Styre med fjädring på handtag. Syftet?

[atorger]

Frågade på ett annat cykleforum jag hänger i ibland, fick detta som svar

https://i.makeagif.com/media/12-12-2014/3bHoEa.gif

 

[bekväm grop hejdå]

Du tror alltså på fullaste allvar att man infört två i grunden dåliga egenskaper som balanserar ut varandra? Jag vet inte om det är nån idé att försöka bemöta det. Särskilt inte när alla som provat en cykel med flack gaffel i skogen vet att det inte fungerar som du beskriver det.

har du inte märkt att hjulet liksom ramlar åt sidan i lågfart med flackare gaffelvinkel? jag kan absolut köpa att samma sak uppstår på skrå, men har inte tänkt på det.

syftet med flack gaffelvinkel är väl inte att själva vinkeln gör styrgeometrin bättre, utan att få fram framhjulet för att minska otb-tendensen? en annan lösning är att flytta fram framhjulet, ha brantare vinkel och ha ett styrlänkage:

 

[kais01]

Du tror alltså på fullaste allvar att man infört två i grunden dåliga egenskaper som balanserar ut varandra? Jag vet inte om det är nån idé att försöka bemöta det. Särskilt inte när alla som provat en cykel med flack gaffel i skogen vet att det inte fungerar som du beskriver det.

ja, men tror är i sammanhanget en underdrift.

och allt för att det ger en tredje fördel som anses såpass avgörande att man tycker det ändå är värt dessa två nackdelar. du vet i din oändliga vishet säkert vilken..

vad som mestadels varit hönan respektive ägget i denna utveckling kan man dock säkerligen diskutera. man kan ju också se det som att modet med brett styre tillåter att man inför lägre gaffelvinkel utan större debakel. och så har det möjligen varit när dessa två egenskaper blivit mellanmjölk på senare år, men det var knappast ursprunget?

det bör snarare ha varit att man med början i dh ville undvika otb och insåg precis som vem som helst som försökt framföra cyklar med lång gaffel och flack gaffelvinkel, att ett extra brett styre var fördelaktigt närmast nödvändigt för att hantera konsekvenserna.

och även detta lär du känna till, egentligen?

en rolighet i sammanhanget är att mtb-pionjärerna i orange county på sjuttiotalet, körde en sorts gravel-dh på de facto trettitalscyklar med flacka framgafflar och åtföljande stora styren, men sedan kom gaffelvinklarna att vara brantare under lång tid innan man åter började experimentera med detta.

 

[SIE]

Äntligen ser jag att det är Blink 182-Tom, satan vad långt in den satt.

 

[Berk]

men lutar ytan framhjulet löper över åt sidan, kommer det att styra allt hårdare åt sidan ju lägre gaffelvinkeln är. ergo bredare styre igen, denna gång för att hindra att cykeln självstyr åt sidan.

Om det ytan är platt är det dock tvärtom. Hur lägre gaffelvinklen är hur mindre cykeln styrar jämfört med hur mycket man roterar styret. Det kompenseras dock snart av effekten du nämner när cyklen lutas i en kurvan. Det vore intressant att beräkna vid vilken lutningsvinkel dom två effekter kompenserar varandra.

 

[Berk]

syftet med flack gaffelvinkel är väl inte att själva vinkeln gör styrgeometrin bättre, utan att få fram framhjulet för att minska otb-tendensen? en annan lösning är att flytta fram framhjulet, ha brantare vinkel och ha ett styrlänkage:

Det är både för styrgeometrien och för förhindra otb.

Men det finns en till stor fördel med flackare vinkel på dämpade gafflar: dämpning blir mer effektivt för att rörelse av dämparen blir mer i linjen med kraften som uppstår när man möter ett hinder, framförallt när man kör utför. Den fördel finns dock inte utan dämpning och både bilderna i din inlägg visar odämpade cyklar. Jag kör också lite brantare gaffelvinkel på min helstel MTB och kompenserar med rätt lång reach för att får framhjulet tillräckligt mycket fram (och för att för tillräckligt utrymme till ståcyckling).

 

[bekväm grop hejdå]

Det är både för styrgeometrien och för förhindra otb.

Men det finns en till stor fördel med flackare vinkel på dämpade gafflar: dämpning blir mer effektivt för att rörelse av dämparen blir mer i linjen med kraften som uppstår när man möter ett hinder, framförallt när man kör utför. Den fördel finns dock inte utan dämpning och både bilderna i din inlägg visar odämpade cyklar. Jag kör också lite brantare gaffelvinkel på min helstel MTB och kompenserar med rätt lång reach för att får framhjulet tillräckligt mycket fram (och för att för tillräckligt utrymme till ståcyckling).

jag har hört den där teorin, men jag köper den inte riktigt. jag misstänker starkt att det är en killextrapolering utifrån teorin om bakdämperi som ska röra sig mer "bakåt". jag tycker det borde vara en kortare väg över guppet med brantare gaffelvinkel. men jag kan verkligen ha fel :)

 

[Berk]

jag har hört den där teorin, men jag köper den inte riktigt. jag misstänker starkt att det är en killextrapolering utifrån teorin om bakdämperi som ska röra sig mer "bakåt". jag tycker det borde vara en kortare väg över guppet med brantare gaffelvinkel. men jag kan verkligen ha fel :)

Man vill minska inbromsning av cykel så mycket som mögligt för att behålla hastigheten och höga komforten. Om vinkeln mellan kraften och gaffeln är stor går det långsamt. Effekten berör på var däcket möter hindret, som i tur berör på hur hög och fyrkantig hindret är. Med typiska hinder i Hellas hjälper en flackare gaffelvinkel märkbart. Ännu efficiëntare är att lufta framhjulet upp på hinder, som jag tycker om att göra.

 

[bekväm grop hejdå]

Med typiska hinder i Hellas hjälper en flackare gaffelvinkel märkbart

jag tror inte du kan hävda det eftersom jag vågar hävda att du inte testat en cykel med samma hjulbas, brant gaffelvinkel och styrlänkage i hellas.

tillägg: jag gissar tvärtom att den "väg" över guppet som resulterar i att minst fjädringsväg används är den mest effektiva.

 

[Berk]

jag tror inte du kan hävda det eftersom jag vågar hävda att du inte testat en cykel med samma hjulbas, brant gaffelvinkel och styrlänkage i hellas.

Hjulbas har ingenting med dämpning att göra. Effektivtet av dämpningen är ett komplex ämne, men är helt oberoende på geometrin, förutom gaffelvinkeln.

tillägg: jag gissar tvärtom att den "väg" över guppet som resulterar i att minst fjädringsväg används är den mest effektiva.

Det skulle kunna vara så. Men det säger ingenting om vilken gaffelvinkel är optimal.

 

[kais01]

berk, den självstyrande cambereffekten kommer så snart det börjar luta åt sidan, men mildras om däcket är smalt och är hårt pumpat.

åker man rakt fram och underlaget börjar luta åt sidan hinner man lätt kompensera, lite svårare är det i nypande kurvor, och ytterligare svårare om det sidostyrande underlaget kommer snabbt, t ex om man varit luftburen.

och negativ gaffelvinkel ställer i det läget verkligen till det. just den risken minskar ju med varje grads sänkning av den geometriska gaffelvinkeln. ytterligare ett skäl att ha låg gaffelvinkel och därmed stå ut med brett styre:)

när det gäller eventuellt bättre riktad fjädringsväg med flack vinkel har jag ingen välgrundad åsikt. tror möjligen 70typ grader räcker för att den skall bli 'bra' vid vanlig åkning. vid mycket låga vinklar typ shopper kan den säkert bli sämre. det är inte alltid heller så bra att fjädringen helt lätt komprimeras, t ex om framhjulet skall upp över en relativt stor sten. komprimeras då fjädringen istället för att kraften används till att få hjulet att rulla över stenen blir det otb:(

brukar inte röra fjädringen när jag åker, men ska jag förbi ett område med större stenbumlingar händer det faktiskt att jag stänger av framgaffeln. mindre risk för att framhjulet fjädras ned och fastnar i någon sänka, mindre risk för otb, och mindre risk för pedalislag.

 

[bekväm grop hejdå]

Hjulbas har ingenting med dämpning att göra. Effektivtet av dämpningen är ett komplex ämne, men är helt oberoende på geometrin, förutom gaffelvinkeln.

just för att det är komplext behöver du testa och minska variablerna innan du uttalar dig så tvärsäkert som du gör.

en spontan teori är att en lång framända gör dig tryggare att "bomba" rakt in i guppen och trycka igenom cykeln liksom.

 

[kais01]

det finns också effekten att den mindre lasten på framhjulet får det att lättare rulla över hinder. men det är tyngre att stegra det över hindren...

 

[bekväm grop hejdå]

det finns också effekten att den mindre lasten på framhjulet får det att lättare rulla över hinder. men det är tyngre att stegra det över hindren...

eller för den delen att en lång cykel med minskad otb-risk gör att en kan välja en position med mer vikt på framhjulet vilket gör att fjädringen kan anses/upplevas jobba bättre.

 

[kais01]

ja, man tvingas på dessa cyklar i viss mån tynga framåt för att inte förlora grepp, särskilt om det är löst.

så en viss nackdel i det läget. en annan är det självstyrande beteendet i omväxlande packad snö. och förstås det breda styret?

mest avgörande fördel upplever jag är när man från påtagligt brant åkning direkt kommer ut på platt. och förstås vid fegbromsande nedför branter.

när det går undan känns det inte som samma positiva grej, men den latenta risken för otb är ju mindre.