Ont i ett knä..
- Trådstartare Tobbe85
- Start datum
Ont i ett knä..
Supertramp
Aktiv medlem
Ont i ett knä..
Jag använder alltid knävärmare när jag cyklar.
Har prövat köra utan dem, men då får jag ont i knät nästan direkt.
Händer någon gån att jag trots knävärmarna får ont i knät, men då tar jag på mig knävärmare även inomhus och då går det över inom ett dygn.
Så för min egen del så är jag övertygad om att värme är A och O.
Behöver inte vara lika för dig, men det kan kanske vara värt ett försök?
Har prövat köra utan dem, men då får jag ont i knät nästan direkt.
Händer någon gån att jag trots knävärmarna får ont i knät, men då tar jag på mig knävärmare även inomhus och då går det över inom ett dygn.
Så för min egen del så är jag övertygad om att värme är A och O.
Behöver inte vara lika för dig, men det kan kanske vara värt ett försök?
Ont i ett knä..
Fick ont som en bäng i vänsterknä också, men med en knävärmare som även stabiliserar lite så har jag inga problem överhuvetaget med det längre. Växlade även ner lite så man har lite mer snurr på tramporna o inte lika hög belastning så tycker jag även de funkar även utan knävärmare.
Var o köpte min knävärmare på sportex för 250-300 därnånstans så de är inte farligt dyrt o få bort det onda. Hoppas de löser sig!
Var o köpte min knävärmare på sportex för 250-300 därnånstans så de är inte farligt dyrt o få bort det onda. Hoppas de löser sig!
Ont i ett knä..
Finns en rad olika saker det kan bero på. Jag har jobbat en hel del med idrottsskador men det är svårt att säga exakt när man inte undersökt knät närmre, men en muskel som brukar bråka på just cyklister är Popliteus. Det är en liten muskel som sitter på baksidan av knät men fäster på insidan av knät. Den startar själva flektionen i knät, så har man sadeln för högt upp så måste denna muskel (som inte är stor) jobba väldigt mycket och blir lätt överansträngd.
// MacNil
// MacNil
Klabbapan
Medlem
Ont i ett knä..
Om knät har fått för stora påfrestningar kan det väl också vara en liten inflammation i själva muskelfästet? Har själv detta problem just nu och ska prova med Zon-salva inför nästa runda.. Liniment/tigerbalsam borde också hjälpa för att få igång värmen. Hoppas det löser sig
//Klabbe
//Klabbe
Senast redigerad av en moderator:
Ont i ett knä..
Hade tänkt att skriva ett smart svar om kadens men sen såg jag "Ses i skogen"... men jag skriver det ändå.
Här jag cyklar LVG får jag ont på samma sätt i höger knä om jag håller en för låg kadens. På de rundor där jag hela tiden tänker på att hålla en något lägre växel och en högre kadens slipper jag problem helt.
Här jag cyklar LVG får jag ont på samma sätt i höger knä om jag håller en för låg kadens. På de rundor där jag hela tiden tänker på att hålla en något lägre växel och en högre kadens slipper jag problem helt.
Ont i ett knä..
Plågades själv av ont i höger knä vid längre turer på insidan, i det område som kallas gåsfot (pes anserine). I mitt fall berodde det på olika längd på lårbenen ca 5mm och att jag kompenserade det genom att vrida höger fot utåt. Så ett tips om man får ont i ett knä är att kolla eventuella "anatomiska avvikelser". En hel del finns att läsa på nätet ex
http://www.serottacyclinginstitute.com/documents/APruittCyclistsKnee.pdf
http://www.cptips.com/knee2.htm
http://www.serottacyclinginstitute.com/documents/APruittCyclistsKnee.pdf
http://www.cptips.com/knee2.htm
tiokamparen
Ny medlem
Ont i ett knä..
Jag har problem med exakt samma sak, har forskat lite i detta på nätet....
Bursit
Bursit innebär att slemsäcken som sitter under och runt flera av kroppens stora leder, har inflammerats.
Slemsäckens uppgift är att fungera som stötdämpare genom att den ligger mellan skelettdelar, muskler och hud och skiljer dessa åt. Inuti säcken finns en seg vätska som hjälper till att skydda ledens delar mot skavning och tryck. När slemsäcken - bursan - inflammeras ökar mängden vätska och en svullnad uppstår.
Ofta drabbas bursor kring knät, armbågen, höften eller axeln. Bursit beror för det mesta på att leden överansträngts, men den kan också vara en del i en reumatisk sjukdom som till exempel reumatoid artrit, gikt eller pyrofosfatartrit.
Tillståndet hör till de mjukdelsreumatiska sjukdomarna.
Symptom
Typiska bursittecken är svullnad och ömhet runtomkring en led. Det gör ont när man använder leden och rörligheten är minskad. Ibland rodnar området och känns varmt.
Behandling och diagnos
För att veta säkert att det är en bursit som ger besvären krävs att man sticker hål på bursan. Vätskan inuti analyseras och hittar man då vita blodkroppar stärks diagnosmisstanken. Vid gikt och pyrofosfatartrit kan det också förekomma kristaller i vätskan. Om man hittar bakterier så är det frågan om infektion.
Tömningen av vätskan är också behandlande. Symptomen minskar när trycket lättar och rörligheten blir bättre. Till detta kan man lägga en injektion kortison i bursan för att minska produktionen av vätska och därmed få bättre effekt.
Så går det för patienterna
Bursiten läker ofta på en eller ett par veckor och det är en mycket liten risk att besvären blir kroniska.
BURSITIS ANSERINA
Senorna från mm. sartoris, semitendinosus och gracilis löper före indertion ihop solfjäderformat och ger därvid upphov till en formation, som kallas gåsfoten, pes anserinus [2].
Mellan denna och facies medialis tibiae ligger bursa anserina ca 5 cm distalt om den mediala ledspringan. Cirka 0,5-1 cm kranialt om bursa anserina ligger en annan bursa, bursa subtendinea musculi sartorii, och då och då kommunicerar dessa två bursor varandra.
Vid inflammation av den ena av dessa bursorgan således även den andra visar symtom. På samma område befinner sig också en tredje bursa s.k. "No-Name bursa" som ligger på framsidan av tibiala kollateralligamentens ytliga fibrer och bredvid de främsta fibrerna. Smärtpunkter kan alltså i samband med anserinabursit förekomma t o m tre [41].
På området av anserinabursit riktar sig en stor fysisk påfrestning när anserinamuskler används t ex när man går i trappan, i synnerhet om personen har övervikt och hon har till följd av knäts anatomiska deformitet osteoartrit. Till följd av denna ansträngning kan det uppstå inflammation i bursan samt smärta och ömhet.
Anserinabursitis är en vanlig sjukdom i synnerhet hos överviktiga medelålders eller äldre kvinnor, som har svår smärta i knät och degenerativ ledsjukdom. Bursiten hos unga kvinnor är ovanlig men den måste iakttagas med överviktiga unga kvinnor, som har knäproblem [41].
Kvinnorna predisponerar sig mera än männen, eftersom ett brett bäcken ökar knäledens vinkel och ansträngar mera muskelfästen [41].
Inklämning av n. saphenus orsakad av anserinabursit kan efterhärma stressfraktur i tibia [42].
Man kan lätt glömma bort ansrerinabursit, eftersom degenerativa förändringar i knäleden kan förorsaka smärta och de kan lätt skyllas försmärtkallare.
Det är viktigt att varje patient, som lider av knäsmärta, i synnerhet de med degenerativa förändringar enligt röntgen, borde undersökas också med tanke på anserinabursitis.
4.4.1 SYMTOM OCH DIAGNOS
Patienterna har smärta i trappgång i synnerhet vid uppför, gång på plan mark i regel förorsakar inga problem.
Vid klinisk undersökning extension eller flexion av knäet förorsakar inte smärta i knäet, knäleden i sig är inte smärtsam, men området ovanför anserinabursa är ömmande och ibland litet svullet [41,43].
MRI kan användas vid diagnosticering av anserinabursit [44].
Patienterna kan ha smärta och morgonstelhet, nattsmärta, "giving way the legs" och svårigheter att böja knät [41,43].
4.4.2 BEHANDLING
Behandlingen består av injicering av bedövningsmedel eller bedövningsmedel och kortikosteroidblandning. Smärtan minskar genast i regel efter injektion och kan vara borta flera månader eller även många år.
Användning av steroider kombinerad med bedövningsmedel har åstadkommit bättre resultat. Om patienten under behandling kan gå ner i vikt, finns det goda möjligheter att symtomen inte kommer tillbaka. Ultraljudbehandling kan ibland vara nyttig [41].
Det är viktigt att identifiera anserinabursit för att undvika inadekvata åtgärder som intrasynoviala steroidinjektioner och möjligen även patellektomi samt mänskligt lidande.
mvh Lasse
Bursit
Bursit innebär att slemsäcken som sitter under och runt flera av kroppens stora leder, har inflammerats.
Slemsäckens uppgift är att fungera som stötdämpare genom att den ligger mellan skelettdelar, muskler och hud och skiljer dessa åt. Inuti säcken finns en seg vätska som hjälper till att skydda ledens delar mot skavning och tryck. När slemsäcken - bursan - inflammeras ökar mängden vätska och en svullnad uppstår.
Ofta drabbas bursor kring knät, armbågen, höften eller axeln. Bursit beror för det mesta på att leden överansträngts, men den kan också vara en del i en reumatisk sjukdom som till exempel reumatoid artrit, gikt eller pyrofosfatartrit.
Tillståndet hör till de mjukdelsreumatiska sjukdomarna.
Symptom
Typiska bursittecken är svullnad och ömhet runtomkring en led. Det gör ont när man använder leden och rörligheten är minskad. Ibland rodnar området och känns varmt.
Behandling och diagnos
För att veta säkert att det är en bursit som ger besvären krävs att man sticker hål på bursan. Vätskan inuti analyseras och hittar man då vita blodkroppar stärks diagnosmisstanken. Vid gikt och pyrofosfatartrit kan det också förekomma kristaller i vätskan. Om man hittar bakterier så är det frågan om infektion.
Tömningen av vätskan är också behandlande. Symptomen minskar när trycket lättar och rörligheten blir bättre. Till detta kan man lägga en injektion kortison i bursan för att minska produktionen av vätska och därmed få bättre effekt.
Så går det för patienterna
Bursiten läker ofta på en eller ett par veckor och det är en mycket liten risk att besvären blir kroniska.
BURSITIS ANSERINA
Senorna från mm. sartoris, semitendinosus och gracilis löper före indertion ihop solfjäderformat och ger därvid upphov till en formation, som kallas gåsfoten, pes anserinus [2].
Mellan denna och facies medialis tibiae ligger bursa anserina ca 5 cm distalt om den mediala ledspringan. Cirka 0,5-1 cm kranialt om bursa anserina ligger en annan bursa, bursa subtendinea musculi sartorii, och då och då kommunicerar dessa två bursor varandra.
Vid inflammation av den ena av dessa bursorgan således även den andra visar symtom. På samma område befinner sig också en tredje bursa s.k. "No-Name bursa" som ligger på framsidan av tibiala kollateralligamentens ytliga fibrer och bredvid de främsta fibrerna. Smärtpunkter kan alltså i samband med anserinabursit förekomma t o m tre [41].
På området av anserinabursit riktar sig en stor fysisk påfrestning när anserinamuskler används t ex när man går i trappan, i synnerhet om personen har övervikt och hon har till följd av knäts anatomiska deformitet osteoartrit. Till följd av denna ansträngning kan det uppstå inflammation i bursan samt smärta och ömhet.
Anserinabursitis är en vanlig sjukdom i synnerhet hos överviktiga medelålders eller äldre kvinnor, som har svår smärta i knät och degenerativ ledsjukdom. Bursiten hos unga kvinnor är ovanlig men den måste iakttagas med överviktiga unga kvinnor, som har knäproblem [41].
Kvinnorna predisponerar sig mera än männen, eftersom ett brett bäcken ökar knäledens vinkel och ansträngar mera muskelfästen [41].
Inklämning av n. saphenus orsakad av anserinabursit kan efterhärma stressfraktur i tibia [42].
Man kan lätt glömma bort ansrerinabursit, eftersom degenerativa förändringar i knäleden kan förorsaka smärta och de kan lätt skyllas försmärtkallare.
Det är viktigt att varje patient, som lider av knäsmärta, i synnerhet de med degenerativa förändringar enligt röntgen, borde undersökas också med tanke på anserinabursitis.
4.4.1 SYMTOM OCH DIAGNOS
Patienterna har smärta i trappgång i synnerhet vid uppför, gång på plan mark i regel förorsakar inga problem.
Vid klinisk undersökning extension eller flexion av knäet förorsakar inte smärta i knäet, knäleden i sig är inte smärtsam, men området ovanför anserinabursa är ömmande och ibland litet svullet [41,43].
MRI kan användas vid diagnosticering av anserinabursit [44].
Patienterna kan ha smärta och morgonstelhet, nattsmärta, "giving way the legs" och svårigheter att böja knät [41,43].
4.4.2 BEHANDLING
Behandlingen består av injicering av bedövningsmedel eller bedövningsmedel och kortikosteroidblandning. Smärtan minskar genast i regel efter injektion och kan vara borta flera månader eller även många år.
Användning av steroider kombinerad med bedövningsmedel har åstadkommit bättre resultat. Om patienten under behandling kan gå ner i vikt, finns det goda möjligheter att symtomen inte kommer tillbaka. Ultraljudbehandling kan ibland vara nyttig [41].
Det är viktigt att identifiera anserinabursit för att undvika inadekvata åtgärder som intrasynoviala steroidinjektioner och möjligen även patellektomi samt mänskligt lidande.
mvh Lasse
Ont i ett knä..
Tobbe, kan du beskriva lite mer exakt var på insidan av knät du har ont och på vilken sida?
Har du cyklat länge?
Har det kommit helt nyligen?
Har du gjort några förändringar?
Högst sannolikt behöver du justera pedaler och klossar. Rotation och bioposition mellan pedalerna. Dessutom rekomenderar jag alltid att byta till iläggssulor specifika för cykling som stabiliserar foten i skon.
Benny
Har du cyklat länge?
Har det kommit helt nyligen?
Har du gjort några förändringar?
Högst sannolikt behöver du justera pedaler och klossar. Rotation och bioposition mellan pedalerna. Dessutom rekomenderar jag alltid att byta till iläggssulor specifika för cykling som stabiliserar foten i skon.
Benny
Liknande trådar
Köp & Sälj
-
Säljes i Skaraborg -
Säljes i Västerbotten -
Säljes i Göteborg -
Köpes i Kronoberg -
Säljes i Stockholm
