Nicolas Menard arbetar med att konstruera cyklar – närmare bestämt är han chefskonstruktör på Commencal. Vi tog en pratstund med Nico för att reda ut hur det är att jobba som konstruktör, vart branschen är på väg, om 29-ers är något att ha och varför det egentligen finns så många olika standarder.
Text och foto: Fredrik Westman (westman@happymtb.org)
Kanske har du, som jag, funderat på hur det skulle vara att jobba med att ta fram nya cyklar. Vad är svårt, vad är roligt – och vad skulle du vilja göra om du fick fria händer? I samband med avtäckningen av Commencals nya Meta AM i juni månad passade vi på att intervjua Nico. Sedan har vi även kompletterat med ett par funderingar från medlemmar i HappyMTBs Facebookgrupp. Resultatet blev en trevlig pratstund kring yrket, branschen och tekniken.
Faktarutan
Ålder: 29
Smeknamn: Nico
Hobbies: Mountainbike, skidåkning, radiostyrda bilar.
Favoritcykel: Jag har flera – Supreme Mini DH, Absolut Ti DJ och Supreme DH V3.
Favouritstig: Stigen ”Sam” i Andorra. Vi har byggt stigen själva och det är en bra mix mellan naturlig stig och byggda sektioner.
Favoritberg: Whistler och Châtel.
Okej Nico, berätta nu – är cykelkonstruktör det bästa jobb man kan ha?
Jag vet inte, antar att det beror på ens smak. Mig passar det riktigt bra! Jag skulle inte kunna tänka mig att jobba med att konstruera/designa något jag inte är intresserad av.
Jag gillar jobbet av flera anledningar – jag kan designa flera olika cyklar, ha kontakt med våra underleverantörer, prova prototyper och presentera de nya cyklarna för pressen. Det finns inget som slår att prova en ny cykel du har konstruerat själv. Det är ett känslosamt ögonblick, efter allt hårt arbete.
Vad är det bästa med att vara cykelkonstruktör?
Du kan konstruera din egen drömcykel. Det är också något som är väldigt spännande med skapandeprocessen, att se nya saker komma till liv.
Och vad är svårast?
Att lösa alla problem, det finns alltid små problem överallt när du går in i produktionsprocessen. Lösningar som är optimala måste ibland kompromissas med för att kunna tillverkas.
Apropå det, hur många prototypversioner bygger ni av en ny modell när den går från ritning till produktion?
Det beror på ramen, hur komplex den är och hur mycket risk vi tar. På en heldämpad ram kan det blir allt från en till många. Oftast når vi vårt mål efter två-tre prototyper, vi har också blivit bättre på detta med åren.
Testar du själv alla prototyperna på dina cyklar – och modifierar utefter vad ni tycker om prototypen?
Ja det stämmer, jag testar alla prototyperna. Men det är viktigt med feedback från åkare på olika nivå, så jag använder både min feedback, kollegors feedback och några utvalda åkare från vårt team och några andra cyklister jag känner som jag vet är bra på att beskriva egenskaper och lämna användbar feedback.
Jag gillar den här biten med jobbet, att testa ramar, dämpning och komponenter. Jag tycker att det är en del av Commencals känsla, visst är våra teamåkare viktiga men vi låter dom aldrig ta överhanden helt. Vi har en precis idé om hur vi vill att cyklarna ska kännas.
Vad tycker du själv är viktigast – dämpningssegenskaper eller geometri?
De är båda lika viktiga. En bra cykel är en kombination av många olika saker. Bra geometri med dålig dämpning ger inte en bra cykel och vice versa. Geometri och dämpning är båda viktiga, men även andra detaljer som styvhet och var länkagets ledpunkter sitter.
Jag tycker att det verkar som att trenden inom All Mountain-cyklar är att varje år får hojarna en grad brantare sadelrörsvinkel och en grad flackare styrvinkel. Kan ni inte bara ändra två grader på en gång och helt plötsligt ligga ett år före alla andra..?
Haha, jag tror det beror på att hur folk använder cyklarna såväl som cyklingen generellt går fort framåt. Men allt måste passa ihop – styrvinkel, vevlagerhöjd, breda styren, längre cockpit (reach). Vi kanske tidigare har underskattat hur mycket som går att köra med en AM-cykel.
Jag tror inte vi kommer gå längre med sadelrörsvinkeln. Men mer styrvinkeln, vem vet hur långt det kommer gå. Det måste dock alltid bli en kompromiss eftersom du behöver kunna klättra på samma cykel och för flack styrvinkel blir väldigt jobbigt att klättra med. Personligen gillar jag väldigt låga vevlagerhöjder också, men även där måste vi kompromissa för att uppnå bra trampegenskaper.
Den nuvarande trenden verkar definitivt vara att satsa på 29-ers. Vad tycker du personligen om dessa?
Jag tycker 29-ers är väldigt intressanta. Det är en ny utmaning för mig också, annorlunda vad gäller geometri, balans och fjädring. Jag tror det beror på din åkstil och var du cyklar om 29-ers är bra eller inte. Om stigarna är tighta och busiga tycker jag att 26″ är bättre, men när det kommer till steniga sektioner, öppen terräng och öppna kurvor är 29-ers riktigt, riktigt bra. Det känns också lite som att vara inuti cykeln, eftersom vevlagerhöjden är mycket lägre än bakhjulsaxeln.
Jag tycker inte de är så roliga att cykla på, men i vissa situationer är de helt klart bättre ur prestandasynpunkt.
Vad är de största utmaningarna för dig att konstruera bra 29-ers?
Kedjestagslängden. Det är riktigt svårt att göra korta kedjestag och långa kedjestag ger tråkigare cyklar som är svårare att få att byta riktning och flytta runt. Med heldämpade 29-ers är det ännu svårare. Men det är också intressant, för det är som att börja om från början för alla konstruktörer!
Av de cyklar du har gjort, vilken är din favorit?
Jag tror inte det finns en enda cykel jag gjort som jag inte gillar. Visst, jag gillar några mer än andra, men har alltid uppnåt något som jag är nöjd med. Jag gillar Mini DH (Supreme) för att det var en av de första cyklarna jag konstruerade från scratch och den kändes rätt ända från början. Jag har haft så mycket kul på den cykeln att det är svårt att förklara..
Gillar också Absolut Ti DJ, för jag gillar precisionen och känslan av flow som det ger att hoppa dirt. Jag kan inte några trick direkt, gillar bara att leka och flowa. DH v3 gillar jag också för att den är låg och gillar att gå fort. Den är kanske inte lika rolig som Mini DH, men den går fort. Kanske lite för fort för mig.. Meta AM gillar jag också, jag tycker att vi har gjort bra förbättringar i år och det är en fantastisk cykel att resa med. Ren XC intresserar mig inte så mycket, jag gillar tekniska utmaningar och snygga moves bättre.
Om du fick göra cykeln DU ville, men som kanske inte blir gjord för att den är svår att säjla eller skulle vara för dyr, vad skulle det vara? Cykelkonstruktörens drömcykel?
Ärligt talat vet jag inte, den insikten har kanske inte kommit ännu? Jag försöker alltid göra mitt bästa när jag designar en cykel. Ibland får jag kompromissa men aldrig stora kompromisser. Men jag har en del nya idéer som jag hoppas förverkliga framöver.
Finns det några andra märken än Commencal som har en designfilosofi du gillar?
Jadå, jag gillar Santa Cruz ramar. Jag gillar hur de ser ut. De ser enkla ut, men med många detaljer bakom. Transitions ramar gillar jag också. Jag gillar saker som är rena, inte saker som är överdrivet tunade och optimerade.
Vad tycker du om andra material än aluminium för ramar?
Vi använder både stål, titan och kolfiber. När allt kommer omkring beror det på ramen vi designar, vilken prisnivå vi ska nå och våra finansiella muskler. Kolfiber till exempel kräver mycket pengar investerade i verktyg och prover. Jag tycker att kolfiber ger en mängd fördelar, men för små företag är det svårt att få tillbaka investeringen.
Personligen gillar jag stålramar, de är enkla och har en fin känsla. Tyvärr är titan dyrt och stål ses av många lite oförtjänt som gammaldags vilket gör att de inte säljer så bra. Det är synd, för stål har många fina egenskaper, komforten är kanske det primära.
Tror du vi kommer få se fler och fler ramar i kolfiber framöver – och kommer priserna gå ner?
Jag tror att vi kommer få se fler, men jag tror inte priserna kommer gå ner. Jag tror att företag som satsar på kolfiber måste tänka igenom ordentligt när de konstruerar i det materialet. Santa Cruz till exempel tycker jag har en bra designfilosofi, andra tycker jag inte har det..
Vad ser du som de viktigaste trenderna framöver?
Jag tror att do it all-cyklarna kommer att bli bättre och bättre. Om jag kan ha en enda cykel som både pallar skogsåkning och bike park som ger mig samma känsla som min MIni DH utför och Meta AM uppför, då har vi en vinnare. Jag tror vi rör oss ditåt.
I övrigt tror jag på mer och mer integration av komponenter, lättare inställningar av dämpare och kanske nya växelsystem.
Nu till en fråga jag tror många ställt sig. Varför finns det så många olika ”standarder” för styrlager, nav, vevlager och till och med bakväxelöron?
Om du ser lite cyniskt på det kan det tyckas att tillverkarna försöker byta allt med jämna mellanrum så att du måste köpa nytt. Jag tror att i vissa fall är det sant. I vårt fall försöker jag bara byta standard ifall den nya verkligen tillför ett värde. Till exempel 142×12-bakaxeln, den ökar styvheten och gör det lättare att ta loss och sätta dit bakhjulet. Pressfit-vevlager använder vi för att det gör ramen enklare att konstruera. BB30 gör att vevarna går att göra lättare. Taperade styrrör ökar styvheten och styrkan i framänden på ramen.
Det är sant att vi gör våra egna växelöron och att det är en riktig röra med styrlagerstandarder nu.. men jag tror det beror på att alla försöker erbjuda kunden det bästa, eller det som de tycker är bäst. Det kan tyvärr vara olika saker. Som jag sa så är det viktigt för oss att jobba med evolution, att bara införa nya standarder när de är bättre. Och att det går att hitta delar till den. Vi vill inte att kunden ska stå där och ha problem att hitta delar som passar.
Till sist, tror du stack och reach kommer bli fullt etablerade storleksangivelser i industrin?
Vi har använt de måtten internt länge. Först ville vi inte använda dom i storlekstabellerna, för att vi inte ville röra till det för köparna. Men det är ett ganska bra system för att utröna en del passform- och storleksaspekter. Så vi la till dem till tabellerna. Jag tycker att det är bra sätt att mäta för åkarna som vet vad de vill ha. För genomsnittsköparen har han/hon antingen ingen större koll eller bryr sig inte om siffrorna.
En viktig sak här är att tabellerna enbart visar statisk geometri. För heldämpade cyklar förändras den dynamiska geometrin massor. Jag tror fortfarande det bästa är att prova cykeln och bilda sin egen uppfattning.
Kommentera och diskutera på forumet
