Tja, det här verkar inte alls vara vad du söker, men jag skriver det i alla fall (för att bättra på min postningsstatistik). Peking, Kina. Språket förstår du hjälpligt efter ett år och bra efter flera år. Cykling finns. Skidåkning har jag inte hört talas om där. Staden är väldigt platt men utanför ska det finnas flera områden för cykling. Det finns en klubb för utlänningar mest och dom träffas varje helg för att cykla, utanför Sheraton hotell i östra delen av stan tror jag. Jag var aldrig med dom, för jag hade ingen riktig cykel/andra intressen när jag var där. Åker man iväg nån timme till så finns det massor av "vildmark" att åka i, men det lär inte vara nåt ställe man åker till för att cykla i första hand.
Skolans avgift var 2000 US dollar per år (dyrare finns). Jag bodde på ett hotell för ca 1300 kronor per månad inklusive bredband(!). Inom två minuters gångavstånd hade jag 15 restauranger där man kunde äta en lunch för 1.50 och uppåt. Normalt kanske 10 kronor per måltid och då åt jag bra. En 64 cl starköl kostar 1.80 i butik och en halvliter 2-4 på restaurang (svenska och kinesiska pengar är värda ungefär lika mycket nu så det kvittar nästan att försöka översätta).
Totalt gjorde jag av med ca 2500 per månad, men mer skadar ju aldrig. Shopping tillkommer.
Jag tycker alla borde ta chansen att bo utomlands ett år eller så. Det finns många länder som är bra att bo i, och Kina är också väldigt bra om man har pengar (en medellön i Peking ligger på ca 2500 så jag levde ett medelliv kan man säga :)). Man får en lite annan syn på tillvaron, och jag uppskattar i alla fall Sverige mer nu än tidigare, även om jag inte vantrivdes på något sätt i Kina. Det är en del detaljer som skiljer väldigt mycket. Det var oerhört krångligt med banken till exempel. Jag hade konto i Bank of China och lyckades aldrig få mitt uttagskort att fungera till exempel (mitt svenska VISA funkade dock alltid i automaterna trots att jag bara hade svenska pengar på det kontot) och jag kunde inte ta ut pengar i någon annan stad utanför Peking.
Jag skulle skicka en cd-skiva till Sverige. De två första postkontoren ville inte, den tredje begärde ca 280 kronor. Jag gav upp det försöket...
Nu när jag ser tillbaka på det så inser jag att det var en extremt läcker upplevelse, att bara dra till Kina ensam och hoppas på det bästa. Att lära känna folk är väldigt lätt, kineserna är grymt trevliga och snälla människor (kinesiska regeringen är inte samma sak som kinesiska folket!) och det är lätt att få kompisar. På mitt universitet var jag den enda västerländska eleven, och så fanns det två lärare också, en skotte och en amerikan. Jag valde mitt universitet för att slippa umgås med västerlänningar hela tiden fast jag är inte säker på att det är var nån direkt fördel. Det är nog bättre att välja ett av de mer kända för dom lär ha bättre rutiner när det gäller att hand om oss utlänningar.
Även om Kina inte lockar ett dugg så borde du inte vara rädd för att välja nåt annat skumt fattigt land, för jag kan nästan garantera att det blir en jäkligt bra erfarenhet i slutändan.
