GoranS skrev:
-------------------------------------------------------
> Det där tror jag inte är helt ovanligt, oavsett
> om det handlar om cykling, löpning, spela ett
> instrument, ... Till en början är det mesta nytt
> och spännande. Kombinerat med att man känner att
> man utvecklas så går det nästan av sig själv
> att hålla igång.
>
> Alla som håller ut tillräckligt länge tror jag
> dock förr eller senare hamnar i situationen att
> motivationen tryter. Oavsett om det beror på att
> man känner att man inte utvecklas, att det gått
> rutin i det hela eller p.g.a. någon slags
> odefinierad brist på lust så kan en sådan
> situation bli en vattendelare för ens framtida
> "karriär" inom området såtillvida att vissa i
> det läget helt enkelt tröttnar och lägger av.
>
> För egen del har jag egentligen haft två sätt
> att hantera problemet på. Första sättet har
> varit ungefär det du beskriver, d.v.s. begrava
> alla inre krav/måste:n/borde:n och fokusera på
> det jag vet jag tycker är roligt med cykling. Det
> andra sättet är att planera in en cykelresa. Man
> kan väl säga att de både går i linje med och
> står i motsats till varandra. De är i linje med
> varandra för att cykla utomlands i bergig
> terräng är det bästa jag vet vad gäller
> motionerande. Dock, sätter det en viss press på
> mig genom att jag vet att för att det ska bli
> riktigt kul måste benen vara i skapligt skick,
> så då blir det ett måste att åtminstone träna
> lite hjälpligt. Jag verkar dock vara
> tillräckligt korkad så jag lyckas att på detta
> sätt lura mig själv till att röra lite på mig.
> :-)
+1 på allt, tillämpbart för många. Vill i ditt specifika fall även påpeka det du kanske inte ser själv. Jag menar din förmåga att bevara platser och kartor i huvudet eller var du nu arkiverar dem. Det måste vara hur bra som helst att ha med dig i en grupp som direkt eller indirekt ledare.
Edit: Min kommentar riktar sig här till GoranS.
