dubbdäck på hösten

[Orv]

Ralf och jag testade dubbdäcken (Nokian WXC300) förra året på blöta hällar med positv resultat. Därför slängde vi på dom redan nu på Ralfs hoj. Dubbdäcken ger ett jäkla bra grepp, man kan köra snett upp och ner på hällar, och snorhala rötter och spänger är inga problem. Men, trots att Ralf väger högst 45 kg och inte har låst hjulen och kört vårdat, rök 9 dubbar bak och nästan lika många fram på sammanlagt ca 10 timmars körning. I vintras rök inte en enda dubb på flerdubbelt längre körning. Det är på sidorna de ryker. Förmodligen fastnar dubben på sneda stenar och dras av helt enkelt. Slutsats: Vi byter tillbaka och väntar med dubbarna tills det blir is och snö.

 

[lleberg]

Ska man inte försöka undvika att köra med dubbdäck till marken är täcks av snö och is, så man inte river upp sår i stock och sten..

Är det samma däck som ni testade då eller är det ett par nya?

 

[Kaijan]

Dubbdäck ska man inte ha i onödan då de river sönder för mycket

 

[Orv]

Visst finns det en miljöaspekt. I sammanhanget är den dock försumbar.

 

[Dolk]

Orv skrev:
-------------------------------------------------------
> Ralf och jag testade dubbdäcken (Nokian WXC300)
> förra året på blöta hällar med positv
> resultat.

Blev sjukt sugen att testa vilket jag också gjorde (ice-spiker). Det var ju ingen lögn att greppet var bra. Rent magiskt bra. Nästintill torrföre skulle jag säga. Skönt att slippa tokkoncentrera sig på att inte halka på en diagonalrot eller en lutande häll.

Så hur klarade sig däcken?

Framdäcket inga problem.
Bakdäcket problem. Ett flertal sidodubbar offrades.

Jag kommer nog fortsätta köra med dessa när det är blött. Får se hur de klarar sig.

Jag vägde fö 86.8 kg i morse.

 

[Lonewolf]

Det är ett välkänt fenomen at dubb biter bra på våta hala stenar (dock från en annan av mina hobbys fiske) det är standard med dubbar på vadarkängorna när man går på klippor så jag är inte förvånad at det funkar lika bra vid cykling ;-)

Körde med fulldubbat på endurohojen från hösten till senvåren just av samma osrsak och var lika nöjd med greppet där och det var inte så snällt mot underlaget men hellre det än att köra sönder sig.

Klart att det blir lite märken om man låser däcken och kanar men hur ofta gör man det annat än om det är nödvändigt??

Förlorade dubbar går ofta att ersätta genom att montera nya i gamla hålet, kan dock krävas limning för att det ska hålla men det är det värt!!

Undrar om detta inlägg blir raderat nu när jag skrev om motorcyklar, verkar som man inte får göra det längre?!
Har ju redan fått på skalle av nitiska moderatorer så vem vet ;-(


Bosse

 

[Orv]

Ja dubbdäck funkar och en dag som idag i Lunsen hade de verkligen behövts. Har ändå bestämt mig för att vänta eftersom dubben ryker så lätt. Är det någon som vet vad man skall använda för lim på nya dubb som sätts dit?

 

[Lonewolf]

Orv skrev:
-------------------------------------------------------
> Ja dubbdäck funkar och en dag som idag i Lunsen
> hade de verkligen behövts. Har ändå bestämt
> mig för att vänta eftersom dubben ryker så
> lätt. Är det någon som vet vad man skall
> använda för lim på nya dubb som sätts dit?



Finns något special fö rdet men kolla på en gummi verkstad dem kan kanske tom trycka i dem åt dig för en billig peng, dock inte just nu då dem är överhopade med bilister som väntat för länge att byta till vinterdäck men när den stormen lagt sig så!!

Gjorde så med MC däcken och det kostade inte många kronor så väl värt det då dem har både kunnadet, verktygen och materialet, prata med Uffe på Svenska Gummicentralen nära och bra för Dig som upssalabo ;-)

Bosse

 

[Zippo]

Att dubben lossnar beror nog på sommarlagringen (om det var samma däck som i vintras). Gummit blir mindre mjukt o tappar dubben lättare. Stoppa dem i en mörk plastsäck o dra till när de förvaras så håller de sig bättre. Har funderat på varför nya oanvända däck tål lagring mycket bättre, undrar om de inte är överspayade med nå´n skyddsfilm. De brukar se lite småblanka ut på ytan när de är nya. Någon som vet?

 

[Brakastruten]

Drar mig undan..

 

[Johan S]

Cykeldubbdäck orsakar ju inte så mycket skada men endurodubbade däck (inte bara lonewolf, även jag) gjorde mycket skada på hällarna när man gasade, minns jag. Det var dessutom dyrare med de dubbdäcken.

 

[PeaceDog]

Har ni kört in däcken som man ska göra?
Om ni har det så kanske det kan förklara varför det endast är kantdubben som saknas på bilden.
Hur kör man in dubb så långt ut på sidorna?

 

[Orv]

PeaceDog skrev:
-------------------------------------------------------
> Har ni kört in däcken som man ska göra?

- Jadå.

> Hur kör man in dubb så långt ut på sidorna?

- Kanske genom att köra slalom på asfalt som Mattias säger nedan.

Edit: läste lite slarvigt

 

[Mathias]

När jag körde in mina Freddiez Revenz så försökte jag köra slalom på asfalt för att trycka in kantdubben. Annars är de ju inte inkörda mer än på mitten...

 

[lemonad]

Orv skrev:
-------------------------------------------------------
> Visst finns det en miljöaspekt. I sammanhanget är den dock
> försumbar.

Hmm... men med vems ögon är den försumbar? Dina "egna" eller ingick det i de studier som gjorts på slitaget från cyklar jämfört med andra användare av stigar? Jag har inte läst så mycket om det så jag vet faktiskt inte.

Utan att ha någon vidare kunskap om det så är jag ganska förvånad att höra att man kör med dubbdäck på stigar och hällar på höst/vinter/vår när det bara är blött och underlaget inte är täckt av is och snö. De flesta icke-cyklister tycker säkert det är fult nog med märken från klingor på uppstickande stenar men om det också blir stråk där man cyklat är det lite över min gräns. Återigen,
eftersom jag aldrig cyklat med dubbdäck så kanske min oro är helt obefogad, vilket absolut kan vara fallet.

Lonewolf skrev:
-------------------------------------------------------
> Klart att det blir lite märken om man låser
> däcken och kanar men hur ofta gör man det annat
> än om det är nödvändigt??

Nödvändigt och andra liknande ord är rätt konstiga för mig i sammanhanget och något jag kan störa mig på. Det känns som många tar för givet att deras hobbies är befogade eftersom de lagt ner så pass mycket pengar på dem. Det är ju ingen som tvingar en att cykla i skogen och väljer man att göra det så är det heller ingen som tvingar en att köra när det är blött och halt. Än mindre är det någon som tvingar en att köra utan full kontroll så att en situation där det blir "nödvändigt" att låsa bromsarna uppstår.

Kanske var dock nödvändigt i det ovanstående citatet mer tänkt i ett sammanhang där det gällde att undvika en situation som uppkommit trots att man anpassat hastigheten och liknande och då är det ju lite av en annan sak så ta det inte som det var riktat mot dig lonewolf.

I övrigt så är det ganska troligt att stigarna faktiskt medvetet dragits över rötter och stenar av den anledningen att man velat hålla nere farten och erbjuda tekniska element för dem som gillar det. Att det är blött och halt är väl helt enkelt en del av det tekniska. Om stigen är för svår när det är blött och halt så väljer man med fördel en som är mer anpassad till omständigheterna.

 

[Lonewolf]

> Lonewolf skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Klart att det blir lite märken om man låser
> > däcken och kanar men hur ofta gör man det
> annat
> > än om det är nödvändigt??
>
>
> Kanske var dock nödvändigt i det ovanstående
> citatet mer tänkt i ett sammanhang där det
> gällde att undvika en situation som uppkommit
> trots att man anpassat hastigheten och liknande
> och då är det ju lite av en annan sak så ta det
> inte som det var riktat mot dig lonewolf.

Ingen risk att jag gör det och det var just oförutsedda saker jag avsåg för det finns inget tillfälle då det är större risk att vurpa än om man kanar med låsta hjul så det undviker iaf jag i det längsta just med bla vettig hastighetsanpassning till förhållandena.
>
> I övrigt så är det ganska troligt att stigarna
> faktiskt medvetet dragits över rötter och stenar
> av den anledningen att man velat hålla nere
> farten och erbjuda tekniska element för dem som
> gillar det. Att det är blött och halt är väl
> helt enkelt en del av det tekniska. Om stigen är
> för svår när det är blött och halt så
> väljer man med fördel en som är mer anpassad
> till omständigheterna.

Tror Du kan räkna dem stigar som skapats enkom för MTB på ena handens fingra då vi ju kör på befintliga stigar som funnit sdär långt innan begreppet MTB var uppfunnet och det var vandring i skog och mark som gällde, och fotisar har det lättare att passera hala rötter då dem bara kliver över dem utanatt komma i kontakt med dem och slipper då att halka till skillnad mot oss ;-(

Så jag vidhåller att dubbat är helt klart befogat höst/vinter/vår men man måste köra med förnuft och göra allt för att undvika markskador.

Bosse

 

[Orv]

lemonad skrev:
-------------------------------------------------------
> Hmm... men med vems ögon är den försumbar [slitage av dubbdäck]? Dina
> "egna" eller ingick det i de studier som gjorts
> på slitaget från cyklar jämfört med andra
> användare av stigar? Jag har inte läst så
> mycket om det så jag vet faktiskt inte.

Försumbar effekt i sammanhanget, dvs. det kan ju inte bli mycket slitage av Ralfs sparsamma cyklande. Men man får väl kanske hoppas att det inte blir något utbrett bruk med dubbdäck på hösten, som tråden döptes till. För vårt vidkommande är det heller inte aktuellt längre med dubbdäck av angivna skäl.

> De flesta icke-cyklister tycker säkert det är fult
> nog med märken från klingor på uppstickande
> stenar men om det också blir stråk där man
> cyklat är det lite över min gräns. Återigen,
> eftersom jag aldrig cyklat med dubbdäck så
> kanske min oro är helt obefogad, vilket absolut
> kan vara fallet.

Oro behöver man nog inte känna, men jag håller ju med om att det är fult med skrapmärken. Å andra sidan gör underhåll av stigar och spänger att man måste fram med 4-hjulingar som åstadkommer långt värre spår av dubb än cyklar. Dessutom kan man trösta sig med att det bara är små skrapmärken som snart återinvaderas av organiskt material. Värre är det ju med all sten och berg som sprängs sönder för vägar etc.

> I övrigt så är det ganska troligt att stigarna
> faktiskt medvetet dragits över rötter och stenar
> av den anledningen att man velat hålla nere
> farten och erbjuda tekniska element för dem som
> gillar det. Att det är blött och halt är väl
> helt enkelt en del av det tekniska. Om stigen är
> för svår när det är blött och halt så
> väljer man med fördel en som är mer anpassad
> till omständigheterna.

He he ... många gånger har man nog inte så mycket till val när det gäller att dra stigar vid rötter eller inte. Håller med om att man kan se det faktum att det är blött och halt som en del av den tekniska utmaningen, men hjälpmedel som många växlar, dämpning och feta däck tycks vara populärt ändå. Vi får väl hoppas att dubbdäck inte blir standard så fort det blir lite blött och slipprigt.

 

[lemonad]

Lonewolf skrev:
-------------------------------------------------------
> > Lonewolf skrev:
> >
> --------------------------------------------------
> > -----
> > > Klart att det blir lite märken om man låser
> > > däcken och kanar men hur ofta gör man det annat
> > > än om det är nödvändigt??
> > Kanske var dock nödvändigt i det ovanstående
> > citatet mer tänkt i ett sammanhang där det
> > gällde att undvika en situation som uppkommit
> > trots att man anpassat hastigheten och liknande
> > och då är det ju lite av en annan sak så ta det
> > inte som det var riktat mot dig lonewolf.
>
> Ingen risk att jag gör det och det var just
> oförutsedda saker jag avsåg för det finns inget
> tillfälle då det är större risk att vurpa än
> om man kanar med låsta hjul så det undviker iaf
> jag i det längsta just med bla vettig
> hastighetsanpassning till förhållandena.

Precis vad jag hoppades höra :)

> > I övrigt så är det ganska troligt att stigarna
> > faktiskt medvetet dragits över rötter och stenar
> > av den anledningen att man velat hålla nere
> > farten och erbjuda tekniska element för dem som
> > gillar det. Att det är blött och halt är väl
> > helt enkelt en del av det tekniska. Om stigen är
> > för svår när det är blött och halt så
> > väljer man med fördel en som är mer anpassad
> > till omständigheterna.
>
> Tror Du kan räkna dem stigar som skapats enkom
> för MTB på ena handens fingra då vi ju kör på
> befintliga stigar som funnit sdär långt innan
> begreppet MTB var uppfunnet och det var vandring i
> skog och mark som gällde, och fotisar har det
> lättare att passera hala rötter då dem bara
> kliver över dem utanatt komma i kontakt med dem
> och slipper då att halka till skillnad mot oss
> ;-(

Fast det är fortfarande fel tänkt tycker jag (personligen! :) Att stigarna skapats som de gjorts inte att man är tvingad att cykla på dem vid alla tidpunkter på året och i alla väder. Det innebär heller inte att man kan ta för givet att man för alltid kommer vara berättigad att cykla på dem.

För att dra det ett steg längre (och det bör man såklart :) så innebär det inte heller att man skall ta det för givet att stigarna är "huggna i sten". Just för att de inte skapades med vandring och mtb i åtanke så kan stigarna och naturen må bäst av att dra om stigarna på andra sätt så de passar både
cykel och vandring. Det är ju trots allt till stor del cyklisternas ansvar att se till att sådant sker innan slitaget blir för stort och man förlorar möjligheten att cykla där man vill.

edit: radbrytningar

 

[Lonewolf]

Har inte alla siffror i minnet men det gjordes en utredning om markslitage som var uppe här förut och där var det klart och tydligt så att vandring och ridning slet betydligt hårdare på marken är MTB så vi kan nog ha ganska bra samvete oavsett vårat däckval för det ska mycket till för att det ska bli några värre skador på en klipphäll om man kör över den med en MTB med dubbdäck, samma sak med rötter så länge hjulet rullar så blir slitaget minimalt.
Slitaget uppstår som sagt då hjulet kanar antingen i sidled eller under lånsning och det är jag helt övertygad om att alla försöker undvika om inte annat pga vurprisken ;-)


Bosse

 

[Per]

Jonas, lemonad, ger uttryck för uppfattningar som är vanliga i USA. Där har det blivit cykelförbud på en massa ställen och det är inte helt ovanligt med sådana här skyltar

Det finns också en helt annan medvetenhet om cyklingens inverkan, och den är särskilt framträdande i ökenområden, som i Fruita och Moab. Där vårdar man sig om den kryptobiotiska hinnan och det anses helt oacceptabelt att hoja vid sidan av stigen, något som gäller bokstavligt. Lagombra skulle i USA ha åkt på storstryk av andra cyklister om han börjat såga i levande ....

I Sverige har vi en helt annan situation. Det växer så det knakar jämfört med ökenlandskap. Ett cykelspår över det jungruliga krypobiotiska lagret i Fruita finns kvar i åratal och påverkar den klena återväxten negativt i åratal. I Svensk skog gäller inte detta. Snarare finns risken att stigarna växer igen om man inte använder dem regelbundet. Samtidigt tror jag vi kan lära oss mycket av utvecklingen i USA. Det gäller att minimera inverkan, vårda stigar (lägga spänger över surhål etc), och inte minst hålla sig på rätt sida av andra som använder stigarna.

Personligen har jag aldrig hojat med dubbdäck. För egen del tycker jag det framstår som onödigt brutalt att köra in dubbar i rötter för bättre grepp. På klippa eller sten har jag svårt att se någon poäng med dem. Som gammal alpinist vet jag att grepp hänger på friktion, klätterskor är därför ofta helt släta.

Som jag ser saken finns det egentligen bara två situationer där dubbdäck är klart överlägsna: i) på isiga vintergator i städerna, ii) på glansis i skogen. Jag har hojat med folk som haft dubb på vintern och på vanlig stig går det inget fortare för dem. Däremot, kommer man till ett fruset kärr eller vattensamling så märker man skillnaden. Den som har dubb kan obekymrat hoja rakt över utan att vara rädd att cykeln plösligt ska halka iväg okontrollerat.

 

[rikard]

Väger man lite så tappar man mer dubb än om man väger mycket. Orsaken till det är att det tar mycket längre tid att köra in däcken om man är lättviktare.

På tandemhojjen har vi inte tappat ett enda dubb på dubbdäcken, däremot har vi knäckt några dubbar.

Ang slitagedebatten så skulle det vara intressant att se om någon kunde hitta dubbdäcksspår i naturen under sommaren. Jag vet flera ställen där det regelbundet körs med dubbdäck men det är helt omöjligt att se några som helst spår av detta under sommaren. Anledningen till det är ganska enkel, en cyklist är helt enkelt för klen för att kunna få dubben att slita med sig något material ens från rötter. Man kanske skulle kunan lyckas om man tvärnitar riktigt elakt men det är ovanligt att man gör det.

 

[Per]

rikard skrev:
-------------------------------------------------------

> Ang slitagedebatten så skulle det vara intressant
> att se om någon kunde hitta dubbdäcksspår i
> naturen under sommaren.

Knappast på sten o hällar, av de skäl du nämner, däremot har jag sett spår efter MC dubbdäck som är fruktansvärt fula. Å andra sidan tror jag att de mycket väl skulle kunna sätta tydliga spår i rötter. Men, jag har inte sett det. Tror det är ganska ovanligt att man kör med dubbdäck när det inte är is.

 

[Orv]

Per skrev:
-------------------------------------------------------
[...]

> Som jag ser saken finns det egentligen bara två
> situationer där dubbdäck är klart överlägsna:
> i) på isiga vintergator i städerna, ii) på
> glansis i skogen.

Jag menar ju att dubbdäck faktiskt kan ge ett väldigt bra fäste på stenar och hällar, särskild då dessa är bevuxna med ett glatt organiskt skick. (Tror folk som är ute och fiskar bland hala stenar i vattenbrynen brukar ha dubb under stövlarna.) Sedan är det säkert så att ett utbrett bruk kan medföra skador på rötter och märken i stenar och hällar. Det är mindre kul och ett skäl gott nog för att avstå. Vi står inför ett fångens dilemma ;)

 

[rikard]

Per skrev:
-------------------------------------------------------
> Knappast på sten o hällar, av de skäl du
> nämner, däremot har jag sett spår efter MC
> dubbdäck som är fruktansvärt fula.

En crosshoj lämnar vita repor på granit även utan dubb. Men kollar man på de partier längs tex roslagsleden där det körs mycket cross/enduro så är slitaget ändå bara begränsat till en vit hinna på stenarna. Det går aldrig att hitta spår som är äldre än det senaste högtrycket. MC och mjuk mark däremot.... men det är en annan story.

 

[lemonad]

Lonewolf skrev:
-------------------------------------------------------
> Har inte alla siffror i minnet men det gjordes en
> utredning om markslitage som var uppe här förut
> och där var det klart och tydligt så att
> vandring och ridning slet betydligt hårdare på
> marken är MTB så vi kan nog ha ganska bra
> samvete oavsett vårat däckval för det ska
> mycket till för att det ska bli några värre
> skador på en klipphäll om man kör över den med
> en MTB med dubbdäck, samma sak med rötter så
> länge hjulet rullar så blir slitaget minimalt.
> Slitaget uppstår som sagt då hjulet kanar
> antingen i sidled eller under lånsning och det
> är jag helt övertygad om att alla försöker
> undvika om inte annat pga vurprisken ;-)
>

Vilka studier refererar du till här? De som jag känner till har enbart kommit fram till att det inte finns något som tyder på att cykling orsakar *mer* slitage än andra stiganvändare. Dessutom så trodde jag man mest tittat på erosion i de studierna, knappast cykling och vandring på klipphällar. I flera fall har också motorcyklar inkluderats vilket säkerligen gjort det ganska enkelt att komma till slutsatsen att mtb åtminstone inte orsakar mer slitage. Det kan dock mycket väl ha tillkommit andra studier på senare tid och det vore kul att få referenser till dem.

Viktigast är dock att studierna (som jag känner till) generellt sett haft som slutsats att det inte finns något som tyder på att exkluderande av användargrupper är en lösning på t.ex. erosionsproblem. Erosionsproblem bör man komma till rätta med genom underhåll och modifiering av existerande stigar, och bättre och mer genomtänkta lösningar när man bygger dem från första början.

Man bör på så sätt, oavsett vilken användargrupp man nu tillhör, fundera lite över det slitage man själv åsamkar och försöka komma till rätta med det, t.ex. genom att spendera tid på stigunderhåll i samverkan med de organisationer som redan finns upprättade för detta.

 

[Per]

Orv skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag menar ju att dubbdäck faktiskt kan ge ett
> väldigt bra fäste på stenar och hällar,
> särskild då dessa är bevuxna med ett glatt
> organiskt skick.

Jag förstår var du menar men frågar mig hur ofta är det så? Är det stig så tenderar det att var klippa, humuslagret är avskavt. Däremot kan jag se att man skulle kunna få bättre grepp på hala rötter, och det finns en och annan äldre spång i Lunsen, som kan vara snorhal med någon levande hinna, som kan få mig att spontant tänka att här skulle man ju ha dubbdäck.

 

[lemonad]

rikard skrev:
-------------------------------------------------------
> Ang slitagedebatten så skulle det vara intressant
> att se om någon kunde hitta dubbdäcksspår i
> naturen under sommaren. Jag vet flera ställen
> där det regelbundet körs med dubbdäck men det
> är helt omöjligt att se några som helst spår
> av detta under sommaren. Anledningen till det är
> ganska enkel, en cyklist är helt enkelt för klen
> för att kunna få dubben att slita med sig något
> material ens från rötter. Man kanske skulle
> kunan lyckas om man tvärnitar riktigt elakt men
> det är ovanligt att man gör det.

Återigen är jag utanför mitt erfarenhetsområde, har aldrig cyklat med dubbdäck eller med någon som cyklat med dubbdäck i skogen så "your mileage may vary" som det brukar sägas :)

(1) Få cyklar i skogen jämfört med att vandra däri.
(3) Ännu färre cyklar med dubbdäck.
(4) Cykling i skogen är nytt jämfört med vandring,
    det är nog först på senare år som det kan ha börjat
    påverka.

Så att man inte ser några spår än så länge är nog inte alls konstigt. Den intressanta frågan är väl egentligen hur det kommer se ut om t.ex. 50 år med ett ökat antal cyklister som i högre utsträckning använder dubbdäck. Vilket är min infallsvinkel i diskussionen, inte egentligen om Ralf cyklar med dubbdäck eller ej (okej, där erkände jag nog trådkapning men ändå :)

 

[Orv]

Per skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag förstår var du menar men frågar mig hur
> ofta är det så?

Tja, det är ju en relevant fråga. Jag kanske har överskattat antalet tillfällen.
Lägger ner mina argument tillsvidare ...

 

[Lonewolf]

Per skrev:
-------------------------------------------------------
> rikard skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
>
> > Ang slitagedebatten så skulle det vara
> intressant
> > att se om någon kunde hitta dubbdäcksspår i
> > naturen under sommaren.
>
> Knappast på sten o hällar, av de skäl du
> nämner, däremot har jag sett spår efter MC
> dubbdäck som är fruktansvärt fula. Å andra
> sidan tror jag att de mycket väl skulle kunna
> sätta tydliga spår i rötter. Men, jag har inte
> sett det. Tror det är ganska ovanligt att man
> kör med dubbdäck när det inte är is.


Det går inte att jämföra MC med MTB på samma ljusår då det är helt andra krafter i farten och en helt annan körteknik och det är just av den orsaken som terrängkörningslagen förbjuder körning i skog och mark med motorfordoon utan dessa får bara köras på särskilda områden och på bana.

Har både kört själv och jobbat som funktionär på hyfsat många Enduro tävlingar och vet hur det ser ut när några hundra hojar passerat en blöt skog innan tjälen kommit och vilket jädra jobb det krävs att återställa (så gott det går) marken efteråt.

Den människan är inte född ännu som kan köra med en MTB uppför/över ett stenigt/rotigt parti med konstant spinn på bakhjulet (vilket är just vad man gör med MC) och då blir det heller inte samma problem och just därför är det tillåtet att cykla i skogen ;-)

Per har Du testat att köra dubbat på klippor och rötter, jag lovar att Du skulle bli överraskad över greppförmågan just kombinationen med mjukt gummi som ger friktion mot underlaget och dubbar som griper tag i ojämnheterna är kanon ;-)

Finns ju också en orsak till att varenda sportfiskare som vadar på slippriga klippor har dubbade sulor på vadarna!

Bosse

 

[Per]

lemonad skrev:

> Man ... fundera lite över
> det slitage man själv åsamkar och försöka
> komma till rätta med det, t.ex. genom att
> spendera tid på stigunderhåll i samverkan med de
> organisationer som redan finns upprättade för
> detta.

Problemet här är närmast att det inte finns tillräckligt med sådana organisationer. Runt Uppsala sköts stigarna av kommunens tekniska kontor. I Stockholm finns NICK-stigen, och någon stig i Handen ideelt. Ett gäng har försökt få igång en organisation i Hellas, HNS, för att försvara "accessrättigheterna" och vårda stigarna, det behövs där många hojar, men någon stigvård har det — såvitt jag vet — inte blivit ännu.

Jag tror stenhårt på att bilda föreningar för stigvård. Att man avsätter en söndag eller två om året till att reparera spänger eller lägga nya, fylla igen surhål, anlägga kavelbroar, etc., och hoppas vi kan få igång något sådant i Uppsala, gärna i nära samarbete med kommunen. Än har det dock inte hänt något på den fronten.

 

[Per]

Lonewolf skrev:
-------------------------------------------------------

> Per har Du testat att köra dubbat på klippor och
> rötter,

Nej, jag har aldrig prövat dubbdäck, vare sig på cykel eller bil. Prövar gärna vid tillfälle.

När det gäller dubbdäck i gemen tycker jag att de inte borde få användas på bilar eftersom de skapar en massa utsläpp, förstör vägbanan, och dessutom får somliga att köra som idioter.

 

[sigulda ck]

rikard skrev:
-------------------------------------------------------
> Ang slitagedebatten så skulle det vara intressant
> att se om någon kunde hitta dubbdäcksspår i
> naturen under sommaren. Jag vet flera ställen
> där det regelbundet körs med dubbdäck men det
> är helt omöjligt att se några som helst spår
> av detta under sommaren. Anledningen till det är
> ganska enkel, en cyklist är helt enkelt för klen
> för att kunna få dubben att slita med sig något
> material ens från rötter. Man kanske skulle
> kunan lyckas om man tvärnitar riktigt elakt men
> det är ovanligt att man gör det.

Orienterare (jag är/var en av dem) brukar lämna ganska tydliga spår på hällar i form av vita streck från metalldubbar. Fast jag är ganska övertygad om att de försvinner efter ett år eller så om inte nya tillkommer.

 

[rikard]

lemonad skrev:
-------------------------------------------------------
> Så att man inte ser några spår än så länge
> är nog inte alls konstigt.

Jag förstår vad du menar, men om dubbdäck sliter mer än dubblösa däck så borde man se dubbavtryck och rivmärken på rötter från enskilda passager. Det gör man inte

Jag är lite involverad i NICKspåret här i sthlm och håller noga koll på hur slitaget på stigarna där utvecklas. Där är det många, bla jag, som kör med dubbdäck på vintern. Slitaget på stigarna är löjligt lågt. När en stig väl är etablerad så kan det gå tusen passager utan att den ändrar sig ett dugg. Ett rejält regnoväder spolar bort mer material än vad en hel säsong med bromsande och slirande cyklister gör.

Skall man ha ett 50årsperspektiv på slitaget i stadsnära skog så kan man börja staka ut de nya höghusen direkt. =)

 

[lemonad]

Per skrev:
-------------------------------------------------------
> Jag tror stenhårt på att bilda föreningar för
> stigvård. Att man avsätter en söndag eller två
> om året till att reparera spänger eller lägga
> nya, fylla igen surhål, anlägga kavelbroar,
> etc., och hoppas vi kan få igång något sådant
> i Uppsala, gärna i nära samarbete med kommunen.
> Än har det dock inte hänt något på den
> fronten.

Jag tror stenhårt på samma grej. Det gör nog faktiskt större skillnad än man tror. Om man vet att cyklister=väl underhållna stigar så tror jag det blir betydligt svårare att begränsa möjligheterna för cykling i skogarna. Ja, det kanske till och med kan leda till att cyklister får bygga nya mer tekniska stigar som är mer anpassade till cykling.

 

[lemonad]

rikard skrev:
-------------------------------------------------------
> lemonad skrev:
> --------------------------------------------------
> -----
> > Så att man inte ser några spår än så
> länge
> > är nog inte alls konstigt.
>
> Jag förstår vad du menar, men om dubbdäck
> sliter mer än dubblösa däck så borde man se
> dubbavtryck och rivmärken på rötter från
> enskilda passager. Det gör man inte
>
> Jag är lite involverad i NICKspåret här i sthlm
> och håller noga koll på hur slitaget på
> stigarna där utvecklas. Där är det många, bla
> jag, som kör med dubbdäck på vintern. Slitaget
> på stigarna är löjligt lågt. När en stig väl
> är etablerad så kan det gå tusen passager utan
> att den ändrar sig ett dugg. Ett rejält
> regnoväder spolar bort mer material än vad en
> hel säsong med bromsande och slirande cyklister
> gör.
>
> Skall man ha ett 50årsperspektiv på slitaget i
> stadsnära skog så kan man börja staka ut de nya
> höghusen direkt. =)

Mycket bra svar faktiskt :) Jag tror också du har rätt om det där med höghusen (tyvärr). Varje gång jag kommer hem till "min" lilla stad nyköping så är det nya byggen som påbörjats. Skogen förflyttas lite längre bort från stan för varje gång.

 

[Per]

sigulda ck skrev:

> Orienterare (jag är/var en av dem) brukar lämna
> ganska tydliga spår

Jo, för att citera selektivt, för något år sedan var det en jättetävling i Nåsten, med start och mål vid Fäbodarna. Där såg för jävligt ut efteråt. Men, efter bara ett par veckor var det helt återställt.

 

[Dolk]

Slitaget blir ju mest där det är mjukt. Grönt gräs förvandlas till spårig lervälling. På hällar och rötter är ju slitaget minimalt i jämförelse. Tänker jag fel?

//B.

 

[lemonad]

Orv skrev:
-------------------------------------------------------
> Oro behöver man nog inte känna, men jag håller
> ju med om att det är fult med skrapmärken. Å
> andra sidan gör underhåll av stigar och spänger
> att man måste fram med 4-hjulingar som
> åstadkommer långt värre spår av dubb än
> cyklar.

Underhåll med fyrhjulingar på singletrack? Ouch. Det är väl ett tecken om något på att cyklister borde engagera sig mer i underhållet av stigarna? :)

edit: radbrytningar

 

[Lillskeden]

.

 

[Per]

bjby skrev:
-------------------------------------------------------
> Slitaget blir ju mest där det är mjukt. Grönt
> gräs förvandlas till spårig lervälling. På
> hällar och rötter är ju slitaget minimalt i
> jämförelse. Tänker jag fel?

Spårig lervälling läker snabbt om det är i frodigt gräs. Känsligast är nog hällar. Hällar har ofta ett humuslager på ovansidan. Försvinner det kan det ta år och t o m årtionden innan det återställs. Som på den här bilderna

Vore det inte för stigen skulle det vara täckt med mossa, lava, humus, etc, etc. Nu består stigen i huvudsak av rena hällar. Som jag ser saken gör det inget. Det finns hur mycket humus som helst i omgivningen och att folk kan gå och cykla på stigen är ett värde i sig som mer än väl uppväger slitaget.

Rickards poäng, om stigbildning är i allra högsta grad giltig. De första femtio passagerna innebär ett avsevärt slitage. Det bildas stig. När det väl bildats en stig finns den där och slitaget upphör i princip så länge folk inte går eller hojar vid sidan om stigen. Det är främst vid surhål folk är frestade att söka sig nya vägar, det kan bli oerhört fult med en massa fot- och mtb spår, varför det är så viktigt att det spångas.

Lemonad, Orv, (Clas i verkliga livet), syftar på de ATVs som ibland används i Lunsen. Den som känner skogen kan ta sig fram på en ATV och de används för visst underhåll. Det är som Clas skriver inga vackra spår de lämnar efter sig. Men det är ingenting mot hur det ser ut i Sydvästra Lunsen i närheten av Tjäderleksbergen. Vi var där nyligen och det var stora områden som hade kalhuggits på ett oerhört brutalt sätt. Ibland använder de gigantiska skogsmaskiner som lämnar spår som det tar decennier innan de läker. Som här

Elisabeth cyklar mitt i en gammal skogsmaskinsväg. Dikena på vardera sidan är gamla hjulspår. Bilden är säkert tagen tio år efter det att vägen slutade användas och det kommer säkert att krävas ytterligare decennier innan spåren försvunnit.

 

[lemonad]

På den här bilden

ser man för övrigt hur man inte skall dra stigar, dvs rakt genom en lägstapunkt :) Alltid i en sluttning tror jag var läxan från IMBA-trail building-kursen jag gick i lördags och söndags var. Vi byggde 850 fot helt ny trail faktiskt. Fast det skall understrykas att jag fortfarande är så långt man kan komma från att vara någon expert :)

Men kul var det!

 

[Lillskeden]

.

 

[Per]

Jonas, Lunsen som bilden är från är platt med massvis av hällar, svackor och kärr, så det är oundvikligt med "lägsta punkter". Här har de löst det genom att helt enkelt lägga ut en spång.

Här är en bild på Lunsens längsta spång

Den går över en malariamyggodling som kommunen anlade för ett par år sedan. Tigare var där tät sekundär granskog och mossig mark.

jonzén (fd burner) skrev:
-------------------------------------------------------
> per: jag kan inte förstå allas hat mot
> skogsmaskinspår. visst de kanske inte ser så
> roliga ut jämt. men de är skitroliga att cykla i
> när de är torra, rena berg o dal banan.

För egen del gillar jag skogsmaskinsspår därför att de utgör en mycket tydlig naturförstörelse som får MTB vid en jämförelse att framstå som en fjärt i universum el som att pinka i havet. Skogsmaskinernas spår försvårar alla angrepp på MTB i våra skogar.

När det gäller att cykla i dem har jag lite blanade erfarenheter. Ibland funkar det. Ibland är det alldeles hopplöst. När det är hopplöst beror det på att maskinerna tenderar att sjunka ner i mjuk mark och för att undvika detta samlar de ihop all lös bråte i närheten, just den man inte vill ha på stigen, och så lägger de den i ett tjockt lager på stigen och gör den praktiskt taget oframkomlig för alla utom för den som åker just skogsmaskin.

> dessutom så är vattenhålen som oftast bildas i
> körspåren bra för den biologiska mångfalden.
> bland annat många groddjur trivs i dem.

Jorå, gärna för mig, ville bara visa hur länge spåren består.

> och hur menar du föresten att ett kallhygge är
> oerhört brutalt?

Ett kalhygge innebär att alla träd hugs ner. Det är brutalt. Floran förändras för decennier. Föredrar att man gallrar. Men för all del. Är det oekonomiskt utan kalhyggen kan jag leva med dem om de görs långt ut i områden där folk inte rör sig. Men att kalhugga i Lunsen, eller på andra ställen nära tätorter där skogen är viktig för det rörliga friluftslivet, tycker jag är fel. Skogarna nära storstäderna tycker jag bör reserveras för friluftlivet. Gärna med en juste kompensation för skogsägarna.

 

[lemonad]

Per skrev:
-------------------------------------------------------
> Jonas, Lunsen som bilden är från är platt med
> massvis av hällar, svackor och kärr, så det är
> oundvikligt med "lägsta punkter". Här har de
> löst det genom att helt enkelt lägga ut en
> spång.
>

På den första stigen tror jag det hade fixat sig genom att dra den någon meter åt vänster så avrinningen hade funkat. Dessutom skulle den dragits "diagonalt" över hällen för att minska lutningen och därmed erosionen. Kanske med ett litet "nick" längs diagonalen så att avrinningen blir mer kontrollerad. Något så här kanske? (igen, jag är glad amatör och absolut ingen expert!)

Men vad det gäller den andra bilden... hmmm, vad skall jag komma med där!?! Kursen täckte inte riktigt den typen av terräng :)

 

[FS]

Per-> Att placera MTB och Skogsmaskiner i samma fack är bara inte möjligt. Maskinerna är där för att utföra ett arbete, det är inte vi på Mtbs!. Och att gallra innebär att ta bort träd som står för nära varandra, dvs ge utrymme för kvarvarande träd att växa bättre. Gallra innebär inte att ta bort 50 träd av 100.

Sen får man inte ta bort ALLA träd på att kalhygge, man måste spara träd. Som ni kanske har sett så har man ibland lämnat kvar lövträden (villket iallafal jag uppskattar, inte så mycke ytliga rötter).

Skogsbrukare förstår själva att minimal markskada är ytterst viktigt, mindre skada på mark&skog ger snabbare återväxt vilket leder till bättre ekonomi.

Och att låsa skog i närheten till städer från att brukas låter ju helt galet.
En rätt utförd gallring/kalhygge är inte ful, förstör inte området.
Och de här med floran tycker jag du ska tänka efter, om du sänkte näsan lite och tittade ner i marken skulle du se att floran snabbt brer ut sig och får fotfäste på den ny "skövlade" jorden. Ett exempel är kantarellen som gärna sitter i mark där mäniskan på nått vis har rört om.

Så lägg ner snacket om att skogsmaskiner förstör skogen!!!.
Vad blir nästa i-landsproblem... el-gatorna i skogen!?.

(Glad mtbare utan jägarexamen eller utbildad inom skog&natur)