på kvällen så hade vi goda förhoppningar om att hitta den magiska röda tråden för att klara målet. Frågan var bara hur hårt vinden skulle bromsa oss på hemvägen. Det talade om byar på 15 m/s och det är ju en cyklists mardröm. Det finns inget krångligare än att lägga upp sträckfarter när man måste räkna in vindar, det är nästan omöjligt...

Vi inackorderade oss mitt i Motala i Pingstkyrkans fina lokaler och bättre utgångspunkt kunde vi inte få med ca 150m till hela start och målområdet, stor kanon på det!

Teammedlemmarna ankom sedan en efter en (några var redan på plats före oss) och stämningen var underbar, alla var glada och taggade, möjligen anades en viss nervositet hos alla uppsluppna individer :-)
_1080284.jpg



På kvällen samlade största delen av teamet på Levisn matsalar mitt i centrum för lite stärkande pastabuffé och alkoholfria drycker (tror jag). Det gick åt fler än en överfull tallrik kan man väl sammanfatta det med. Lagledare Peter höll ett brandtal med huvudpunkterna inför morgondagen och sedan diskuterade vi öppet taktiken inför loppet. Det blev en lång och givande kväll.


Alla sov som små dibarn i källarlokalen och på morgonen kan man nog påstå att spänningen relativt snabbt blev något laddad, elektrisk är nog ordet jag söker. Vi åt vår frukost och sedan var det en hel del väntan till vår starttid kl. 12:28 på eftermiddagen. Det vankades mycket av och an innan vi drog oss ner till startområdet. Vädret var underbart men som befarat så blåste det väldigt kraftig från Norr, taktiken diskuterades återigen av de flesta. Väl på plats vid starten så gick vi igenom det absolut sista taktiksnacket inför loppet. Precis innan start fick vi dessutom besök av Happys andra SUB8 gäng som frågade om de kunde få samköra med oss under loppet. Vi hade redan diskuterat detta scenario och bestämt att vi tyckte det var ok att de körde i vår svans, vi ville dock inte ha hjälp med rotationen då vårt mål ju vara att klara detta helt på egen hand, skulle vi behöva draghjälp så var det något vi fick besluta om senare under loppet. De tyckte detta var ok (eller åtminstone tror jag de flesta av dem tyckte det var ganska ok) och sedan var det dags för start. Det enda jag personligen kände mig lite orolig för var att jag hade en i mitt tycke ganska lätt förkylning i kroppen. Det kändes dock relativt bra så det var egentligen inget jag oroade mig särskilt för (vilket jag nog borde gjort).



Starten gick och iväg for vi..
...och NU .... följer en kort redogörelse helt och hållet ur mitt eget perspektiv där jag med uppbådande av mina sista krafter försökte hänga med teamet så långt det gick:



Alltså, Jag hade personligen ett galet tufft lopp med ett riktigt trist mögslut på det. För min del så skenade pulsen nåt så otroligt att jag faktiskt funderade på att kliva av mer eller mindre direkt efter start, det var fruktansvärt jobbigt! Varför det blev så vet jag inte men då jag nu har åkt på en riktigt elak svinförkylning som börjar borra sig ner i halsen kan jag bara anta att jag faktiskt hade en ganska hyfsad infektion i kroppen ändå. Jag hade även feber direkt efter loppet. För det var inte normalt för mig, jag kunde mer eller mindre inte hänga med någon av övriga teammedlemmar. Jag var tvungen att ta ett beslut att sluta rotera redan efter ca 6 mil då jag hade en snittpuls på runt 165 (5 slag över min tröskel) och började bli allvarligt orolig för min hälsa :-)

Sedan var det bara att bita sig fast i teamets svans i stället och skämmas. Då happygänget (och en hel del andra cyklister) som låg bakom tyckte att det var jätteroligt att slåss lite om platserna direkt bakom vårt team lade jag mig några cyklister längre ned bland dessa då jag inte orkade ligga och stöta och bröta. Där mötte jag även upp Henrik (Ikaros) från teamet som också släppt rotationen och vi körde på så gott det gick.

Jag började nu även få krampkänning i låren (vad fan är det här, händer ju aldrig mig??) redan efter Jönköping som sedan bara eskalerade. Efter depåstoppet i Fagerhult kom jag inte mer än någon mil innan det så att säga sket sig fullständigt och jag var tvungen att kliva av hojen och sträcka ut benen, det var helt kört. Kunde inte ta ett tramptag, Det var inga ben, det var mumifierade stockar som någon ovänlig sate tryckt dit på mig... Då var jag inte glad.. inte alls jätteglad...

Jag Solokörde ett kort tag och hakade sedan på Fredrikshofs SUB8 som kom farande rejält fort, där pallade jag ca 2 mil innan en ny krampattack gjorde att jag föll av igen, lite mer Solo tillsammans med en annan teammedlem som också släppt av, men, ej heller där orkade jag köra, var nu helt slut i benen... stod nästan still och försökte desperat samla kraft när ännu ett gäng kom körande där några (Bl.a Luke) från Happygänget var med. Jag hann se dem i väldigt god tid så nu gjorde jag allt jag hade för att få upp farten innan de körde om. Testade att haka på där och nu gick det faktiskt bättre, fråga mig inte varför. De låg och snittade ca 35-37 kmh och det klarade jag faktiskt att hålla i svansen nu. Kände mig bättre och bättre och hade nog ganska troligt klarat att gå i mål med dem...



Men... med 8 mil kvar...



Då smäller en ekerjävel av såklart och hej då, good night, auf wiederseen, där dog det loppet för min del. Fick efter förfrågan skjuts tillbaka av 2 vänliga damer som precis langat vatten till sitt lag från Örebro och hann genom att springa som en flyktig gasell precis möta upp Team X när de gick i mål, ja, en liten framgång i alla fall, se där?


Så, det var mitt lopp det... inte helt hundra som ni kanske förstår...

Men eftersom jag nu inte klarade att fullfölja med teamet så är det ju på sin plats med en liten redogörelse för hur det gick som helhet, för vi klarade ju vårt mål!! :-)

Så jag har snappat upp lite från de andra teammedlemmarna och försöker nu ge er en version av hur de upplevde det genom deras kommentarer och synpunkter:



Första 3 milen upplevdes av många i teamet som en ren och skär plåga, möjligen gick vi ut för hårt och tryckte sönder några bra cyklister för tidigt. Men det är så otroligt svårt att lägga upp rätt fart i så blåsiga förhållanden, särskilt tidigt i ett lopp. Att många av oss dessutom var helt ouppvärmda innan start bidrog alldeles säkert även det till den tuffa öppningen. En miss vi måste lära oss av, värm upp, VÄRM UPP. Efter några mil lugnade det ner sig och de flesta i teamet (dock inte jag själv) tyckte att tempot var lagom (kanske t.o.m lite för lugnt) ner till Jönköping. När vi kom ner till Vätterns södra ände hade vi ett rullsnitt på nästan 43 Kmh men det kunde som sagt kanske gått lite fortare.

På västsidan började sedan helvetet, en motvind som stundtals ville knuffa teamet bakåt i stället för framåt. Snacka om blåsning! Tempot gick ner avsevärt och det hördes en hel del knorrande från de som låg bakom oss i svansen om att det gick för långsamt. Men det var ingen lätt match där framme och alla de som drog gjorde ett hästjobb! Otroligt starkt!

Ett tag hade vi en svans bakom oss på säkert 100 cyklister. Dock droppade de av efter hand för att slutligen vara ett ganska litet gäng från mestadels Happys SUB8 och möjligen några andra. Nu ville de gärna hjälpa till och rotera och frågade flera gånger, och vi var kanske lite för envisa med att vi ville köra själva så de fick vänta ett tag till. Men aar man bestämt sig så :-)


Inför det enda depåstopp vi skulle göra i Fagerhult var snittfarten nu mycket oroväckande på väg att bli alldeles för långsam. vi var nere på ca 38 kmh och lägre fick den ju inte bli, då skulle vi inte klara målet, nu gällde det att vara snabb. In i depå, kasta i vatten i flaskorna, kissa vid behov och sedan fort, fort upp på cykeln igen, snabbt, snabbare, jättesnabbt. När vi lämnade depån gick det dock tyvärr inte smidigt alls och att samla ihop gänget tog alldeles för lång tid.... detta innebar att ett annat stort gäng med lite långsammare cyklister segade sig förbi, och dessutom direkt efter dem även ett snabbt gäng från Ride of Hope som nu körde om oss. Ett snabbt beslut tog om vi skulle köra om eller ligga kvar efter Ride of Hope och då teamet nu var lite splittrat och vi inte hade koll på alla så tog de som låg i täten beslut om att ligga bakom och vänta tills vi kunde samla ihop oss igen. Detta var lättare sagt än gjort då teamet nu hade medlemmar utspridda i kanske 3 olika grupper... inte så bra. Det var nästa omöjligt för de som låg främst att se var de andra var då att försöka vända sig om och kolla bakåt i en stor klunga i hög fart är förenat med livsfara. Så teamet låg kvar bakom i stället.

Och det kanske var bra, nu kunde många som varit på gränsen till kollaps vila upp sig lite och få nya krafter. Visst, det var inte det här vi hade tänkt oss men va fanken, ta skeden och allt det där.... :-)

Vi hade gått för hårt för många och att klara målet helt själva var nog kanske för svårt. Att ligga bakom och samla lite kraft var välkommet :-) Att vinden snart skulle börja avta var ju inget man kunde veta i detta läge.

Med några mil kvar gick Ride of Hope-klungan in i depå (och en medlem från oss också av misstag ha ha) för att fylla vatten och käka lite bullar. då blev det ny formering på de som var kvar tillsammans med Happygänget och en våldsam jakt för att klara målet sattes igång. NU hade faktiskt vinden drastiskt börjat att avta, fantastiskt och oerhört välkommet. Tyvärr var teamet inte helt samlat nu och då lite andra cyklister nu fanns med så gick det inte längre att få alla som en enhet. det blev två, tre grupper med kort avstånd emellan. Mycket oturligt för den senare kom de precis i kläm vid den fruktade broöppningen och fick där vänta i hela 6 minuter innan de kom vidare, tråkigt och inte riktigt rättvist mot dessa killar som kämpat så hårt. Men inte mycket att göra åt. NU var det ca 10 personer kvar i Teamets tätklunga och tillsammans med några ur Happygänget storkörde de och lyckade ta in teamet på helt otroliga 7:56! 9 minuter under målet!
_1080287_1.jpg





Den andra klungan lyckades också köra som om de hade en flock hungriga vargar i baken precis klämma sig in under 8 timmar, och tro på fanken om inte även de sista gjorde en skyltspurt och vred ur det sista de hade för att klara 8:05, strålande jobbat!


Så totalt sett så slutade det faktiskt med att teamet faktiskt fick in ca hälften av medlemmarna under tidsmålet och det är både grymt och helt ok!!!


Lärdomar vi dragit inför 2015 är att aldrig, aldrig splittra teamet, kosta vad det kosta vill, för börjar man sprida ut sig bland andra klungor är det nästan omöjligt att samla ihop alla igen. Särskilt när man är så oerhört trött. Dessutom måste många i teamet träna hårdare, det måste egentligen finnas en rejäl överkapacitet för att kunna klara målet, man måste kunna köra i ogynnsamt väder eller råka ut för andra problem och ändå ha så mycket extra kraft att man kan kompensera för detta. Det hade vi inte i år och därför lyckade vi inte köra i samlad trupp över mållinjen. Men som sagt täten var över mållinjen en bra bit under tidsmålet och vi är såklart grymt nöjda med det!!!



Efter målgång var det en underbar sommardag som väntade de som satte sig på kajkanten för att äta den obligatoriska pasta/potatissalladen :-)
_1080330_1.jpg






Nästa år - då börjar allvaret!



Tack hela team X för en strålande insats!!









...Och tack alla ni andra happyiter som hjälpte oss på slutet! :-)
 
Senast ändrad:
Tillbaka
Topp