Jag vet, det har skett en enorm förskjutning av den allmänna acceptansen gentemot integritetskränkning och myndighetsmissbruk. Tag till exempel övervakningskameror i tunnelbanor. Självklart skall vi ha det skriker allmänheten men när man sedan kollar på nyttan visar den sig vara obefintlig. Ändå rustas liknande system upp, det inger falsk trygghet och en billig friskrivning för ansvariga.
Eller en historia från i veckan: Min tjej och jag har just blivit sambos och det var dags att säga upp hennes tv-licens betalning (hon har ingen tv eller dylikt). Jag hör henne i telefonen och jag hör henne reagera på någon fråga (precis som jag misstänkt, det var därför jag lyssnade) och jag ber att få luren. följande diskussion uppkommer:
jag: -hej
telefonist: -hej, jo jag undrar vart hon skall flytta?
-varför?
-annars kan jag inte säga upp abonnemanget.
-du har inget med att gör a var hon skall bo, har du sagt upp abonnemanget nu?
-nej, jag måste fylla i var hon skall flytta.
-vaddå fylla i?
-ja, jag skriver inte upp var hon bor alltså men jag måste se om du betalar din avgift.
-det gör jag.
-och vad heter du?
-det har inte du med att göra.
-men jag måste veta så jag kan kolla.
-okej, hon skall flytta hem till din mamma, ok?
-he he, nej ärligt.
-he he he (sådär lagom torrt) det har inte du med att göra sa jag ju. Hon har ingen tv och skall inte betala, är det några problem?
-äh, ok då. Jag avslutar härifrån så får du anmäla innehav sedan.
-tack men jag betalar redan.
Okej, kanske dags för foliehatt men varför skall jag acceptera små förhör utan att reagera på det?