Kul fråga! Hade helt glömt bort den med armbågen och var tvungen att testa direkt på min egen cykel. Och det stämde inte alls. Det senaste jag läste om den varianten var att man skulle lägga två fingrar framför också. Då kom jag lite närmare på min egen men inte alls hela vägen fram.
Hur det nu än är så har vi olika långa armar och överkroppar samt att flexibilitet, rörlighet och bålstyrka spelar in i väsentlig omfattning. Gällande inställning av cockpiten så är det den som omfattas av minst utprovade metoder. Det är väldigt mycket upp till cyklistens subjektiva bedömning att känna efter vad som upplevs som balanserat. Detta är såklart svårt eftersom man sällan har utrustningen eller tålamodet för att prova. Min egen erfarenhet är att när en cyklist hittat sitt rätta läge så känner denne direkt skillnad på en cm upp eller ner samt fram och bak. Hos vissa är det så tydligt att man upplever en skillnad på en halv centimeter.
Detta leder oss in på KoPS (Knee over Pedal Spindle) eller som du säger "knät lodrätt ovan pedalaxeln då tramporna står horisontellt". Den tycker jag är en bra metod för grundinställning, det paradoxala är att den är väldigt svår att utföra själv. Du måste nämligen sitta som du sitter på sadeln då du cyklar och ha hälen i sitt naturliga läge då vevarmen pekar fram. Men generellt så har du förutsättningarna för en ganska bra vikfördelning om du tillämpar denna metoden. Flyttar du bak sadeln en halv centimeter så måste du följa efter med styret i motsvarande grad och eventuellt höja lite för att inte stänga in höftböjaren. Det kan vara denna skillnaden mellan olika fabrikats ramgeometrier som avgör om du sitter tillräckligt bra eller perfekt på den cykel du investerar femsiffriga belopp på.
Slutligen då, när dessa två metoder samverkar och du sitter balanserat på sadeln, skall du kunna släppa händerna från styret utan att falla framåt och med lätthet kunna växla mellan de olika positionerna utan att behöva klättra med händerna på styret givet en kadens på 70-80 rpm med moderat belastning.
Flera av dessa metoder har sitt ursprung i Greg LeMonds Coacher som gjorde omfattande undersökningar hos elitcyklister och deras sittställningar. Förutsättningarna var annorlunda då. Handbyggda stålramar i en näst intill oändlig storleksflora, klipsade pedaler som allihopa såg likadana ut, läderskor, sadlar som byggde ungefär lika mycket i höjd m.m. Detta samt vältränade idrottsmän som tillbringade timmar dagligen i sadeln, gjorde att man fick ett normalfördelat resultat inom just den gruppen.
Jag skulle vilja säga att vissa metoder har sitt berättigande för att göra en grundinställning på en cykel, men de duger inte om du vill optimera din sittställning för maximal kraft.
Benny