Låter ju som att du är ett utmärkt exempel på när en elcykel faktiskt är vettig! De flesta hade ju gett upp för länge sedan under de förutsättningarna och bara tagit bilen, och då är ju elcykel ett mycket bättre alternativ. Jag tycker dock inte 4 km till tåget är lika välmotiverad anledning att välja en elcykel, framförallt inte när man betänker hållbarheten för miljön.
Hur länge upplever du att batteri och elmotor höll på dina elcyklar? Där en vanlig cykel med enbart underhåll och byte av slitdelar går i massvis av år tror jag en elcykel kommer till korta, med haveri på elektriska komponenter som är för dyra att byta för att det ska vara rimligt, följt av nyköp istället för reparation. Jag vet såklart inte detta av erfarenhet, men givet att en vanlig kvalitetspendlarcykel (där jag har extremt stor kunskap) behöver kosta 20-25000 kr i nypris för att duga på sikt så tror jag att elcyklar för 10-20000 kr är riktigt usla kvalitetsmässigt. Själva cykelkomponenterna går såklart att cykla med och byta när de går sönder, men motor, batteri och datorer etc är jag extremt skeptisk till. Speciellt om man parkerar dem utomhus vid tåget och kör dem genom saltslask.
Jag efterlyser lite långsiktighet i inköpen helt enkelt. Kommer jag använda den här elektroniska prylen som jag tänkt? Kommer den hålla, och går den att reparera när den går sönder?
Gällande motionen.. De flesta elcyklar ser ut som fåtöljer med pedaler på. Jag har provcyklat två elcyklar - en mtb och en damcykel. Båda var otrevliga att cykla på över 25 km/h då elmotorn slutade hjälpa till - ungefär som att trampa i sirap. Damcykeln var en skräpig felkonstruerad historia som man redan från början förstod skulle vara kass att cykla på, medan mtbn mer överraskade med sin tröghet. Visst var det knappast några pendladäck på osv, men ingen av cyklarna inspirerade öht till att "lägga till egen kraft" när man höll marschfart. För min del, som är en någorlunda stark motionär, hade det givit noll och ingenting i träningseffekt över tid. Om man ska få det till rask promenad behöver man ett psyke av stål för att lägga till några egna watt på slutet utan att cykeln ens går snabbare, vilket jag tror att de flesta inte löser.
Jag känner mig egentligen mer som analog cyklist än el-cyklist, så jag är inte riktigt representativ för den stora massan som köper el-cyklar. Så tänk på det när inlägget läses. Däremot cyklar min fru och mor helst på el-cykel samt flera på jobbet och anledningarna till varför är att de inte vill, orkar eller kan cykla på analog cykel är olika.
I min mors fall har hon exempelvis cyklat tre mil till min mormor och tillbaka flertalet gånger tidigare, men upplever nu att hon inte känner sig säker på avståndet längre. El-cykeln ger henne tryggheten att alltid komma hem. Nu (eller iallafall på sommaren...) ger hon sig gladeligen ut på utflykter flertalet mil från hemmet. Till olika caféer eller tillsammans med min far (som kör analogt) till fina ställen. Det hade inte skett med en analog cykel även då hon cyklar hellre än tar bilen. Hon upplever större livskvalitet nu med el-cykeln eftersom hon cyklar mycket mer nu jämfört med de senaste 5-10 åren.
För min fru är det riskminimering med att komma i tid till jobbet samt att inte bli svettig. Hon är inte världens snabbaste cyklist och hon orkar inte dra cykelvagnen med barn eller matkassar i. Så här blir el-cykeln inte en ersättare till cykeln, den blir istället för bilen.
De på jobbet har tidigare åkt moped, men bytt till el-cykel istället. Man får iallafall röra lite på sig, underhållet är mindre och driftkostnaden lägre.
Den första el-cykeln vi hade var en Eco-ride. Hade den ca 8 år. Smörjde, rengjorde och spände endast kedjan. Den måste ha gått ca 1000-1500 mil totalt innan vi sålde den. Var aldrig något problem med den. Däremot gav el-assistansen tre distinkta hastigheter, ca 15, 21 eller 27 km/h och det spelade inte så stor roll hur hårt man trampade. Den körde i sin förinställda fart ändå. Den har alltid varit parkerad utomhus under tak på jobbet och i cykelförråd/garage hemma. Så aldrig ute någon längre period. Däremot har jag kört den mellan -20 och +30 C. Skulle uppskatta att ca 60-70 % av batterikapaciteten var kvar då vi sålde den. Värst blev det när det var riktigt svinkallt. Då sjönk kapaciteten med typ 30-40 % bara av kylan.
Elcykeln som vi har kvar är en E-green bike med Promovec-motor-system i bakhjulen. Den förstår hur mycket/hårt man trampar, så för att få den att hjälpa till måste man trampa rätt duktigt själv för att den ska vilja hjälpa till. Det går inte att slö-trampa, för då minskar den tillförda effekten också. El-hjälpen kommer också gradvis, som att den smyger sig på, så det är inte lika uppenbart att motorn puttar på. Motorn i bakhjulet gör också framhjulet lättare, mindre risk för krasch i kurva på rullgrus och att cykeln känns mer som en vanlig cykel. Här är cykelupplevelsen väldigt lik en analog cykel, men man kommer fram fortare (om man annars skulle cyklat <25 km/h). Batteriet är i ramen vilket ger en låg tyngdpunkt. Även denna har varit utan haveri. Bara tvättat och fixat med kedjan. Vi har haft den i 6 år nu. Ca 1000 mil skulle jag tro. Alltid parkerad under tak eller i garage.
En på jobbet fick byta batteri efter 7 år på en Promovec-cykel.
Batterivård är lika viktigt för elcykel som för bilar och mobiltelefoner. Håller man laddningen mellan (helst) 40 & 80 % håller batteriet jättelänge. Kör man alltid tomt på batteriet och laddar fullt och förvarar batteriet med fel laddning så slits de mycket fortare.
Motorerna är bortstlösa, så de ska hålla mycket länge enligt tillverkare, men som du skriver, salt och kontinuerlig väta är nog största risken.
Andra kan ju ha haft mer otur, men vi har klarat oss med minimalt underhåll. Jag tror att en nyckel har varit att de förvarats torrt.
Jag upplevde sirapsfenomenet på Eco-riden vi hade. Den hade också väldigt breda däck och gammal styrelektronik. Den nyare har 40 mm däck och går att trampa rätt bra i 25-30 km/h på platt mark och lätt medvind. Man sitter ju dock väldigt upprätt och får därmed ganska lite kraft jämfört med en mer framåtlutad sittposition. Inga problem att åka in till stan (Västerås, 23 km) och tillbaka med 30-50 % kvar av batteriet trots åldern på nya cykeln, men då brukar jag trampa rätt mycket själv. Annars kan man ställa ner fart-max till ca 18-20 km/h istället för 25. Då orkar batteriet hjälpa till mycket längre. Säkert 8-10 mil även om man slötrampar.
Motvind, backar, låg temperatur och lågt däcktryck är värsta batterislukarna. Man märker ju inte dessa fenomen eftersom cykeln åker i en viss hastighet ändå, bara det att motorn hjälper till mera när de uppstår.
Psyke av stål...ha ha...kan ske det...men jag brukar trampa så pass hårt att break-even uppstår mellan kylande fartvind och svettbildning. Då blir det som en rask promenad för mig. Men jag brukar heller inte klä mig i 10 cm tjocka dunjackor...Största anledningen för mig nu att ta el-cykeln är att inte behöva duscha efter transporten.
Avslutningsvis vill jag bara belysa det att för den stora majoriteten ersätter inte el-cykeln den analoga cykeln, det är bilen som ersätts. Därför blir debatten om motion och kostnad något skev. El-cykeln ska i min mening jämföras med en extra-bil, kostnad för kollektivtrafik, tåg eller annat transportslag.
www.cykloteket.se
