Tack för bra artikel.
Den stora klassiska cyklingen är Valley of Tears.
Cykla längs med GC500 till Puerto Mogan. För att komma till P. Mogan kan man antingen ta båten från Puerto Rico eller cykla till Taurito och ta taxi sista biten. Anledningen är att en bit av GC500 rasade ner i havet för några år sedan. Vägen är avstängd, en hög mur som löper ut över sluttningen ned komplement av taggtråd stoppar trafik från båda hållen. Det byggdes eftersom många cyklister tog den vägen och gick på den smala remsan av asfalt som återstod. Efter en dödsolycka satte man stopp för det. Det finns cyklister som tar motorvägen från Taurito till Puerto Mogan men det kan bli kostsamt, 500 Euro och Guardia Civil vet om det och patrullerar där ofta.
Väl i Puerto Mogan cyklar man GC 200 mot Mogan och förbi till korsningen vid Pie de la Cuesta, en behaglig stigning. Fortsätt längs med GC200 till vänster, där brantare det till och blir en svettig serpentinklättring till Mirador de San Nicolás, passa på att njuta av utsikten för sedan bär det i rasande fart av nedför till En Hoyo, ett odlingssamhälle med många växthus. Fortsätt till La Aldea de San Nicolas de Tolentino. Detta är sista möjligheten att bunkra vätska och energi innan helvetet bryter lös. Fortsätt den karga vägen GC210 längs med floden Barranco de la Aldea. Landskapet är vackert med sina röda klippor och knappt någon växtlighet, här saknar man mobiltäckning längs med stora delar och asfalten blir sämre. Klättringen blir bitvis rejält ansträngande särskilt innan den stora dammen vid Press del Parralillo med korta branta serpor. Rätt fort plockar man upp höjd. Passerar dammen och ett hus på höger sida. Där finns en galen hund i lång kedja. Tänk på det så att du inte faller av cykeln när den börjar skälla.
En bit efter huset fortsätter GC210 ner i en viadukt men helvetet börjar med avtagsvägen GC606. Klättringen är brutal, upp till 25%, ner till 17% för vila och sedan brantare det till igen. Den sträckan bjuder på en fantastisk utsikt över bergen och dammen till vänster. GC606 går upp över berget och längs med bergstoppen med stup på båda sidor, helt underbart om man orkar njuta för det är en riktigt tuff cykling.
GC606 möter GC60 där man fortsätter till Ayacata och ett stopp på Restaurante Casa Melo eller Var Restaurante Ayacata för välbehövlig energipåfyllning.
Om man vill alternera rutten kan man istället för att svänga vänster in på GC606 fortsätta på GC210 genom viadukten vid dammen jag skrev om, upp till Avusa Verde och Ventanieves. Den vägen är också som en avstickare till helvetet med underbart branta klättringar och magnifik utsikt. Man passerar Roque Nublo på avstånd och kommer till Ayacata den vägen också om man vill. Det finns många valmöjligheter att ta sig ner, beroende på hur trött man är och var man bor. En riktigt härlig nedkörsel är från Ayacata till San Bartolomé, vänster in på GC606. Efter Santa Lucia (titta gärna in i den vackra butiken Sudispor Santa Lucia) svänger vägen ut och in längs med bergssidan helt underbart, det kan gå fort om man vill. Tar man höger i San Bartolomé får man kämpa med en sista rejäl klättring upp till Mirador Astronómico. Det finns många fina klättringar på ön. Om man inte vill ta färja till Puerto Rico kan man göra som jag gjorde en gång och cyklade via Arguineguin till Barrancuillo Andrés på GC505. Till vänster upp för berget Montaña de Tauro. Det står i korsningen att vägen är avstängd men det är en gammal skylt. En tuff klättring väntar upp och sedan ner till GC605 där ni tar vänster ner till GC200 och sedan till höger. Det blir genast betydligt jobbigare att cykla Valley of Tears den vägen men har man tid och är stark är det värt det.