Akut-hjälp ang utväxling/kassett till veteran som flyttat utomlands till bergigt område?

[kais01]

Om inte annat så skulle allt vara mycket enklare med 1x. Ritzelrechenner skulle inte behövas! Såna hör trådar skulle inte uppkomma!

om man är bekant med växeltum och hur en given imaginär framräknad hjulstorlek känns, ger ritzelrechner helt begränsad merinfo jämfört med att bara räkna ut lägsta och högsta utväxlingen på respektive framkrans.

ex från en landsvägscykel
50/11x26,5=120
50/32x26,5=41

34/11x26,5=82
34/32x26,5=28

siffrorna altså storleken uttryckt i tum på det hjul som pedalerna tycks sitta på, vore det en höghjuling. är framkransen dubbelt så stor som bakdrevet motsvarar det alltså att ha ett dubbelt så stort drivhjul än det som är monterat.

som brukare av systemet lär man sig snabbt vilken 'hjulstorlek' man förmår hantera under olika förhållanden.

som referens ligger en vanlig treväxlad cykel vanligen typ 45-60-80. 80 är påpassligt det högsta en genomsnittlig cyklist orkar dra runt på plan väg. för enpetare väljs gärna kring 65 och gamla höghjulingar 50-60. ganska låg utväxling där, som begränsas av cyklistens grenmått. lägsta klätterväxeln på mtb kring 20, lägre än så är inte snabbare än att gå bredvid cykeln

det är ju lite störande att storleksangivelsen på utväxlingen anges i tum, men det är ju den enhet som fortfarande används för att beteckna cykelhjuls yttre diameter.

och ja, för landsvägscyklar är den inte större än 26,5 tum.

 

[GoranS]

Och cyklar man bara på cyklar med en viss hjulstorlek kan man glatt skippa multiplikationen med hjulets diameter och bara ta det som kvoter mellan antal tänder fram och bak.

Om man ville ha en "snyggare" mått tycker jag man borde multiplicerat med pi. Då hade tolkningen varit "hur långt man kommer på ett tramptag". Man bör då förstås också uttryckta det i meter istället för tum. I alla fall i delar av världen där man normalt uttrycker längder i SI-enhet.

En gissning är att man skippat pi:et för att det förr i tiden var jobbigt att blanda in irrationella tal. Nuförtiden känns det dock som ett icke-argument då få människor orkar räkna ut saker som 50/11x26,5 i huvudet eller ens med papper och penna.

 

[jonja]

Visst blir det fler växlingar fram, men för den som vet när och hur man skall växla blir kedjelinjen tvärtom bättre, på alla tre framklingorna.

På papperet låter det bra med 3x men i praktiken är det ingen hit, iaf inte på svensk landsväg. Hade stora och mellan haft samma placering i sidled som en 2x hade saken varit biff, men så är det ju inte. Sidavståndet på en 2x är/var 50 mm, på en 3x 53,5 fritt ur minnet. Den till synes lilla skillnaden gör stor skillnad i praktiken. 3x på en touring, särskilt med last och backar, får väl anses som ganska okontroversiellt. Men 3x på en räser generellt är ingen hit. Dessutom är det fult och svårt att göra rent samt omöjligt att plocka av klingorna utan att först demontera vevarmen.

 

[jonte987]

Nu har TS lämnat oss för gott, känns det som.

Användaren är t.o.m raderad. Det är väl möjligen en överreaktion

 

[jonte987]

Är detta tråden där vi ska enas om att singelklinga är det optimala? Jag menar att om 2 drev är bättre än 3 så borde ju 1 vara bättre än 2?

Jag tror det är en förenkling. 3x är bättre än 2x men 2x är inte bättre än 1x?

Hur var (är) kedjelinjen på 3x? Borde vara att mitten ligger på ideal medan 2x har stora på ideal?

Vilket öppnar upp en ny fråga. Har tillverkarna flyttat den påstått ideala kedjelinjen utåt för lvg eller gravel?

På mtb har de flyttat så långt att man snart behöver en granny för att komma in till största bak....och med en granny fram behövs inte största bak. Rörigt

 

[Lejon]

Man brukar ju försöka rationalisera sina egna val, så i den andan vill jag påstå att gemene motionär som håller sig på landsväg i Sverige men även kan åka till bergen nån gång på cykelresa skulle klara sig utmärkt med en setup med 12-13-delad kassett som är tätt stegad förutom de sista 3 dreven som får vara stora steg mellan (ca 10-42). Ett framdrev på 40-44 ger då (obs utan ritzelrechnerernerknen-kontroll, bara sunt förnuft i min beräkning) en utväxling som jag tror de flesta som inte har väldigt specifika önskemål en utmärkt utväxling att leva med på alla vägar (inkl grusvägar). Kedjelinjen kommer vara perfekt i de fartspann man mest ligger i.

(Det blev en 1x-tråd igen, det var nog dags!)

 

[GoranS]

Man brukar ju försöka rationalisera sina egna val, så i den andan vill jag påstå att gemene motionär som håller sig på landsväg i Sverige men även kan åka till bergen nån gång på cykelresa skulle klara sig utmärkt med en setup med 12-13-delad kassett som är tätt stegad förutom de sista 3 dreven som får vara stora steg mellan (ca 10-42). Ett framdrev på 40-44 ger då (obs utan ritzelrechnerernerknen-kontroll, bara sunt förnuft i min beräkning) en utväxling som jag tror de flesta som inte har väldigt specifika önskemål en utmärkt utväxling att leva med på alla vägar (inkl grusvägar). Kedjelinjen kommer vara perfekt i de fartspann man mest ligger i.

(Det blev en 1x-tråd igen, det var nog dags!)

10, 11, 12, …, 19, 26, 33, 42?

 

[Lejon]

10, 11, 12, …, 19, 26, 33, 42?

Nåt sånt här ungefär. Men med start på 10 kugg. Men för säkerhets skull bör nog tillverkarna ha en limited edition för ingenjörer där man helt kan speca kassett och kanske til och med välja framväxel :-)

 

[HåkanC]

Om inte annat så skulle allt vara mycket enklare med 1x. Ritzelrechenner skulle inte behövas! Såna hör trådar skulle inte uppkomma!

Är du helt säker på det?
För det verkar som om inte ens du själv klarar dig utan https://www.gear-calculator.com/

Ett framdrev på 40-44 ger då (obs utan ritzelrechnerernerknen-kontroll, bara sunt förnuft i min beräkning) en utväxling som jag tror de flesta som inte har väldigt specifika önskemål en utmärkt utväxling att leva med på alla vägar (inkl grusvägar).

 

[GoranS]

Visa bilaga 791953Nåt sånt här ungefär. Men med start på 10 kugg. Men för säkerhets skull bör nog tillverkarna ha en limited edition för ingenjörer där man helt kan speca kassett och kanske til och med välja framväxel :-)

Nu var mitt förslag naturligtvis inte allvarligt menat utan en skämtsam drift med ”12-13-delad kassett som är tätt stegad förutom de sista 3 dreven som får vara stora steg mellan (ca 10-42)”.

För mig funkar det absolut bra med glesare steg när man kommer ner till klätterväxlarna. Har avslutning på kassetten med 21, 24 och 28 och det tycker jag funkar med 34 fram. Steget 24 till 28 är f.ö. identiskt med 36 till 42 vad gäller relativ skillnad i utväxling. Och 42/30 till 42/36 är rätt likt 34/24 till 34/28 i absoluta termer. Tror dock att jag skulle börja störa mig om det blev glesare än så.

Dock skulle jag inte kalla steget 42/24 till 42/28 för tätt stegat och där undrar jag om jag inte skulle störa mig lite på glesheten med växlar.

 

[Lejon]

Är du helt säker på det?
För det verkar som om inte ens du själv klarar dig utan https://www.gear-calculator.com/

?
Vad menar du egentligen @HåkanC ?

 

[Pfaff]

Lite intressant att diskussionen spårade ur till den grad att TS lämnade forum.

 

[aben]

På papperet låter det bra med 3x men i praktiken är det ingen hit, iaf inte på svensk landsväg. Hade stora och mellan haft samma placering i sidled som en 2x hade saken varit biff, men så är det ju inte. Sidavståndet på en 2x är/var 50 mm, på en 3x 53,5 fritt ur minnet. Den till synes lilla skillnaden gör stor skillnad i praktiken. 3x på en touring, särskilt med last och backar, får väl anses som ganska okontroversiellt. Men 3x på en räser generellt är ingen hit. Dessutom är det fult och svårt att göra rent samt omöjligt att plocka av klingorna utan att först demontera vevarmen.

För 8-delat som jag har är det större avstånd mellan klingorna, runt 75 mm tror jag så skillnaden blir ännu större. Håller helt med om det du skriver och det är i mycket samma även vid långturer, kanske t.o.m. mer när man cyklar långa etapper.

 

[nisseson]

Och cyklar man bara på cyklar med en viss hjulstorlek kan man glatt skippa multiplikationen med hjulets diameter och bara ta det som kvoter mellan antal tänder fram och bak.

Om man ville ha en "snyggare" mått tycker jag man borde multiplicerat med pi. Då hade tolkningen varit "hur långt man kommer på ett tramptag". Man bör då förstås också uttryckta det i meter istället för tum. I alla fall i delar av världen där man normalt uttrycker längder i SI-enhet.

En gissning är att man skippat pi:et för att det förr i tiden var jobbigt att blanda in irrationella tal. Nuförtiden känns det dock som ett icke-argument då få människor orkar räkna ut saker som 50/11x26,5 i huvudet eller ens med papper och penna.

Kvällslektyr på ämnet (ink π):
Development: https://www.sheldonbrown.com/gloss_da-o.html#development
Gear Inches https://www.sheldonbrown.com/gloss_g.html#gearinch
Gain Ratio https://www.sheldonbrown.com/gloss_g.html#gain

 

[GoranS]

Kvällslektyr på ämnet (ink π):
Development: https://www.sheldonbrown.com/gloss_da-o.html#development
Gear Inches https://www.sheldonbrown.com/gloss_g.html#gearinch
Gain Ratio https://www.sheldonbrown.com/gloss_g.html#gain

Så med fix hjulstorlek och vevarmslängd duger kvoten mellan antal tänder fram och bak. Släpper man på de begränsningarna är ”gain ratio” i mitt tycke det ”snyggaste” måttet.

 

[kais01]

Så med fix hjulstorlek och vevarmslängd duger kvoten mellan antal tänder fram och bak. Släpper man på de begränsningarna är ”gain ratio” i mitt tycke det ”snyggaste” måttet.

ja det duger ju med gain ratio om man alltid kör runt på samma däck- och fälgstorlek pendling-gravel-lvg-mtb. men vem gör det?

development i meter är förstås ett bra mått, och med vettig modern enhet.

dock har jag faktiskt inte vad som framgått mött en cyklist som verkar ha en sas inbyggd känsla för vilken numerisk varken gain ratio eller development den kräver eller trivs med i olika situationer. det brukar inskränka sig till 'tredje drevet', näst högsta växeln' och liknande utsagor. men hur det förhåller sig till andra cyklar är höljt i dimma.

växeltum däremot finns det ändå en och annan som håller reda på. gissar av anledning. mitt eget skäl till att använda det är att det är universellt för alla cykeltyper, och greppbart för hjärnan på ett konkret förståeligt sätt. man kan till och med bara ta en blick på cykel och dess drivlina och snabbt få en uppfattning.

hur stort är hjulet som trampas runt??

sen kompliceras bilden av rådande mode med korta vevarmar. då 'behöver' man lägre växlar i backar och klarar sig med lägre utväxling om man ska trampa på i medvind och eller nedförsbacke. inget av de tre måtten på utväxling bygger in detta i kalkylen.

inte heller att det säljs kassetter där 1-3 av de minsta dreven är att betrakta som nödväxlar.

 

[GoranS]

Är väl samma sak med development, gain ratio och växeltum att man om man mäter utgående från fälgen får ett mått och om man mäter med uppumpat däck får ett annat mått? Personligen tycker jag det känns rimligt att inkludera däcket om man räknar gain ratio då det väl bättre borde beskriva det man intuitivt vill mäta.

Jag tänker mig att det man vill modellera är en ”förstärkningsfaktor”. En sådan bör vara dimensionslös.

Att det finns några få personer som känner till växeltum tycker jag inte är så relevant som argument för att det är principiellt vettigt. I synnerhet som andelen rimligen är liten. Jag har i alla fall aldrig stött på någon som använt det förutom du när man diskuterat utväxlingar. Det folk möjligen använder är kvot mellan antalet tänder, vilket är dimensionslöst och rimligt om man har samma hjulomkrets inkl. däck och samma vevarmslängd.

Sen gissar jag att vare sig växeltum, development eller gain ratio någonsin kommer att ingå i gemene cyklists vokabulär.

 

[jonte987]

Jag klarar mig rätt bra på att veta vilka utväxlingar jag och barnet haft från 16 till 29''. Kombinerat med de få alternativ som finns att köpa så räcker det om man inte ska svetsa egna kassetter?

 

[HåkanC]

Att det finns några få personer som känner till växeltum tycker jag inte är så relevant som argument för att det är principiellt vettigt. I synnerhet som andelen rimligen är liten. Jag har i alla fall aldrig stött på någon som använt det förutom du när man diskuterat utväxlingar. Det folk möjligen använder är kvot mellan antalet tänder, vilket är dimensionslöst och rimligt om man har samma hjulomkrets inkl. däck och samma vevarmslängd.

Rimligheten med växeltum försvann mer eller mindre samtidigt med övergången till metriska mått och när höghjulingarna försvann,
för över 120-130 år sedan!

 

[kais01]

Är väl samma sak med development, gain ratio och växeltum att man om man mäter utgående från fälgen får ett mått och om man mäter med uppumpat däck får ett annat mått? Personligen tycker jag det känns rimligt att inkludera däcket om man räknar gain ratio då det väl bättre borde beskriva det man intuitivt vill mäta.

Jag tänker mig att det man vill modellera är en ”förstärkningsfaktor”. En sådan bör vara dimensionslös.

Att det finns några få personer som känner till växeltum tycker jag inte är så relevant som argument för att det är principiellt vettigt. I synnerhet som andelen rimligen är liten. Jag har i alla fall aldrig stött på någon som använt det förutom du när man diskuterat utväxlingar. Det folk möjligen använder är kvot mellan antalet tänder, vilket är dimensionslöst och rimligt om man har samma hjulomkrets inkl. däck och samma vevarmslängd.

Sen gissar jag att vare sig växeltum, development eller gain ratio någonsin kommer att ingå i gemene cyklists vokabulär.

man måste förstås inkludera däcket i varje form av utväxlingsberäkning för cykeln.

och ta det korrekta måttet. t ex som nämnt lvg 25-622; 26,5 tum ytterdiameter. inte som många inbillar sig 28....

 

[kais01]

Rimligheten med växeltum försvann mer eller mindre samtidigt med övergången till metriska mått och när höghjulingarna försvann,
för över 120-130 år sedan!

snarare var det då begreppet uppstod. när man skulle jämföra kedjeförsedda cyklar med höghjulingar.

jag är den förste att beklaga att man än i denna dag använder den antikverade enheten tum för att ange cykeldäcks yttre diameter. men det är sakernas tillstånd. kan säga att jag aldrig träffat någon som kommunicerar detta i någon annan enhet, om det åtminstone vore centimeter; för att skilja från fälgmåttet i mm enligt erto

nu kommer 32-tummare. suck.

 

[GoranS]

man måste förstås inkludera däcket i varje form av utväxlingsberäkning för cykeln.

och ta det korrekta måttet. t ex som nämnt lvg 25-622; 26,5 tum ytterdiameter. inte som många inbillar sig 28....

Bra, då är vi överens där. Det som förbryllade mig var att jag läste det du skrev som att detta var något specifikt för gain ratio när det ju är samma för alla mått som inkluderar hjulets omkrets eller diameter.

 

[Dan C]

Nu är jag förvirrad...
25-622 vs 25-700, vad betyder dessa mått egentligen?

 

[Lejon]

Jag tyckte nog att TS lämnade tråden (och forumet) lite märkligt tidigt, men han kanske helt enkelt var synsk?

 

[Berk]

Nu är jag förvirrad...
25-622 vs 25-700, vad betyder dessa mått egentligen?

Det berör på vad det handlar om. 25-622 skulle kunna vara en fälg med 622 mm diameter och 25 mm inner eller ytterbredde. Men jag antar att du menar däck. Då är både samma mått på däck, som är ungefär 25 mm bredda. 622 eller diameter av fälgen i mm, 700 är, ungefärliga, diameter av kompletta hjulet, alltså inklusive däck. Och 700 skrivs oftast som 700C (det finns lite olika mått med olika bokstäver).

 

[DarkMatter]

Nu är jag förvirrad...
25-622 vs 25-700, vad betyder dessa mått egentligen?

Som Berk skrev.

Men som skriver beskriver det andra ett däck eller en fälg med nominell diameter på 700 mm. Tror inte någon sådan standard finns.

 

[Dan C]

Det berör på vad det handlar om. 25-622 skulle kunna vara en fälg med 622 mm diameter och 25 mm inner eller ytterbredde. Men jag antar att du menar däck. Då är både samma mått på däck, som är ungefär 25 mm bredda. 622 eller diameter av fälgen i mm, 700 är, ungefärliga, diameter av kompletta hjulet, alltså inklusive däck. Och 700 skrivs oftast som 700C (det finns lite olika mått med olika bokstäver).

OK!
622 är innerdiameter/fälgdiameter då.
Och 700(C) är ytterdiameter av däcket.

 

[DarkMatter]

OK!
622 är innerdiameter/fälgdiameter då.
Och 700(C) är ytterdiameter av däcket.

Med en bild (på utländska):

 

[Dan C]

Med en bild (på utländska):

Visa bilaga 792243

Mycket bra bild! Nu fattar ju tom en trög jäkel som jag!

 

[mzi]

Härlig matematik! 37 mm = 35 mm = 35 mm

Varför inte ha 35-622 på första däcket?

 

[Mange.]

Härlig matematik! 37 mm = 35 mm = 35 mm

Varför inte ha 35-622 på första däcket?

eller betyder det att egentligen är 35c = 37mm?

 

[mzi]

eller betyder det att egentligen är 35c = 37mm?

Men 37=35=37 känns ju inte mer rätt?

 

[Fuga]

Kapar tråden då det verkar finnas många väl bevandrade här.

Ska ned till Andalusien om några veckor och så givetvis försöka in plocka ett gäng höjdmeter (inte Pico V men lite annat godis).

Min fråga lyder, hur klarar jag mig med följande utväxling: 35/48 fram och 10-30 på kassetten?

 

[Berk]

Kapar tråden då det verkar finnas många väl bevandrade här.

Ska ned till Andalusien om några veckor och så givetvis försöka in plocka ett gäng höjdmeter (inte Pico V men lite annat godis).

Min fråga lyder, hur klarar jag mig med följande utväxling: 35/48 fram och 10-30 på kassetten?

Ingen kan svara på den frågan. Jag skulle klara mig utan problem med denna utväxling. Men vi vet inte hur stark du är och vilken kadens du föredrar vid klättring.

 

[Fuga]

Ingen kan svara på den frågan. Jag skulle klara mig utan problem med denna utväxling. Men vi vet inte hur stark du är och vilken kadens du föredrar vid klättring.

Jag hör dig.
Är väl en hyfsad motionär, kring 330 i FTP. Klättrar gärna med rätt hög kadens, över 90 vid hårdare efforts.

 

[Lejon]

Kapar tråden då det verkar finnas många väl bevandrade här.

Ska ned till Andalusien om några veckor och så givetvis försöka in plocka ett gäng höjdmeter (inte Pico V men lite annat godis).

Min fråga lyder, hur klarar jag mig med följande utväxling: 35/48 fram och 10-30 på kassetten?

Jag tror de flesta skulle säga att det är en väldigt funktionell utväxling att köra vad som helst med. Du har båda lätta och tunga växlar och rimligt tät kassett. Om man har väldigt specifika krav kan man vilja ha annan utväxling, men den där blir absolut funktionell oavsett din fysiska nivå.

 

[GoranS]

Jag hör dig.
Är väl en hyfsad motionär, kring 330 i FTP. Klättrar gärna med rätt hög kadens, över 90 vid hårdare efforts.

Beror ju även på vad du väger. T.ex. är 330 watt på 65 kg något annat än 330 watt på 95 kg.

 

[Fuga]

Beror ju även på vad du väger. T.ex. är 330 watt på 65 kg något annat än 330 watt på 95 kg.

Ja, såklart. Väger 70-71 kg.

 

[Lejon]

Ja, såklart. Väger 70-71 kg.

Då är du alltså elitcyklist.

 

[GoranS]

Om du vill hålla 90 varv/minut i kadens med den utväxlingen behöver du hålla ca 13 km/h.

Ska man tro bike calculator bör du då klara runt 10 % lutning om nedan är hyggligt rätt.

 

[Berk]

Om jag inte har räknat fel betyder det 11% stigning på lättaste växel vid 330 watt och 90 kadens. Jag vet dock inte hur branta backarna är i Andalusien.

 

[Fuga]

Stort tack för svar, då kanske man kan spara lite slantar och i värsta fall slita lite stående om nöden faller på.

 

[GoranS]

Det är ju inget problem att gå ner på lite lägre kadens en stund om man stöter på ett brantare parti.

Är inte i närheten av din kapacitet men har tagit mig uppför backar med partier där det snittat klart mer än 10 % och det trots ca 10 kg extra barlast och lite tyngre utväxling (34/28 som lättast). Kadensen var dock väldigt långt ifrån 90 varv/minut.