Kul tråd.
En natt är oftast inget problem och som andra skrivit bara trevligt, lugnt och inga bilar. Speciellt när man cyklar genom små sovande samhällen.
Andra natten brukar det bli tuffare, man blir långsammare och hjärnan ställer till det för en. Börjar man sen övertrassera sovkontot under ännu längre tid så går det snabbt utför. Jag körde en längre tur i somras som gav mig insikt i vad som händer.
------------------------
1:a natten - Allt OK. Ingen sova.
2:a natten - Seg, börjar tro att jag cyklar i cirklar. Upplever om och om igen att jag har redan cyklat samma sträcka. Sover någon timme i busskur. Värsta morgonpresent när happysällskap dyker upp i mörkret
@chripers sällskap sen under dagen
3:e natten - Börjar natten ensam. Det börjar bli motigt och långsamt. Minns det kompakta mörkret med blixt och åska i fjärran. Hittar återigen Christian, vilket är grym hjälp när det är som tuffast. Minns en helvetessträcka med kullersten, som hemsökte mig senare. Vi pressar oss vidare eftersom det blir vila senare
4:e natten - Har fått sova på färja på eftermiddag-kväll så startar sent men utvilad in i natten. Skiljs åt så jag kör själv. Känns hyfsat bra efter vilan men visst kan jag känna att tiden börjar ta ut sin rätt.
5:e natten - Riktig lågpunkt. Långsam, avviker från rutten, ser syner, hemsöks av kullerstenen från natt 3 även om jag cyklar på slät asfalt. Upplever det som för mörkt för att stanna. Tillslut kommer jag fram till en upplyst plats (parkourbana) och bäddar ner mig någon timme.
6:e natten - Jippi! Nattfärja, sova ända till morgonen.
7:e natten - Cyklar genom natten. Hoppades på att vara pigg men har även under dagen varit farlig för mig själv och sommnat på cykeln. Nu är det kallt och regn svårt att motivera sig att stanna och kanske knäna som börjar paja håller mig vaken.
8:e natten - Regn och kallt. Gör kvällsläger hyfsat tidigt för att inte upprepa natten innan. Sover i en lada, tur för det regnar sen. Kör en rejäl ipren och Voltaren kur. Egentligen blir det inte så många timmar. När jag börjar cykla tidigt så är jag nästan direkt lika trött som dagen innan. Men lyckas ha tur och hittar sållskap som hjälper att hålla mig vaken.
9:e natten - Sover på hotell, värsta lyxen. Absolut mer utvilad även om det bara var några timmar. Fortfarande sällskap inför nästa dag annars så tröttspöket håller sig borta.
10:e natten - Vi kör genom natten, midnatts sol, snart framme (allt är relativt), så även om man är trött så är det ändå slutspurten.
Kommer i mål tidigt på morgonen.
Hänger ett tag vid målet, innan jag tar mig till (med buss) hotellet och tokkraschar
----------------------------------------------
Och vad har jag lärt mig?
-Jag är riktigt dålig på sovstrategi.
-Hybris för att jag klarar 2-3dygn utan att sova gör att jag inte har en plan när det blir längre.
-Men jag gissar att jag är rädd att planera in sova som kanske blir "för tidigt", men ska man cykla långt (mer än 3dygn) så är det nog smart ändå.
-Svårt att säga när tiden man förlorar på att sova vinner över att man blir långsammare för att man inte sover
-Man är inte så smart efter några dygn så det är svårt att improvisera.
-Det är svårt att hitta ställen att sova när det är för sent. Smartare att hitta sovställe tidigare och cykla vidare tidigare kanske redan 2-3 på natten.
Annat:
-Det här var med bestämd och enkel rutt. Hade det varit svårnavigerat så hade jag nog inte kommit fram.
-Det var landsväg. Är det i skogen så måste man sova mer för att ha hjärnan med sig.
-Tur att jag var som tröttast när vägarna började vara glestraffikerade. Har vaknat både under pågående OTB i diket, på väg ner i diket och även cyklande mot trafiken. Så det är inget att rekommendera.
----------------
Var inte rädd för äventyren...men gör det lite smartare (än vissa andra🙄)
//Roger
