Karin_P
Aktiv medlem
[RR] Plan D: Titta på träd i Norrlands inland
Av oförklarliga anledningar fick jag för mig att flytta ifrån världens vackraste plats (Tromsø!), där jag huserat några år, för att återvända till betongen och stressen jag kom ifrån. Det skulle naturligtvis ske med stil, dvs på cykel, ned längs norska kusten. Spred ut mina planer till vänner och kollegor och de tyckte att ”Oi, så kult, så tøff du er”. Lovade att jag skulle skriva en RR och tänkte kalla den för nåt vitsigt som ”Från Nordpol till Metropol” eller nåt. Det var plan A.
Sen kom jag på att jag hade en b*l (pinsamt!) som skulle köras till Stockholm eftersom den inte blev såld. Ta tåget tillbaka upp, och sen cykla ner, för att inte alldeles skämma ut mig. Det var plan B.
Sen var det SJ, och totalkaos, banarbeten och hägrande tågstrejk. Men till Arvidsjaur skulle det visst gå att komma ändå. Då kan man cykla raka vägen över till Bodö och sen ner längs kusten. Svänger förbi Arvidsjaur med bilen, får parkera cykeln på hotellet i stan (tack!). En snabb tisdagsrajd och jobbintervju i storbyen, och sen upp med tåg och buss. Det var plan C.
Väl tillbaka i Arvidsjaur kollar jag vädret för Norge…”omfattande lågtrycksområde längs norska kusten” de närmsta 10 dagarna. Bestämmer mig för att hålla mig på den torra sidan kölen, alltså söderut på ändlösa grusvägar. Plan D!
Efter all planering visade det sig att utförandet av planerna inte var den bästa.
Det blir alltså inte snirklande kustvägar, pittoreska fiskesamhällen, färjor mellan öarna, våfflor med brunost, kristallklart hav som mjukt skvalpar mot kritvita stränder.
Men i Sverige kan man titta på träd! Både granar och tallar, minsann. Och björk i lövsprickning. Visade sig att det var mest stubbar att titta på, och ibland tallplantor.
Finns också mycket sten att titta på. Ibland är den kantig och ibland är den rund.
Strosa längs vita stränder till ett halvfullt vattenkraftsmagasin medan vågorna kluckar mot land.
Inget jävla tramseri med vindlande snirklande pittoreska landsbygdsvägar. Ska man rakt fram, kör rakt fram. Gärna med några burkar Norrlandsguld utkastade i diket. Och renar.
Skulle köra till tippen, men iddes int’.
Dagens höjdpunkt 1: Pyttesmå älgkalvar i diket. De såg tama ut, men var nog paralyserade av skräck. Mamma älg låg i bakhåll.
Dagens höjdpunkt 2: Cykelparkering med stil på Järjagården i Storsele utanför Vilhelmina. Och ägarna fattade på en gång att jag behövde en omedelbar bastu.
Kanhända att det blir en fortsättning, lär finnas fler träd att se nedåt landet.
Sen kom jag på att jag hade en b*l (pinsamt!) som skulle köras till Stockholm eftersom den inte blev såld. Ta tåget tillbaka upp, och sen cykla ner, för att inte alldeles skämma ut mig. Det var plan B.
Sen var det SJ, och totalkaos, banarbeten och hägrande tågstrejk. Men till Arvidsjaur skulle det visst gå att komma ändå. Då kan man cykla raka vägen över till Bodö och sen ner längs kusten. Svänger förbi Arvidsjaur med bilen, får parkera cykeln på hotellet i stan (tack!). En snabb tisdagsrajd och jobbintervju i storbyen, och sen upp med tåg och buss. Det var plan C.
Väl tillbaka i Arvidsjaur kollar jag vädret för Norge…”omfattande lågtrycksområde längs norska kusten” de närmsta 10 dagarna. Bestämmer mig för att hålla mig på den torra sidan kölen, alltså söderut på ändlösa grusvägar. Plan D!
Efter all planering visade det sig att utförandet av planerna inte var den bästa.
- Jag har glömt kaffe! Och upptäckte det inte förrän jag var långt ut i obygden. Att gå cold turkey efter fyra-fem koppar om dagen ger dålig stämning. Tur att jag är ensam iaf. Lyckan av kaffe med påtår och wienerbröd på Café Princess i Sorsele efter två dygn.
- Jag har med mig ett läckande liggunderlag. Visste att det läckte innan jag gav mig ut, så i ett anfall av genidrag tog jag med mig ett vanligt i skumplast också. Har letat, men inte hittat läckan, och det är oklart varför jag släpat med mig det. Funkar fint i två timmar, innan det måste blåsas upp igen. Dålig nattsömn.
- Jag har med mig två sadlar. Hade inte cyklat mer än enstaka kilometer senaste året (pga snö!) men mindes vagt att sadeln var rätt obekväm. Köpte i panik en ny när jag var i Stockholm och vände. Nya är jävlig, gamla är jävlig. Frågan är bara vilken som är minst jävlig.
Det blir alltså inte snirklande kustvägar, pittoreska fiskesamhällen, färjor mellan öarna, våfflor med brunost, kristallklart hav som mjukt skvalpar mot kritvita stränder.
Men i Sverige kan man titta på träd! Både granar och tallar, minsann. Och björk i lövsprickning. Visade sig att det var mest stubbar att titta på, och ibland tallplantor.
Finns också mycket sten att titta på. Ibland är den kantig och ibland är den rund.
Strosa längs vita stränder till ett halvfullt vattenkraftsmagasin medan vågorna kluckar mot land.
Inget jävla tramseri med vindlande snirklande pittoreska landsbygdsvägar. Ska man rakt fram, kör rakt fram. Gärna med några burkar Norrlandsguld utkastade i diket. Och renar.
Skulle köra till tippen, men iddes int’.
Dagens höjdpunkt 1: Pyttesmå älgkalvar i diket. De såg tama ut, men var nog paralyserade av skräck. Mamma älg låg i bakhåll.
Dagens höjdpunkt 2: Cykelparkering med stil på Järjagården i Storsele utanför Vilhelmina. Och ägarna fattade på en gång att jag behövde en omedelbar bastu.
Kanhända att det blir en fortsättning, lär finnas fler träd att se nedåt landet.
