Jag har köpt en bockstyrd cykel!
Under hösten började bakbromsen på min trogna allt-i-allo BMC Speedfox att ta allt sämre. Klossarna var bra, men bromsen svampade mer och mer och tog längre och längre in. Till slut saknade jag helt bromsverkan bak. Blev en spännande morgonpendling på is med enbart frambroms..
Har inte riktigt haft ork att meka. Olika anledningar till det, kan komma på fler om jag tänker efter. Men nu var det tvunget. Men först behövde jag köpa ett Shimano blödarkit, för hur jag än trixade fick jag inte till det med det SRAM-kit jag har sen tidigare.
Suck.
Kommer till slut igång med allt, trycker i och det känns ok. Skruvar ihop cykeln och ner på garagegolvet, men vad är det som droppar? Oj, nu är bromsen död. Urgel, det läcker från oket.
Suck.
Ta isär allt och inspektera. Får inte till det. Oket är dött. Avbrott pga annat, dagarna går, cykeln hänger kvar i mekstället.
Suck.
Under den här perioden har jag fått plocka ner min gamla hardtail från väggen för att kunna ha något att pendla på.
Suck.
Min gamla hardtail. Drivlinan är tokslut. Naven är tokslut. Gaffeln är död. Tredelat fram och jag pendlar på mellanklingan och mittdelen av kassetten och tvingas sitta och fjutta för att det inte ska kugga över. Svårt att ta sig uppför backar.
Suck.
Surfar på ersättning för min reservcykel. Tänker hybrid. Men det finns inget som duger?! QR och långa bromshandtag!? Vad i h*lvete? Vem behöver ta i med hela handen för att bromsa? QR i kombination med skivbromsar? Nej tack.
Suck.
Så en lördag finner jag mig själv inne på cykelbutiken. Stryker omkring bland hybriderna och letar. Hittar inget. Men mitt inre säger mig att det kanske är dags att titta på utbudet av gravels och racers. Plötsligt hittar jag en Cannondale Topstone som faller mig i smaken. Den har det jag vill ha. En gravel, med tvådelat. Perfekt för att jag ska klara av alla uppförsbackar. Dessutom kolfibergaffel. Perfekt för mig som är van en lite softare pendling på heldämp. Efter lite testande av storlekar och annat så köper jag dagen därpå. Vinterkittar den direkt i affär. Stänkor, dubbdäck fram, lampor.
Äntligen!
Planen är att köra den på slang tills någon lämplig tidpunkt då jag gör om till en slanglös setup. Eftersom det är nya däck och slangar tänker jag att det ska hålla ett par månader.
Icke.
Det tar två eller tre pendlingar innan första punkteringen kommer. Bakdäcket.
Suck.
Monterar den reservslang jag köpte samtidigt med cykeln. Det håller nån enstaka pendling till.
Suck.
Jag ger mig på att göra en slanglös setup. Slanglöst har varit så j*vla bra på Speedfoxen. Har fullständigt löst problemen med skruvar och sånt som man då och då kör på och får punka av. Flera år av pendling har jag fått ut från varje uppsättning däck. Helt fantastiskt. Men att poppa landsvägsdäcket visade sig kräva mer än jag kan ge. Golvpumpade som en tok, trixade och hade mig. Men det enda jag lyckades poppa var min rygg.
Suck.
Mera slang. 5 slangar tar det innan jag inser att det nya italienska däcket helt enkelt inte klarar av flisen som hemkommunen sprider. Det punkar på ungefär samma 1-2 km pendlingssträcka varje gång. J*vla flis. Vem sprider de flis för egentligen? Jag vill inte ha det.
Suck.
Jag köper ett robust tyskt däck istället. Det håller än.
Puh.
Under senaste 1-2 månaderna tror jag att jag under åtminstone någon pendling inte tänkt på punktering och punkteringsrisker och hur det känns i sadeln när däcket tappar i tryck.
Kanske.
Men snart är det dags att meka däck igen! Sommaren nalkas och dubbdäcket måste av. Då blir det nya slanglösa försök med de italienska findäcken. De sköra rackarna. Men slanglöst ska de nog klara sig från punktering.
Såklart!
Har inte riktigt haft ork att meka. Olika anledningar till det, kan komma på fler om jag tänker efter. Men nu var det tvunget. Men först behövde jag köpa ett Shimano blödarkit, för hur jag än trixade fick jag inte till det med det SRAM-kit jag har sen tidigare.
Suck.
Kommer till slut igång med allt, trycker i och det känns ok. Skruvar ihop cykeln och ner på garagegolvet, men vad är det som droppar? Oj, nu är bromsen död. Urgel, det läcker från oket.
Suck.
Ta isär allt och inspektera. Får inte till det. Oket är dött. Avbrott pga annat, dagarna går, cykeln hänger kvar i mekstället.
Suck.
Under den här perioden har jag fått plocka ner min gamla hardtail från väggen för att kunna ha något att pendla på.
Suck.
Min gamla hardtail. Drivlinan är tokslut. Naven är tokslut. Gaffeln är död. Tredelat fram och jag pendlar på mellanklingan och mittdelen av kassetten och tvingas sitta och fjutta för att det inte ska kugga över. Svårt att ta sig uppför backar.
Suck.
Surfar på ersättning för min reservcykel. Tänker hybrid. Men det finns inget som duger?! QR och långa bromshandtag!? Vad i h*lvete? Vem behöver ta i med hela handen för att bromsa? QR i kombination med skivbromsar? Nej tack.
Suck.
Så en lördag finner jag mig själv inne på cykelbutiken. Stryker omkring bland hybriderna och letar. Hittar inget. Men mitt inre säger mig att det kanske är dags att titta på utbudet av gravels och racers. Plötsligt hittar jag en Cannondale Topstone som faller mig i smaken. Den har det jag vill ha. En gravel, med tvådelat. Perfekt för att jag ska klara av alla uppförsbackar. Dessutom kolfibergaffel. Perfekt för mig som är van en lite softare pendling på heldämp. Efter lite testande av storlekar och annat så köper jag dagen därpå. Vinterkittar den direkt i affär. Stänkor, dubbdäck fram, lampor.
Äntligen!
Planen är att köra den på slang tills någon lämplig tidpunkt då jag gör om till en slanglös setup. Eftersom det är nya däck och slangar tänker jag att det ska hålla ett par månader.
Icke.
Det tar två eller tre pendlingar innan första punkteringen kommer. Bakdäcket.
Suck.
Monterar den reservslang jag köpte samtidigt med cykeln. Det håller nån enstaka pendling till.
Suck.
Jag ger mig på att göra en slanglös setup. Slanglöst har varit så j*vla bra på Speedfoxen. Har fullständigt löst problemen med skruvar och sånt som man då och då kör på och får punka av. Flera år av pendling har jag fått ut från varje uppsättning däck. Helt fantastiskt. Men att poppa landsvägsdäcket visade sig kräva mer än jag kan ge. Golvpumpade som en tok, trixade och hade mig. Men det enda jag lyckades poppa var min rygg.
Suck.
Mera slang. 5 slangar tar det innan jag inser att det nya italienska däcket helt enkelt inte klarar av flisen som hemkommunen sprider. Det punkar på ungefär samma 1-2 km pendlingssträcka varje gång. J*vla flis. Vem sprider de flis för egentligen? Jag vill inte ha det.
Suck.
Jag köper ett robust tyskt däck istället. Det håller än.
Puh.
Under senaste 1-2 månaderna tror jag att jag under åtminstone någon pendling inte tänkt på punktering och punkteringsrisker och hur det känns i sadeln när däcket tappar i tryck.
Kanske.
Men snart är det dags att meka däck igen! Sommaren nalkas och dubbdäcket måste av. Då blir det nya slanglösa försök med de italienska findäcken. De sköra rackarna. Men slanglöst ska de nog klara sig från punktering.
Såklart!


