Börja träna i mogen ålder

[Supertramp_]

Jag har en fråga som de som är pålästa vad gäller fysiologi och träning kanske kan svara på, eller i alla fall spekulkera kring.

Om man inte har tränat eller knappt motionerat något före som i mitt fall 38 års ålder, kan man efter tex 7 års träning prestera lika bra som en 45-åring (med samma genetsikta förutsättningar) som som hållt igång och motionerat hela sitt liv? Eller är det omöjligt att konmpensera för de "förlorade åren" då man var inaktiv?

 

[Anders H]

Om man vill veta det måste man väl göra nån slags tvillingstudie. Man kan ju också se det som att du har en helt osliten kropp att börja med och därför ligger bättre till.

 

[cerberos]

Min ringa erfarenhet säger att leder, senor, ligament mm i alla fall behöver några säsongers vänjning vid en drastiskt ökad fysisk aktivitet.

 

[Kristoffer]

Motion är en färskvara. Tränar du regelbundet i några månader är du i stort sett på samma nivå som en som tränat sen han var 20, om ni tränar lika mycket nu (och allt annat lika).
Sen är det nog skillnad på normal tränad och elit tränad. För att komma upp i elitnivå måste du bygga upp kroppen (och psyket) så att du klarar av att träna mycket.
Springtidningen Runners har haft en del artiklar och notiser om detta, det hjälper alltså inte att ha tränat i sin ungdom eller fram till för ett år sedan. Hälsoeffekter och kondition beror på vad du gör nu.

 

[mamme1]

Enda chansen att utröna det är att göra ett blindtest, helst ett dubbelblindt sådant.
Om man lyckas komma till någon slutsats utan att ha gjort ett sådant så är man kanske helt paranormal?

 

[Micke S]

Joakim Quensel skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag har en fråga som de som är pålästa vad
> gäller fysiologi och träning kanske kan svara
> på, eller i alla fall spekulkera kring.
>
> Om man inte har tränat eller knappt motionerat
> något före som i mitt fall 38 års ålder, kan
> man efter tex 7 års träning prestera lika bra
> som en 45-åring (med samma genetsikta
> förutsättningar) som som hållt igång och
> motionerat hela sitt liv? Eller är det omöjligt
> att konmpensera för de "förlorade åren" då man
> var inaktiv?


det beror på vad du ska bli bra på. "förlorad" träning i unga år kan vara en begränsning. tex elasticiteten i hjärtväggarna försämras stadigt efter puberteten, vilket gör att VO2max-träning i unga år ger bättre förutsättningar även i vuxen ålder.

egentligen får kroppen bara sämre förutsättningar att utvecklas ju längre från puberteten man kommer i tid, och har man under puberteten skaffat sig goda fysiologiska kapaciteter så kommer detta nog (OBS, nog) kunna återspeglas på prestationskapaciteten vid en högre ålder.

 

[Miss Lycka]

Tufft med fyrtioårskris Joakim?

Den stora skillnaden är att de som tränat-tävlat på "elitnivå" vet vad som fungerar på deras kroppar och HUR de skall träna.
Sedan har de oftare en betydligt bättre förståelse för hur ont det gör att bli bra eller i vart fall bättre än soffpotatisarna.

På LVG är taktisk förståelse och rutin ofta avgörande för placeringen i resultatlistan.
Titta på vilka som placerar sig i seniorklassen.

 

[Percylurse]

Kolla upp hon som vann göteborgsvarvet förra året!

 

[Little Stereo]

Miss Lycka skrev: <Titta på vilka som placerar sig i seniorklassen.>
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Att det är dom äldre som placerar sig bra i Seniorklassen beror väl mest på att dom yngre som är bra tävlar i Elit... -däremot kan konstatera att H-40 & H-50 kör tempo lika fort som elitkillarna gör:-)

 

[johanf]

Intressant fråga.
Själv så tränade jag intensivt och tävlade på hög nivå i 25-30 årsålder och sen ett upphåll på 12 år innan jag började träna och tävla på rätt hög motionsnivå igen. Men inte kommer jag någonsin komma upp på samma nivå som i unga dar. Men fördelen med att börja träna i hög ålder är ju att man har en uppåtgående trend länge innan rena ålderssymptomen sätter in.
Om man fortsätter träna och tävla hela livet så ha rman ju en nedångående trend från 30-35 årsålder.
Så se det positivt, du kommer att ha många år där formkurvan går uppåt :-)

 

[Stervelo]

Mamme, jag håller med, annars är det ju bara voodo och fel.

Seriöst så en sak jag har "hört" vilket är motsatsen till BT är att vilopulsen sätts när du är relativt ung? Lungvolymen med?

Det borde innebära att du har ett litet handikapp om du inte tränat när du var knatte?
Även om du får upp din mjölsyretröskel högt, så får du inte samma "höjd" på den som en som har lägre vilopuls som exempel.

Någon har lite mer kött på benen än jag om det?


Jag tränade på elitnivå som knatte, inte cykel, jag har en skillnad nu, när jag är otränad, når jag "okey" form fortare, men att bli i bra form, ingen skillnad. Återigen det här är bara en känsla, kräver någon en vetenskaplig utredning om det så kan ni bortse från det jag skrev.

 

[Olby]

Micke S skrev:
-------------------------------------------------------
> det beror på vad du ska bli bra på. "förlorad"
> träning i unga år kan vara en begränsning. tex
> elasticiteten i hjärtväggarna försämras
> stadigt efter puberteten, vilket gör att
> VO2max-träning i unga år ger bättre
> förutsättningar även i vuxen ålder.
>
> egentligen får kroppen bara sämre
> förutsättningar att utvecklas ju längre från
> puberteten man kommer i tid, och har man under
> puberteten skaffat sig goda fysiologiska
> kapaciteter så kommer detta nog (OBS, nog) kunna
> återspeglas på prestationskapaciteten vid en
> högre ålder.

Som jag har förstått det så är det här ett synsätt som börjar bli föråldrat. Flera moderna studier har inte kunnat styrka att en nu otränad men tidigare tränad kropp ska ha bättre förutsättningar än någon som aldrig tränat tidigare.

 

[Micke S]

Olby skrev:
-------------------------------------------------------
> Micke S skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > det beror på vad du ska bli bra på.
> "förlorad"
> > träning i unga år kan vara en begränsning.
> tex
> > elasticiteten i hjärtväggarna försämras
> > stadigt efter puberteten, vilket gör att
> > VO2max-träning i unga år ger bättre
> > förutsättningar även i vuxen ålder.
> >
> > egentligen får kroppen bara sämre
> > förutsättningar att utvecklas ju längre
> från
> > puberteten man kommer i tid, och har man under
> > puberteten skaffat sig goda fysiologiska
> > kapaciteter så kommer detta nog (OBS, nog)
> kunna
> > återspeglas på prestationskapaciteten vid en
> > högre ålder.
>
> Som jag har förstått det så är det här ett
> synsätt som börjar bli föråldrat. Flera
> moderna studier har inte kunnat styrka att en nu
> otränad men tidigare tränad kropp ska ha bättre
> förutsättningar än någon som aldrig tränat
> tidigare.


elasticitet hos vävnad är inget föråldrat synsätt. man blir stelare med åren. hjärtat är en muskel som precis som skelettmuskulaturen har en muskelsäck, fashia, runt sig. hjärtsäcken är direkt begränsande för hjärtats volym, i unga år är bindväven elastisk och hjärtat kan växa, i vuxen ålder finns inte samma möjlighet på det planet.

det är ren fakta, sen vad det innebär för individen är en annan sak. VO2-max är inte allt här i livet.


Stervelo, om du vill så är vilopulssättningen satt efter dessa premisser. vilopuls beror annars på slagvolymen. lungvolymen är inte påverkningsbar med träning. lungkapaciteten är påverkningsbar. vilopuls beror på slagvolym mm, mjölksyratröskel bör relateras till effekt, och inte vilopuls (om man vill ha mer än ett kuriosavärde)

 

[nypan]

Jag är inte det minsta påläst i fysiologisk lära men kan väl påstå att jag också började träna i "mogen" ålder.
Det finns säkert en del medfödda förustättningar också i form av vilken typ av muskelfibrer man har, lungvolym mm.
Därför finns det säkert många som ex. cyklat i 20 år, men inte utvecklas mer än en 40 åring som precis börjat att cykla.
Själv motionscyklade jag en del i 25 års åldern, gjorde ett uppehåll på 15 år och är väl nu en bättre cyklist än när jag var 25. ( utan att vara varken snygg, bra eller snabb )

 

[Erik G]

Det finns inget att kompensera. Själv gjorde jag ingen systematisk träning före 35 års ålder, men försökte att få in ett pass i veckan under sommarhalvåret. Körde squash, badminton, löpning 5 km och liknande aktiviteeter. Insåg sen att jag inte kunde fortsätta så resten av livet utan måste ta tag i träningen lite mer strukturerat. Så jag bestämde mig att satsa på löpträning eftersom det fungerar bra för mig. Trappade succesivt upp träningen och tränade målmedvetet för att 38-åring springa min första mara (2.49). Insåg att jag hade talang och ökade tränngen mer och kunde komma ned till drygt 2.40 som 40-åring. Stod sen lite still och stampade och trodde att åldersfällan slagit till.

Men jag la om träningen med färre intervaller och mer långpass och fick tiderna att sjunka för att som 45-årig slå pers i Stockholm på 2.27. Därefter låg jag 6 år på tider runt 2.30. Slutade med marathon vid 53 eftersom uthålligheten försvann. La av tävlande vid 55 för att kunna sluta skadefri. Att träna på elitnivå (15-23 mil i veckan) sliter en hel del. Köpte en mountainbike för att fortsätta med fysisk aktivitet, så numera springer jag inte särskilt mycket sommarhalvåret.

Jag har ibland fått frågan om hur bra jag skulle varit om jag tränat i ungdomen i stället. Och jag är övertygad om att ifall jag tränat mer hade jag nog kommit ned till låga 2.20, men att det inte är någon dramatisk skillnad upp till 50. Mellan 50 och 55 tappar man däremot en del.

Det tar 5-7 år av systematisk träning för att bli bra, sen kan man vara bra i 10 år. När man plockar ut tiden har däremot inte så stor betydelse. Talangen har naturligtvis betydelse och förmågan att läsa av kroppen. En som plockat ut sin elittid tidigt har alltså svårt att prestera på topp efter att de 10 åren gått, även om det finns undantag som Kjell-Erik Ståhl och Erik Östbye.

Erik

 

[Johan S]

Jag var astmatiker som barn/ungdom/ung vuxen och började inte träna aerobiskt ordentligt förrän i 43-årsåldern. Men det hindrade inte en tid på Vasatrampet på 4 timmar och en minut nu i somras, dvs en snitthastighet på 34,9. Ska jag vara ärlig så kändes det som en seger över astman och åldern. Fyller 47 i vår..

 

[Jensen]

äre inte nån "övre gräns" som man inte kan presa upp efter att man paserar en viss ålder? (på ett ungefär alltså). det är väll hjärtkapacisteten, alltså som micke S skriver, man sätter alltså den övre gränsen när amn är ung. så vill ja minnas det, men är inte sådär supersäker på det där

 

[Micke S]

Jensen: den övre gränsen bestäms av hjärtats utvidgningskapacitet. tänk dig att du tränar en 40 årig läderfotboll att bli större genom att fylla den med mera luft, kommer den bli större?). träna då istället en 16-årig ballong genom att fylla den med luft, blir den större? en extrem liknelse, men bara som ett förtydligande av principen.

om hjärtat kan utvidgas i unga år på ett sätt som inte kommer att ske i äldre år så kan man ju dra slutsatsen att det just är V02-max som är en viktig kapacitet att träna på i unga år, och mycket riktigt. det är kort tävlingsdistans och hård körning som gäller för ungdomar, både i teori och i praktik.


däremed inte sagt att hjärtat är helt opvåverkningsbart i vuxen ålder. Det går att träna till att bli större, men det finns inte samma kapacitet som i unga år.

de flesta idrottsmän tar några år på sig att nå sitt VO2-max. Precis som erik G skriver så gjorde han en snabb förbättring på kort tid, men hamnade sedan i en platåfas (individuell max VO2-kapacitet var uppnådd). den ändrade han träningsupplägg och slipade på de andra kvaliteerna och kapaciteterna och förbättrade sig ytterligare.



någon nämnde fibertypsammansättning: Joakim har i egenskap av "gammal gubbe" redan med årens rätt slipat till muskelfibersammansättningen. som ni säkert vet så minskar explosiviteten hos en person med åldern, detta är relaterat till fibertypsammansättningen i muskulaturen, men det man förlorar i explosivitet får man igen i uthållighet. Om joakim tränar stenhårt i 7 år komemr han säkert bli en uthållig stark plattåkare som kan mala på i ett högt tempo, men han kommer inte bli nån spurtkung.

 

[ÅL1]

Vad är syftet med frågan? Jag tycker du ska träna och försöka bli så bra (=snabb, uthållig, vacker, whatever,... ) du kan med den insats du betalar. Om sedan någon jämnårig lyckas bättre kan du ju alltid skylla på dina "förlorade år". Det gör jag!

 

[bengt]

Jag brukar läsa med intresse vad MickeS skriver , men 40-årig "läderfotboll" 50-årig?
och "gammal gubbe"

Nu hamnade du på (Dölj Användaren inlägg) (: D

 

[Micke S]

jag blev själv kallad för gammal gubbe i måndags. Redan som 23-åring var jag en "gubbjävel" faktiskt, så jag får använda gubbbegreppet lite halvironisk tycker jag :)

 

[Supertramp_]

Kristoffer skrev:
-------------------------------------------------------
> Motion är en färskvara. Tränar du regelbundet i
> några månader är du i stort sett på samma
> nivå som en som tränat sen han var 20, om ni
> tränar lika mycket nu (och allt annat lika).

Några månader, kan det verkligen stämma?
Speciellt benmuskler trodde jag att det skulle ta flera år att bygga upp.

Erik G skrev:
-------------------------------------------------------
...som 45-årig slå pers i Stockholm på 2.27.
> Därefter låg jag 6 år på tider runt 2.30.

Kul läsning! Imponerande!

Johan S skrev:
-------------------------------------------------------
... Ska jag vara
> ärlig så kändes det som en seger över astman
> och åldern. Fyller 47 i vår..

Absolut!

Micke S skrev:
-------------------------------------------------------
...som ni säkert vet så minskar explosiviteten hos
> en person med åldern, detta är relaterat till
> fibertypsammansättningen i muskulaturen, men det
> man förlorar i explosivitet får man igen i
> uthållighet. Om joakim tränar stenhårt i 7 år
> komemr han säkert bli en uthållig stark
> plattåkare som kan mala på i ett högt tempo,
> men han kommer inte bli nån spurtkung.

Jag märker redan detta när jag kör ihop med andra. Jag kan ligga och trampa på i timme efter timme i samma tempo utan att bli trött. Är det någon stans jag tappar så är det i uppförsbackarna eller plötslig tempoökning. För att förbättra explosiviteten och snabbheten så har jag börjat styrketräna på gym (fokuserat på ben) och tänkte även försöka börja köra lite intervallträning. Är det rätt tänkt?

ÅL skrev:
-------------------------------------------------------
Vad är syftet med frågan?

Min fundering var att om jag om några år (just nu fungerar det inte med mina familjeförhållanden) skulle få för mig att börja träna lite mer seriöst ned målet att tävla i någon veteranklass, finns det någon realistisk chans att jag skulle kunna prestera i nivå med t.ex. f.d. tävlingscyklister.

 

[Micke S]

Joakim Quensel skrev:
-------------------------------------------------------
> Kristoffer skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Motion är en färskvara. Tränar du regelbundet
> i
> > några månader är du i stort sett på samma
> > nivå som en som tränat sen han var 20, om ni
> > tränar lika mycket nu (och allt annat lika).
>
> Några månader, kan det verkligen stämma?
> Speciellt benmuskler trodde jag att det skulle ta
> flera år att bygga upp.

det tar kortare tid att förlora muskler än att bygga upp. lägg dig i en säng och drick bara vatten närmsta månaden får du se hur stark du blir :) däremot tar det för en tidigare vältränad mycket kortare tid att nå en bra form än en som är otränad. (under vissa förutsättningar som var och en får fantisera om själv)

> Micke S skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> ...som ni säkert vet så minskar explosiviteten
> hos
> > en person med åldern, detta är relaterat till
> > fibertypsammansättningen i muskulaturen, men
> det
> > man förlorar i explosivitet får man igen i
> > uthållighet. Om joakim tränar stenhårt i 7
> år
> > komemr han säkert bli en uthållig stark
> > plattåkare som kan mala på i ett högt tempo,
> > men han kommer inte bli nån spurtkung.
>
> Jag märker redan detta när jag kör ihop med
> andra. Jag kan ligga och trampa på i timme efter
> timme i samma tempo utan att bli trött. Är det
> någon stans jag tappar så är det i
> uppförsbackarna eller plötslig tempoökning.
> För att förbättra explosiviteten och snabbheten
> så har jag börjat styrketräna på gym
> (fokuserat på ben) och tänkte även försöka
> börja köra lite intervallträning. Är det rätt
> tänkt?

ja, det är rätt tänkt.

>
> ÅL skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> Vad är syftet med frågan?
>
> Min fundering var att om jag om några år (just
> nu fungerar det inte med mina
> familjeförhållanden) skulle få för mig att
> börja träna lite mer seriöst ned målet att
> tävla i någon veteranklass, finns det någon
> realistisk chans att jag skulle kunna prestera i
> nivå med t.ex. f.d. tävlingscyklister.

om fd tävlingscyklisterna är otränade så går det bra om du i din tur är lite av en talang som tränar hårt och målmedvetet. Men vissa gamla profs är ju fortfarande rätt starka pga att de kört så mycket cykel i sina dar. det sas ju ovan någonstans att det är svårt att leva på gamla meriter, men muskelminnet finns där, och muskelfibertypen i ett par gamla proffsben ser helt klart gynnsammare ut på ett gammalt profs än på en nybörjare.

 

[Rille_W]

> Vad är syftet med frågan?
>
> Min fundering var att om jag om några år (just
> nu fungerar det inte med mina
> familjeförhållanden) skulle få för mig att
> börja träna lite mer seriöst ned målet att
> tävla i någon veteranklass, finns det någon
> realistisk chans att jag skulle kunna prestera i
> nivå med t.ex. f.d. tävlingscyklister.

Men just dina genetiska förutsättningar är väl mer intressanta än de förlorade träningsåren? Det verkar ju som du har väldigt bra genetiska förutsättningar, kanske bättre än flera av de f.d. tävlingscyklisterna.

Det hänger väl på hur mycket testosteron man utsätts för när man ligger i livmodern som avgör om man senare kan bli ett konditionsmonster...?

Läste om någon forskare som lyckades rangordna ett gäng 5000-meterslöpare bara genom att titta på förhållandet mellan deras pek- och ringfingrar. Ju längre ringfinger än pekfinger - desto mer testosteronutsatt och då bättre riggat för ett grymt flås...

 

[Miss Lycka]

Joakim: Alla kan och får starta i Veteranklasserna om de har licens.
Fortfarande gäller att rutin är väldigt avgörande avseende träning och tävlingstaktik på LVG.

 

[pewe]

Det låter som en klyscha men i realiteten är det aldrig försent att börja träna. Man kan uppnå förbluffande förbättringar med regelbunden träning samt rätt kost. Just maten tror jag det finns oerhört mycket att förbättra för motionärer (och svenskar i allmänhet). Enligt mina erfarenheter finns det skrämmande låga kunskaper om kostens betydelse och hur den påverkar människan.

 

[earnstrom]

Som lekman i relevanta ämnen (träning, läkarvetenskap etc) ska man naturligtvis inte lyssna på vad jag tycker, men det finns ju gott om exempel på folk som hävdat sig bra i eliten i olika idrotter trots sen start. Den norska Gbg-varvsvinnaren är ju ett exempel, finns ju också tjejen som vann 10k på Finnkampen, samt såklart alltid nämnda Evy Palm.

Jag skulle nog hävda att all things being equal så är det en fördel om man hållt sig aktiv hela livet. Men all things är sällan equal, så om man ffa håller sig skadefri och tränar långsiktigt och lyssnar på kroppen så har man alla chanser att hävda sig i uthållighets och konditionsidrotter. (Explosiva idrotter hör nog tyvärr ungdomen till. Saker börjar gå sönder alldeles för lätt när man lämnat "20 nånting".)

Det är ju inte heller ett totalt okänt fenomen att folk som satsat hårt i ungdomen inte klarar av att motivera sig 10-15 år senare när det inte utan enorma insatser går att putsa gamla pers. Det är ju den stora fördelen med att fastna för träning sent i livet, man kan kapa pers i en tid av livet när man inte tar allt riktigt lika självklart som när man är 15.

 

[CR1Falun]

Det är främst 2 saker som gör det svårare:

1. Den sociala delen, när man är ung kan man lägga mer tid på träning och framförallt tid på återhämtning. När man är äldre är det ofta andra som styr ens tid och då kan det bli svårt att träna och vila som man skulle vilja.
2. Om man börjar träna sent har man inte den bakrunden som dom som tränat tidigare har, det är helt enkelt segt att vara nybörjare när man ska träna med andra, då är det lätta att träningen stegras för fort och då kommer skadorna.

Sen tror jag att man helt enkelt blir mer bekväm med åren och det gör att det är svårt att gå inför nåt så koncentrerat som krävs.

 

[enduromannen]

Ett exempel på att en person kan börja träna relativt sent och ändå slå sina konkurrenter som tränat betydligt längre är löparen Erik Sjökvist som började träna löpning 1999, vid 27 års ålder. Nyligen kom han fyra vid terräng-Em som 35 åring. Hans tidigare "idrottskarriär" var som fotbollsspelare i div 7.
Är nog tveksamt om han varit bättre idag om han börjat träna 10 år tidigare.

 

[Supertramp_]

Bernt Johansson, född 1953, hojar på rätt bra också. Kanske inte elitnivå, men tillräckligt för (delad) bästa tid på årets Vätternrunda. Jag cyklade själv med snabbklungan i ca en halvtimme, men det gick så satans snabbt att jag knappast la märke till vilka som låg i klungan men jag hörde från några andra att han inte drog många meter. Men kanske är det en favör man har som OS guldmedaljör, ingen vågar säga till om man hoppar över sina förningar.

 

[Miss Lycka]

Bernt började tävla för fyrtio år sedan och har sedan dess inte slutat träna. Det är en ganska avgörande skillnad. Jag tror också att han kan sitta på rulle!

Faktum är att han hade klarat sig ganska bra på Elittävlingar och han hade varit ganska giftig i en klungspurt!

 

[REPDRAG]

Inte för att vara elak men som HIA-ssk gick det inte att låta bli :)
Micke S: Hjärtats volym (mätt som slutdistolisk volym) eller dess muskelmassa påverkas inte av hjärtsäckens elasticitet, den är och förblir töjbar livet ut om den inte skadas på något sätt (exempelvis en bakteriell endokardit med efterföljande "pansarhjärta"). Svårt hjärtsjuka människor kan på ett par månader komma upp i volymer som ligger flera gånger högre än vad de flesta av oss någonsin kommer att ha. Däremot sjunker (med ålder) hjärtats förmåga till relaxation i distole och därmed dess förmåga att snabbt fyllas vid höga frekvenser (läs hög belstning) därmed sjunker slagvolymen dessutom sjunker maxpulsen och som en föjd av de båda sjunker hjärtminutvolymen. Men det går ju att kompensera med träning, förutsatt att man varit "lat" tidigare vill säga :)
Kan för övrigt rekommendera "Aerob och anaerob träning" av L Michalsik och J Bansbo, SISU Idrottsböcker, billigast på Adlibris!

 

[Micke S]

jag tänkter inte leta källor och kriga om saken. men som jag har hört det, från en vad jag vet bra källa, så påverkar perikardiums elasticitet direkt hjärtats maximala med träning påverkbara storlek. (M. Tonkonogi)

Jag tror faktiskt att jag har läst den där boken.

 

[Spetz]

Vill minnas att Evy Palm var en bra bit över 30 och tvåbarnsmamma innan hon började löpträna (och hade aldrig tränat hårt innan dess). Sedan dominerade hon på maror, halvmaror Lidingölopp etc i rätt många år. På medeldistans och kortare sträckor hade hon nog inte kunna göra sig lika gällande.