Musar är riktigt trevlig! Det blir en sen middag här, min sambo jobbar kväll, men jag har drömt om torsk några dagar så det blir torskrygg sous vide och Church Road-chardonnayn, som jag tipsade om ovan.
I allra högsta grad! Crémant är grymt! Ser härligt ut, här är det snö och 0°..
Absolut. En bra Crémant är ett ypperligt alternativ till de billigaste bubblorna från Champagne som faktiskt inte levererar mycket mer trots nästan dubbelt pris - och fan så mycket elegantare än hög syra och gröna äpplen-orgien borta i Prosecco som vi svennar blivit så ängsligt förtjusta i.
esclans.com
Hm. Jag är själv lite sugen på att prova de här.
Den första lite dyrare men en village från en klassisk by och bra årgång. Fått bra omdömen:
Meursault Domaine Vincent Bouzereau, 2018 | Systembolaget
Komplex, mycket frisk smak med fatkaraktär, inslag av gula äpplen, kardemumma, brynt smör, persika, mineral, vit choklad, nötter och citron.www.systembolaget.se
Sopron är väl 50% kekfrankos (aka blaufränkisch). Har bara druckit det en gång men vill minnas att det var helt ok för priset.
Så sant, så min provning var inte helt rättvis - och absolut inte vetenskaplig. Jag kan ha svårt för hög syra, vilket jag vet är en del av inlärningskurvan. Men eftersom jag gärna sitter länge med aperitifen (må det vara några bärs, en eller två cocktails eller som i det här fallet vin) innan maten kan det bli problematiskt. Har man jobbat en hel dag och sen dessutom cyklat kan det säga pang, också vill man ha mat NU. Kort sagt, man vill ju kunna sitta en timme eller så på balkongen med sin champagne/Negroni/bara ett glas rött utan att behöva gå och hämta chark/tryffelchips/ost och kex bara för att soppan har en styv halvtimme kvar på spisen.
Grymt. Ett av mina mest bestående vinmöten är med just ägaren av Col d'Orcia; Francesco Marone Cinzano. Det är den grevlike mannen i solglasögon och vi äter en fantastisk pastalunch i Sant Angelo in Colle (där gårdagens giroetapp gick förbi). I flaskan Col d'Orcia Poggio al Vento riserva. Fantastiskt minne. Vi körde runt i vingårdarna runt Montalcino och han tipsade mig, och ringde ägaren, av en restaurang Il Silene i Seggiano söder Montalcino om min ankomst. Där cyklade jag först en runda sen avnjöt tryffelpasta till mer Brunello. :)
Underbart. Jag blev sugen att prova Brunello efter gårdagens etapp. Vilka skall jag börja med?
Vin i ölburk har blivit trendigt i New York, men kom till just pga oss mountainbikeare och hajkare. Smidigt att ha med sig på turen. Jag älskar att ha med mig en termos kaffe i ryggan (tar ölen och vinet sen när jag är hemma), men tanken på att ha med en burk vin, en träkåsa och en bit ost eller en ölkorv är väldigt lockande.
Absolut. Förr var plastflaskan bara ett sätt att slippa glas, men nu finns det viner på plast som jag köper trots att de skall drickas inomhus.
En annan säker jänkare, tillsammans med Dunn Howell Mt och Diamond Creek är den här. Ingen av dem är dock från Washington State.
Men blir nån hundring dyrare va, från Napa?
Vad alldeles, alldeles underbart att höra. Fy fan vad glad jag blir.
Man blir lite ödmjuk när man dricker äldre viner. Mycket har hänt sen druvorna till det här vinet växte under VM-sommaren 82 när jag var 11 år.
Ja, jag blir helt öm. Men vilken expertis gav dig självförtroende att lagra just den här så länge?
Fontanafredda. De släpper då och då äldre årgångar så deras riserva 82 släppte de 2014, så jag passade på att köpa 4 st och har öppnat några med jämna mellanrum. Men annars så är det kunskap. Barolos ska klara av många år om det är bra producenter/årgångar. Sen beror det på kvalitetsnivå - generellt så gäller ju högre pris och kvalitet, desto bättre lagringsduglighet. I Bourgogne så kan man generalisera att villageviner funkar 5-10 år, premier cru 10ish och grandcru 10-15+ men sen kommer det alltid ner på vinets egenskaper i sig, det kan ju skilja mellan flaskor. Därför alltid bäst att köpa ett par pavor som man öppnar efter hand så att man kan följa utvecklingen! :)
Ja, underbart. Jag har haft den teoretiska kunskapen kring det länge. Men på sin höjd lagrat i typ fyra år (har vinet fått gott om luft redan på fatet håller det ju för lagring betydligt längre på flaska), men det äldsta jag druckit är ändå när man kan få en standard-Rioja direkt på hyllan som råkar har tio år på nacken. Frukten övergår i höstlöv, syran mildras, sötman kristalliseras… Ja, du vet. Men sen är jag en sån som älskar unga viner. Bärigheten och nästan plastigheten i en årsfärsk Beaujolais tex.
