Skadeverkningar
De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom.
Cannabisanvändning försämrar flera av våra vanligaste tankefunktioner , däribland minne, uppmärksamhet, koncentration och analys- och planeringsförmåga. Försämringar som kan uppstå redan efter en enstaka berusning och kvarstå i många timmar beroende på dosens storlek och intagningssätt. Vid beroende med upprepad, daglig cannabisanvändning kvarstår dessa funktionsförsämringar. Efter avslutad användning kan även lätta former av försämrade tankefunktioner bestå under en längre tid (månader), i vissa fall år.
Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.
Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet.
Hormonbalansen kan störas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan minska och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras och menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten. Vidare löper barn till mödrar som använder cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.
Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående.
Cannabisrökaren löper ökad risk att få cancer i luftvägarna (lungor, munhåla, svalg, hals), kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Tjäran från cannabisrök innehåller minst 50 % större mängd av cancerframkallande ämnen jämfört med tobakstjäran.
Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är klart försämrad under påverkan av cannabis.
Ovan är ett utdrag från
http://www.can.se/Drogfakta/Cannabis
Börja aldrig med skiten.
