2,3 eller 2,6 däck, vilket är snabbast?

[Sulfaten]

Jag skulle säga att 2.2 var vanligast förr då det oftast satt 2.2 på cyklarna från början. Nu vill de flesta ha 2.4 däck. 2.6 skulle jag säga går mest hem som bakdäck. Däcktrycket är numera lägre då folk kör tubeless med cush-core inserts.
Alltså är 2.4 roligast att cykla med.

Jag har 2,8 fram, tycker att det är askul. Således är 2,8 roligast. Men då det är endurodäck är de inte snabbrullade.

 

[kais01]

Problemet med en rollout som man gör själv är väl att man måste hitta en bra backe, provrulla nuvarande däck, bestämma sig för vilka däck man är intresserad av. köpa däcken, montera däcken, provrulla däcken

det är lättare om man är fler. och förstås testa under olika betingelser.

rollouts är för övrigt något som man instinktivt gör så fort det gäng man åker i till kommer till en utförsbacke. mycket irl-info att hämta där...

har iofs två identiska cyklar med två par lika hjul, och gjort en del prov med det, men svårt få konsekventa resultat med den metodiken. ffa bör det vara vindstilla vilket det i praktiken sällan är.

 

[kais01]

Nått som inte stämmer här ... 150m längre på platten från knappt lutande cykelbana .. Men ni kanske hade kraftig medvind ?

det var nog snarare så att det inte var helt platt, och den lutningen som var kvar räckte för att jag skulle rulla vidare, men inte för kompisarna.

den stora skillnaden var hursom rätt förvånande.

 

[hm]

det var nog snarare så att det inte var helt platt, och den lutningen som var kvar räckte för att jag skulle rulla vidare, men inte för kompisarna.

den stora skillnaden var hursom rätt förvånande.

Kanske skillde 1w då ;)

 

[Fattiglapp]

Problemet med en rollout som man gör själv är väl att man måste hitta en bra backe, provrulla nuvarande däck, bestämma sig för vilka däck man är intresserad av. köpa däcken, montera däcken, provrulla däcken

Och sen bara köra i samma backe, för i en annan backe blir kanske resultatet annat

 

[kais01]

Kanske skillde 1w då ;)

typ marginal gains. men killgissar att det krävdes mer än 1W för att propella mig vidare när de andra fick stopp?

nu var ju frågan i tråden vad som var snabbast, och rull är som jag skrev tidigare bara en del av den ekvationen..

 

[kais01]

Och sen bara köra i samma backe, för i en annan backe blir kanske resultatet annat

så kan det vara, men har rullat ut för många backar tillsammans med kompisar med samma resultat.

på makadam är skillnaden särskilt tydlig.

det är den också uppför branta backar. åt andra hållet.

 

[Fattiglapp]

Jag skulle säga att 2.2 var vanligast förr då det oftast satt 2.2 på cyklarna från början. Nu vill de flesta ha 2.4 däck. 2.6 skulle jag säga går mest hem som bakdäck. Däcktrycket är numera lägre då folk kör tubeless med cush-core inserts.
Alltså är 2.4 roligast att cykla med.

Jag menar mest att en backe är lika representativ för en annan backe som en väl utförd trumma är för valfri backe. Men trumman ger mer konsistenta återupprepbara svar.
Sen går det så klart att bygga en trumma som är helt värdelös till att representera en väg, finns säkert en och annan sån mätning på internet...

 

[Froste]

Jo men. Som Janne skriver och jag citerar då få i cykelsvängen lika idogt har undersökt, testat och sedan beskrivit fysiken på ett lekmannamässigt vis. Se länk ovan.

"In the drum test, you don’t pick up suspension losses, because there is no rider. On real roads, suspension losses are very significant. On rough surfaces, these losses can amount to more than 100 watts. On rumble strips—the corrugations found on the side of highways to wake up sleepy drivers drifting off the road—we’ve measured as much as 290 watts lost to vibrations. That’s almost a worst-case example, and it shows how much energy you can lose if your bike vibrations. At the other end of the spectrum, suspension losses are significant even on smooth roads. To make your tires fast, you want to minimize vibrations as much as you can. (That’s why high pressures don’t offer an advantage on real roads—they increase the vibrations just as much as they reduce the flexing of the tire.)"

Dylan Johnson är väl en annan som själv testat sig fram för att hitta rätt i djungeln och landat i att bredare är bättre på det amerikanska grustävlingarna.

Men nu pratar vi mtb och då kanske heldämpad? Dämpningen borde då minimera vibrationsförlusterna i systemet däck+cykel+cyklist.

Så kanske är vi tillbaka vid att smalare då är bättre?

Bredare mtbdäck brukar dessutom betyda fler/större nabbar i samma över däckets stomme. Kanske finns där ytterligare förluster?

 

[MagerValp]

Men nu pratar vi mtb och då kanske heldämpad? Dämpningen borde då minimera vibrationsförlusterna i systemet däck+cykel+cyklist.

Borde rimligtvis vara en likvärdig energiförlust men med skillnaden att dämparna omvandlar en del av den till värme som annars skulle fått ekipaget att skaka.

 

[Atakua]

Jag har 2,8 fram, tycker att det är askul. Således är 2,8 roligast. Men då det är endurodäck är de inte snabbrullade.

Och jag sitter och sörjer att det blir allt färre 3-tumsdäck till salu. Av tre mina favoritbutiker bara en har en modell 27.5"×3.0" däck kvar som inte kostar över tusenlapp per stycke.

 

[Fattiglapp]

Jo men. Som Janne skriver och jag citerar då få i cykelsvängen lika idogt har undersökt, testat och sedan beskrivit fysiken på ett lekmannamässigt vis. Se länk ovan.

"In the drum test, you don’t pick up suspension losses, because there is no rider. On real roads, suspension losses are very significant. On rough surfaces, these losses can amount to more than 100 watts. On rumble strips—the corrugations found on the side of highways to wake up sleepy drivers drifting off the road—we’ve measured as much as 290 watts lost to vibrations. That’s almost a worst-case example, and it shows how much energy you can lose if your bike vibrations. At the other end of the spectrum, suspension losses are significant even on smooth roads. To make your tires fast, you want to minimize vibrations as much as you can. (That’s why high pressures don’t offer an advantage on real roads—they increase the vibrations just as much as they reduce the flexing of the tire.)"

Dylan Johnson är väl en annan som själv testat sig fram för att hitta rätt i djungeln och landat i att bredare är bättre på det amerikanska grustävlingarna.

Men nu pratar vi mtb och då kanske heldämpad? Dämpningen borde då minimera vibrationsförlusterna i systemet däck+cykel+cyklist.

Så kanske är vi tillbaka vid att smalare då är bättre?

Bredare mtbdäck brukar dessutom betyda fler/större nabbar i samma över däckets stomme. Kanske finns där ytterligare förluster?

Vibrationsförluster kan vara intressant, men då pratar vi större delar av systemet. Vill man veta vilka däck som rullar bäst är det just sådana effekter man vill nolla ut, åtminstone om det är någorlunda oberoende.

Jag killgissar att ramens vibrationsstyvhet påverkar optimalt däcktryck en del, men att det mer sällan påverkar så att ett annat däck helt plötsligt rullar lättare. Det går säkert att hitta exempel där däck+ram-kombination blir intressant. Men då måste man också ha med cyklistens vikt, kroppsposition, benvinkel och mjukhet i kroppen, cykelns storlek, fälgarnas flex mm. Ja det blir snabbt oändligt komplext.
Det är ju det som är trummans styrka, att rensa för andra effekter och mäta just däcksmotståndet. Han som hade jämfört olika däcksbredder med kompisarna hade antagligen inte identiska cyklar, samma kroppsvikt mm mm, något som säkert påverkar en hel del.

Intressant diskussion tycker jag, men jag har kanske bidragit till att vi är lite utanför ämnet :-).

 

[jolov]

What are suspension losses? When the rider’s body vibrates, there is friction between the tissues. This friction creates heat, and the energy no longer is available to move the bike forward. Suspension losses were a well-known factor around the turn of the 20th century, when riders still remembered what it was like to ride on airless tires. Not only were they uncomfortable, but also very slow.

How could we prove our hypothesis that suspension losses are an important factor? It’s simple in principle: You need a bike with a power meter, and two surfaces side-by-side: one with smooth pavement, the other really rough. You ride on both surfaces, taking turns during your repeat runs. If the rough surface requires more power, then you have quantified the extra suspension losses on the rough surface




Det här är Jannes hypotes och hur han valde att bevisa den.
Det är alltså friktion mellan vävnaden som genererar värme, och tar energi från att driva cykeln framåt.

Vet inte om jag är helt övertygad, och jag tycker förklaringen är märklig.

 

[kais01]

Borde rimligtvis vara en likvärdig energiförlust men med skillnaden att dämparna omvandlar en del av den till värme som annars skulle fått ekipaget att skaka.

skillnaden är att ett snabbt dvs följsamt däck ger tillbaka energin när däcket rullar vidare. till skillnad från dämparen eller för den delen kroppens muskler där mer eller mindre det mesta förloras.

 

[Fattiglapp]

What are suspension losses? When the rider’s body vibrates, there is friction between the tissues. This friction creates heat, and the energy no longer is available to move the bike forward. Suspension losses were a well-known factor around the turn of the 20th century, when riders still remembered what it was like to ride on airless tires. Not only were they uncomfortable, but also very slow.

How could we prove our hypothesis that suspension losses are an important factor? It’s simple in principle: You need a bike with a power meter, and two surfaces side-by-side: one with smooth pavement, the other really rough. You ride on both surfaces, taking turns during your repeat runs. If the rough surface requires more power, then you have quantified the extra suspension losses on the rough surface




Det här är Jannes hypotes och hur han valde att bevisa den.
Det är alltså friktion mellan vävnaden som genererar värme, och tar energi från att driva cykeln framåt.

Vet inte om jag är helt övertygad

Det jag kan säga helt säkert i frågan är att beviset som presenteras ovan är värdelöst, att en grov yta är mer trögrullad beror på helt andra saker. Samma anledning som att en cyklist som vill fram så fort som möjligt hellre kör på plan mark än en rejäl uppförsbacke följt av en rejäl nedförsbacke. Och därmed är det också uppenbart för mig att den som försöker bevisa detta enligt ovan antingen är helt okunnig eller lurendrejare.
(Att det går åt energi till att deformera tex däcket är dock sant)

 

[Froste]

Vibrationsförluster kan vara intressant, men då pratar vi större delar av systemet. Vill man veta vilka däck som rullar bäst är det just sådana effekter man vill nolla ut, åtminstone om det är någorlunda oberoende.

Jag killgissar att ramens vibrationsstyvhet påverkar optimalt däcktryck en del, men att det mer sällan påverkar så att ett annat däck helt plötsligt rullar lättare. Det går säkert att hitta exempel där däck+ram-kombination blir intressant. Men då måste man också ha med cyklistens vikt, kroppsposition, benvinkel och mjukhet i kroppen, cykelns storlek, fälgarnas flex mm. Ja det blir snabbt oändligt komplext.
Det är ju det som är trummans styrka, att rensa för andra effekter och mäta just däcksmotståndet. Han som hade jämfört olika däcksbredder med kompisarna hade antagligen inte identiska cyklar, samma kroppsvikt mm mm, något som säkert påverkar en hel del.

Intressant diskussion tycker jag, men jag har kanske bidragit till att vi är lite utanför ämnet :-).

Rullar dina däck runt för sig själva?

Det är väl systemet som är intressant i sammanhanget, cykel + cyklist?

Håller med om att det blir mycket svårare att mäta. Men kanske finns risken att man går vetskap förlorad om man förenklar för mycket.

Jag har cyklat mycket helstelt och har många gånger känt hur kroppen blir varm av vibrstionerna. En av anledningenarna till att jag inte tror att Janne snackar gojja.

Smooth is fast i min bok.

 

[jolov]

Håller med om att det blir mycket svårare att mäta. Men kanske finns risken att man går vetskap förlorad om man förenklar för mycket.

Jans förklaring och resonemang är absolut alldeles för förenklat i det här fallet

 

[Froste]

Jans förklaring och resonemang är absolut alldeles för förenklat i det här fallet

Med förenkling menar jag att lyfta ut hjulet med däck ur sitt sammanhang. Test på trumma.

 

[kais01]

Med förenkling menar jag att lyfta ut hjulet med däck ur sitt sammanhang. Test på trumma.

trumman har iaf den mycket tveksamma meriten att ha fått en hel generation cyklister att tro på de två myterna att högt däcktryck och smala däck per automatik är snabbare.

så som det kan bli när man bortser från systemeffekter.

 

[Fattiglapp]

trumman har iaf den mycket tveksamma meriten att ha fått en hel generation cyklister att tro på de två myterna att högt däcktryck och smala däck per automatik är snabbare.

så som det kan bli när man bortser från systemeffekter.

..eller bara har en dåligt uppsatt testsetup.
Men eftersom vi inte bortser från sysyemeffekter kommer vi aldrig någonsin rekommendera en annan cyklist ett däck, dimension eller tryck då. Åtminstone inte utan att veta cykel och årsmodell, vikt, hjulmodell och tryck i fjädringen för mtb? Bara för att ta några exempel.

 

[jolov]

Följdfrågan är väl, vet vi säkert att utvecklingsavdelningen på alla däckföretag bara testar sina produkter på en slät metalltrumma och tänker att det är tillräckligt?
Eller är det bara en av Jans sanningar?

Tänker, i flera fall är det är samma företag som har stora anläggningar i norra sverige där dom spenderar månader på att testa vinterdäcks prestanda. Till bilar då dvs.

 

[Fattiglapp]

Följdfrågan är väl, vet vi säkert att utvecklingsavdelningen på alla däckföretag bara testar sina produkter på en slät metalltrumma och tänker att det är tillräckligt?
Eller är det bara en av Jans sanningar?

Tänker, i flera fall är det är samma företag som har stora anläggningar i norra sverige där dom spenderar månader på att testa vinterdäcks prestanda. Till bilar då dvs.

De lär väl göra båda delarna, olika test till olika syften. De lägger säkert stor kraft på att optimera sina tester.
Tror tex inte man drar halva företaget till Norrland i veckor för att kolla vilket mönster som rullar lättast.
Tror inte heller man använder trumma till att kontrollera köregenskaper.

 

[jolov]

Med förenkling menar jag att lyfta ut hjulet med däck ur sitt sammanhang. Test på trumma.

Kan bero på att det måste göras ett test där resultatet är repeterbart.
Jag ser noll problem med exv. BRR som är transparenta med sin setup.
Det är en indikation. Vilket är ett toppenverktyg ifall man inte vill/kan göra som Dylan Johnson, köpa massa däck och experimentera utifrån sin specifika setup

Motför Jan som cyklar med kraftmätare på en slät väg, och sen en stökig väg och sen tror att han upptäckt något revolutionerande som alla däcktillverkare missat för att det tar mer kraft att cykla på en dålig väg

 

[jolov]

De lär väl göra båda delarna, olika test till olika syften. De lägger säkert stor kraft på att optimera sina tester.
Tror tex inte man drar halva företaget till Norrland i veckor för att kolla vilket mönster som rullar lättast.
Tror inte heller man använder trumma till att kontrollera köregenskaper.

Nej. Det var mer ett exempel på vilka resurser/nivå av testning som företag har.

Om man far till norrland i månader för att utvärdera köregenskaperna i vinterväglag så hoppas jag att rullmotståndet tas i beaktning på fler sätt än rulla lite trumma.

 

[kais01]

..eller bara har en dåligt uppsatt testsetup

instämmer. trumman ger som sagt väsentlig info, särskilt är det bra att titta på i vilken utsträckning rullmottståndet ökar vid (orealistiskt) låga tryck.

men jämförelsevärdena av glädjekaraktär vid högre tryck som vår holländare använder sig av släpper igenom en del träiga däck, särskilt inom mtb och touring.

 

[kais01]

Kan bero på att det måste göras ett test där resultatet är repeterbart.
Jag ser noll problem med exv. BRR som är transparenta med sin setup.
Det är en indikation. Vilket är ett toppenverktyg ifall man inte vill/kan göra som Dylan Johnson, köpa massa däck och experimentera utifrån sin specifika setup

Motför Jan som cyklar med kraftmätare på en slät väg, och sen en stökig väg och sen tror att han upptäckt något revolutionerande som alla däcktillverkare missat för att det tar mer kraft att cykla på en dålig väg

det är populärt här oss att kasta goja på jan heine, och hans hemmagjorda metoder, men han har faktiskt närmast egenhändigt lyckats vända den verklighetsfrämmande högtrycksskutan.

och med för uppgiften lämpligt breda och följsamma däck märker man knappt av att det är dålig väg.

 

[Deleted member 77490]

Se nedan.

 

[Deleted member 77490]

det är populärt här oss att kasta goja på jan heine, och hans hemmagjorda metoder, men han har faktiskt närmast egenhändigt lyckats vända den verklighetsfrämmande högtrycksskutan.

och med för uppgiften lämpligt breda och följsamma däck märker man knappt av att det är dålig väg.

Är det inte tvärtom, snarare? Att det finns ganska många cyklister på Happy som tror på Heine?

Jag brukar försöka ta alla undersökningar och resultat, vilka kommer från människor som säljer grejer, med en stor nypa salt. Och Heine är en säljare som kränger däck för dryga tusenlappen styck.

Hans påståenden om ”planande” stålramar borde få alla cyklister att dra öronen åt sig, tänker jag. Eller åtminstone fundera på andra saker han tvärsäkert uttalar sig om.

 

[Sulfaten]

Och jag sitter och sörjer att det blir allt färre 3-tumsdäck till salu. Av tre mina favoritbutiker bara en har en modell 27.5"×3.0" däck kvar som inte kostar över tusenlapp per stycke.

Ja, Vigilante är de största däcken jag hittat för vinterdäck, på 29X2.8. Trailbossen som jag har bak är i princip landsvägsdäck med sina 29X2.6. På sommaren kör jag runt med WTB Ranger, de finns i 29X3.0

 

[kais01]

Är det inte tvärtom, snarare? Att det finns ganska många cyklister på Happy som tror på Heine?

Jag brukar försöka ta alla undersökningar och resultat, vilka kommer från människor som säljer grejer, med en stor nypa salt. Och Heine är en säljare som kränger däck för dryga tusenlappen styck.

Hans påståenden om ”planande” stålramar borde få alla cyklister att dra öronen åt sig, tänker jag. Eller åtminstone fundera på andra saker han tvärsäkert uttalar sig om.

han har varit ute efter högtrycksevangeliet och överstyva ramar sedan långt innan han blev krämare.

jag tror han här har rätt i sak. men inte nödvändigtvis i allt annat. och industrin har nu följt efter, aka gravel.

 

[Deleted member 77490]

han har varit ute efter högtrycksevangeliet och överstyva ramar sedan långt innan han blev krämare.

jag tror han här har rätt i sak. men inte nödvändigtvis i allt annat. och industrin har nu följt efter, aka gravel.

Han har väl alltid sålt? Tidningar t ex? Som gammal journalist vet jag säljvärdet i en bra historia. Så nä, jag tror att man ska läsa Heine som Fan läser Bibeln.

 

[Froste]

Kan bero på att det måste göras ett test där resultatet är repeterbart.
Jag ser noll problem med exv. BRR som är transparenta med sin setup.
Det är en indikation. Vilket är ett toppenverktyg ifall man inte vill/kan göra som Dylan Johnson, köpa massa däck och experimentera utifrån sin specifika setup

Motför Jan som cyklar med kraftmätare på en slät väg, och sen en stökig väg och sen tror att han upptäckt något revolutionerande som alla däcktillverkare missat för att det tar mer kraft att cykla på en dålig väg

Jag tror att hans test på "rumble strips" mest handlade om att dra hem sin poäng. För att förstå hur saker och ting fungerar kan det ibland vara av värde att dra testet till en extrem nivå för att förstå utfallet. För att sedan zooma in på ett testspann som är mer representativt för use caset.

 

[Fattiglapp]

Jag tror att hans test på "rumble strips" mest handlade om att dra hem sin poäng. För att förstå hur saker och ting fungerar kan det ibland vara av värde att dra testet till en extrem nivå för att förstå utfallet. För att sedan zooma in på ett testspann som är mer representativt för use caset.

Fast hans resonemang och argumentation var inte bara dragen till en extrem utan felaktig, då är det svårt att få förtroende.
Att använda extremer för att visa resonemanget kan vara klokt om det är korrekt. Tex vad händer om ojämnheterna är decimeterstora stenar

 

[Froste]

Ruble strips är repeterbart.

Är decimeterstora stenar runda kattskallar, 0-90 samkross, 63-90 makadam?
Håller du exakt samma linje genom stenarna vid varje testförsök?

Testet handlade inte om att försöka förstå vilket däck som är snabbast över ytan utan att påvisa att det finns en effektförlust associerad med ojämna underlag.

 

[jolov]

Ruble strips är repeterbart.

Är decimeterstora stenar runda kattskallar, 0-90 samkross, 63-90 makadam?
Håller du exakt samma linje genom stenarna vid varje testförsök?

Testet handlade inte om att försöka förstå vilket däck som är snabbast över ytan utan att påvisa att det finns en effektförlust associerad med ojämna underlag.

Finns det någon som motsäger sig det?

 

[Froste]

Finns det någon som motsäger sig det?

Oklart

Att använda extremer för att visa resonemanget kan vara klokt om det är korrekt. Tex vad händer om ojämnheterna är decimeterstora stenar

 

[Berk]

Här är resultat av en gammal test av tyska Bike Magazin från 2016. Det finns ingen däckmåt, men jag gissar på 29x2,25, 27,5x3,0 och 27,5x2,25. Uppför är medelvärde över fyra lopp uppför en backe med biter med rötter, sten och grus. Rull är lite utför först över fem 6 cm höga hinder och sen över fem 3 cm höga hinder.

Labor- und Praxistest: Wie gut rollt der Plus-Reifen?

Neben dem Gewicht und der damit verbundenen Trägheit ist der Rollwiderstand wichtig bei der Performance eines Reifens. Wir haben alle Reifen im Labor und bei verschiedenen Praxistests gemessen.

www.bike-magazin.de

EDIT: För att tillägga, den här artikeln är gammal. Slutsatsen är att större hjul och bredare däck är bättre. Därför har vi nu 29x2,4 och 29x2,6 som standard.

 

[Fattiglapp]

Oklart

Jag emötsäger absolut inte att ojämna underlag är mer tungtrampat. Det är ju alldeles självklart.
Mitt exempel kunde kanske misstolkas ser jag nu.

Jag emotsäger mig bara att det är ett bevis på att vibrationsförluster är förklaringen. Det saknas många led i det beviset.

 

[Berk]

Jag emotsäger mig bara att det är ett bevis på att vibrationsförluster är förklaringen. Det saknas många led i det beviset.

Största förluster i stök, stor eller små, är pga att energin går till accelerationen av cykeln bakåt och uppåt. Största delen av den energin tappar man. Större hjul gör den accelerationen mindre. Och bredare däck med lägre tryck kan tar upp småstök bättre och minska accelerationen.

 

[Fattiglapp]

Största förluster i stök, stor eller små, är pga att energin går till accelerationen av cykeln uppåt. Största delen av den energin tappar man. Större hjul gör den accelerationen mindre. Och bredare däck med lägre tryck kan tar upp småstök bättre och minska accelerationen.

Håller helt med! Men det användes som bevis för att vibrationsförluster orsakar trögheten, och med vibrationsförluster menar man då inte det ovan utan värmeförluster i bl a cyklistens muskler...

 

[bekväm grop hejdå]

Största förluster i stök, stor eller små, är pga att energin går till accelerationen av cykeln bakåt och uppåt. Största delen av den energin tappar man. Större hjul gör den accelerationen mindre. Och bredare däck med lägre tryck kan tar upp småstök bättre och minska accelerationen.

Håller helt med! Men det användes som bevis för att vibrationsförluster orsakar trögheten, och med vibrationsförluster menar man då inte det ovan utan värmeförluster i bl a cyklistens muskler...

ett försök av en ickeingenjör att förstå: ni menar alltså att om det satt 80 kg sten på sadeln istället för 80 kg kött så skulle cykeln rulla lika bra/dåligt? dämpningen i köttet och den (obetydligt stora?) värme som utvecklas av vibrationerna gör inte att det går långsammare jämfört med stenen?

sorry om det var goddag yxskaft och obegripligt :)

 

[Berk]

ett försök av en ickeingenjör att förstå: ni menar alltså att om det satt 80 kg sten på sadeln istället för 80 kg kött så skulle cykeln rulla lika bra/dåligt? dämpningen i köttet och den värme som utvecklas av vibrationerna gör inte att det går långsammare jämfört med stenen?

sorry om det var goddag yxskaft och obegripligt :)

Om köttet inte rör sig aktivt, ja.

Energin som går i accelerationen bakåt när man kör mot en sten tappar man helt. Accelerationen uppåt skulle man delvis kunna får tillbaka om man har tur att stiger lutar nedåt när cykeln rör sig nedåt igen.

Men i praktiken är en duktig cyklist mycket aktiv, både för att håla kontroll och för att minimera dessa förluster genom att avlasta cykeln på rätt moment. Jag kör mestadels helstel och kan köra snabbt genom stök, men då ståcyklar jag 100% av tiden. Det skulle blir otroligt jobbigt när jag sitter på sadeln och min 80 kg kött behöver accelereras bakåt och uppåt vid varje sten och rött.

 

[bekväm grop hejdå]

Om köttet inte rör sig aktivt, ja.

Energin som går i accelerationen bakåt när man kör mot en sten tappar man helt. Accelerationen uppåt skulle man delvis kunna får tillbaka om man har tur att stiger lutar nedåt när cykeln rör sig nedåt igen.

Men i praktiken är en duktig cyklist mycket aktiv, både för att håla kontroll och för att minimera dessa förluster genom att avlasta cykeln på rätt moment. Jag kör mestadels helstel och kan köra snabbt genom stök, men då ståcyklar jag 100% av tiden. Det skulle blir otroligt jobbigt när jag sitter på sadeln och min 80 kg kött behöver accelereras bakåt och uppåt vid varje sten och rött.

hmm, men nu funderade jag ju på om du kör med en sten inte mot. tanken var att stenen inte värms upp av vibrationerna, men köttet. men det kanske är fel?

 

[Berk]

hmm, men nu funderade jag ju på om du kör med en sten inte mot. tanken var att stenen inte värms upp av vibrationerna, men köttet. men det kanske är fel?

köttet värms inte upp så mycket. Det är däck och underlag som värms upp. Kanske är det annorlunda om man har mycket fet som hänger löst, det skulle kunna vibrera. Jag måste dock säga att jag aldrig riktigt har funderat på det. Vibrationerna är så otrevliga att jag, och jag tror de flesta, står på pedalerna för att undvika dom.

 

[Fattiglapp]

hmm, men nu funderade jag ju på om du kör med en sten inte mot. tanken var att stenen inte värms upp av vibrationerna, men köttet. men det kanske är fel?

Enligt det (felaktiga) bevis som presenterades borde ju stenen rulla ner snabbare, för den är stel och tar upp extremt lite vibrationsenergi. I verkligheten är det ju så förbenat svårt att få stenar att hålla balansen, men en följsam cyklist skulle ju rulla ifrån så klart, då hen genom att följa med minskar energin som krävs i "uppförsbackarna" och kan trycka ifrån nedför. Eller bara ta upp vibrationerna i armar och ben (vilken man blir varm av, men inte är det som bromsar cykeln...)