Race report nya lilla rundan
Det var lite osäkert om jag skulle cykla. Många olika aktiviteter som kunde ske den här helgen. Men när vädret lovade sol och Fredrik skulle cykla bestämde jag mig.
En sen anmälan ger alltid en slags avslappnad känsla. Inte så mycket förväntningar och farhågor. Mest lustfyllt. Har min nyinförskaffade energilåda i garderoben och plockade ner några gels, en bar, 2 näringsdrycker och salt-och elektrolyttabletter. Glad att jag börjat hitta vad jag behöver och vad som funkar.
Det rullade på bra och obehindrat från början, ljum vind och sol i ansiktet. Dubbel ordnad klunga fram till första stoppet. Jag stämplade först av alla pressbyrån i Sigtuna. Det kändes coolt och annorlunda även om det inte sa något mer än just det.
Efter pausen hängde jag och Fredrik på första klungan en liten bit till innan de började visa sin egentliga kapacitet.
Jag fick en ny målbild. Ta av mig strumporna i Järlåsa och cykla med bara tår i sandalerna! Förutom att drycken tog slut i min enda lilla flaska var det en bra och trevlig cykling i fin fart. Någon gels, en näringsdryck. Jag höll magen och orken på en bra nivå.
Vi ville varken ha Handlarn eller Pizza och blev glatt överraskade av ett mysigt café i Järlåsa. Jag fick räkmacka och dubbla läskburkar. Fredrik dubbel veganSnitzel. Vi rullade lätt vidare mot Skokloster. Jag sa att det var ovanligt att vi var så ensamma, brukar oftast stöta på någon annan längst vägen. Fredrik sa vi är de enda som cyklar lagom snabbt. Men i Skokloster stod plötsligt Stefan utanför caféet. Jag blev väldigt förvirrad och fick inte ihop det, hade han genat på ngt vis..? Nä, de hade tagit ett snabbstopp i Järlåsa medan vi lyxade med räksmörgås och snitzel.
Vi fikade ihop och sen blev vi tre som rullade vidare. Stefans två medcyklare hade mystiskt gått upp i rök när han låg lite framför. Men vi mötte dom sen på väg ut från Skokloster och var glada att de levde och höll sig på banan. Krafterna började tryta lite. Jag blev osocial och låg en bit före och trampade på i tystnad.
Till och med Skokloster kände jag mig i toppform. Stark och glad och underbart väder! Sista milen va lite tyngre. Men de blir de ju oftast. På slutet hägrar slutet.