Här kommer, som vanligt, ett till inlägg om allting och ingenting som skrivs av en vanlig morsa som befinner sig i nån slags medelålderskris och har köpt en MTB.
Förresten:
En vanlig söndag för en vanlig familj som lever ett vanligt liv och håller på lära sig att cykla. Och cyklar ett par ggr i veckan i en vanlig skog, som i mina barns egna ord är "helgens största äventyr". Och detta duger för mig :)
Dagens tur var en härlig kaos där alla fick följa med och cykla olika sträckor med olika svårighetsgrader.
Dottern klarar av att cykla på ganska ojämn mark nu; grus, stenar, rötter, pölar, uppför och utför. Och lite några lite svårare stigar :) Hon känner sig dock "trygg" när hon kör på låg (eller t.o.m. lägsta) växel hela tiden och då blir det såpass hög kadens när det är platt att hon tappar kontakt med pedalerna så fort det blir lite studsigt.
Har någon gått igenom något liknande? Tips för att lära barnen att växla?
Dagens högpunkt var att kunna ta en lite kortare variant av samma runda med CosmicToddler och se det han klarar av nu.
Han behärskar Pukyn och är helt orädd; som iofs, är så där bra eftersom han klarar av att komma upp i hastigheter som han inte klarar av att hantera. Dessutom är en treåring inte mogen nog för att fatta "avgörande beslut".
Men med morsan bakom honom och kontinuerlig coachning ("Bromsa! Bromsaaaa!") funkade det utmärkt :)
Just det. Nu har han lärt sig att bromsa...Och att justera bromshandtaget!
Vi hittade en massa roliga saker i skogen som inte fanns där förut.
Och träffade folk som plockade bär och svampar. Stannade och hälsade varje gång så klart!
"Mamma, du är den coolaste, vackraste och snällaste häxa som finns i hela världen" CosmicMiniMe, 2014, framför ca. 20 främlingar.