[OT] Klimatförnekare

[OT] Klimatförnekare
fhloston sa:
Det kan ju tyvärr vara så att vi har nått peak levnadsstandard, vare sig vi vill eller inte.
Klicka för att se resterande...
Vi har i alla fall nått väldigt långt när det gäller att fördela resultatet av marknadsekonomin ojämlikt. Det är både orättvist och ekonomisk idioti.

Vi kan fortfarande höja människors levnadsstandard så länge vi har en politik som omfördelar aktivt, utan att förstöra drivkrafterna att arbeta.

Läget nu är ju löjligt. Vi bråkar om bensinpriset medan de ultrarika skrattar hela vägen till banken.

World’s top 1% own more wealth than 95% of humanity, as “the shadow of global oligarchy hangs over UN General Assembly,” says Oxfam | Oxfam International

www.oxfam.org www.oxfam.org
 
Senast ändrad:
[OT] Klimatförnekare
Petrodollar har ett stort inflytande på världsekonomin flödet och det är så synligt det kan bli men fördelning politiken den lyser med sin frånvaro i det stora därimot strategin som Kina som köpt upp för stabilitet olja jo ekonomi marknaden är statsobligationer där USA är i japanska och listan kan göras lång med mera förutom krigs konflikter den enes ha över den andre.
 
[OT] Klimatförnekare
Det är nog svårt för dem som kör "fossila fordon" att göra det, utan att förneka att de gör skada.
Sen tycker jag det är fasligt konstigt - kanske inte trådens tema, och jag ber om ursäkt i så fall - hur man får göra skattemässiga avdrag både för att man köper och för att man eldar olja.
 
[OT] Klimatförnekare
Batavus sa:
Det är nog svårt för dem som kör "fossila fordon" att göra det, utan att förneka att de gör skada.
Sen tycker jag det är fasligt konstigt - kanske inte trådens tema, och jag ber om ursäkt i så fall - hur man får göra skattemässiga avdrag både för att man köper och för att man eldar olja.
Klicka för att se resterande...
Nu hänger jag inte med (kan ha missat nåt tidigare i tråden), vad är det för avdrag ”man” får göra för att man köper och eldar olja?
 
[OT] Klimatförnekare
Nja man förnekar väl inte klimatkrisen(det är mest män) men dom allra flesta har i många år nu prioriterat den egna plånboken och att kasta ut andra människor från lilla svedala framför att diskutera klimatet. Verkar ju som att just klimat och miljöpolitik är i skymundan(kolla vilka som lever loppan på fb tex).
 
[OT] Klimatförnekare
Elisabeth Kübler-Ross var en schweizisk-amerikansk psykiater
som arbetade med svårt sjuka och döende människor. Hon
utarbetade en beskrivning av de stadier en dödssjuk människa går
igenom, som också kan appliceras på andra chockartade besked,
Kübler-Ross delade in reaktionen i fem stadier förnekelse, vrede,
köpslående, depression och accepterande.
Förnekelse. Detta är den första naturliga reaktionen på ett
chockartat besked som innebär förlust och/eller förändring. Man
vägrar att erkänna verkligheten som den
är.
Vrede. När man så småningom har förstått att det chockartade
beskedet verkligen
är sant och oundvikligt övergår förnekelsen i vrede. Man blir arg
och rasande på
sig själv och allt möjligt annat, inklusive eventuella syndabockar.
Köpslående. Efter att vreden har lagt sig försöker man istället
förhandla om det oundvikliga som är på väg att hända och
försöker att hitta något som kan uppskjuta det oundvikliga.
Depression. När man inte längre kan förneka, märker att det inte
längre hjälper att bli arg, och märker att det inte går att förhandla
bort det oundvikliga drabbas man av depression. Depressionen
kan kasta en tillbaks till något av de tidigare stadierna.
Accepterande. När (och om) man har lyckats komma igenom de
fyra första stadierna kommer man till stadiet då man accepterar det
oundvikliga och är beredd att ta itu med det på bästa sätt

1786845718956.webp
 
[OT] Klimatförnekare
Batavus sa:
Reseavdrag, entreprenadmaskin etc.
Klicka för att se resterande...
Det är ju avdrag för kostnader man har för att kunna utöva sitt arbete. Inte specialkonstruerade för att gynna fossilt eldande.
Men en liten grej som möjligen blir lite fel är att man får göra ett större kilometeravdrag för fossil förmånsbil jämfört med dito eldriven. Det är förstås för att avdraget ska spegla kostnaden man har för bränslet, men det kunde gärna vara samma oavsett drivmedel kan jag tycka för att eldrift skall gynnas.

(Att diskutera skattesystemets komplexitet med alla avdrag men en hög grundskatt kan förtjäna en egen tråd nu när det verkar fritt fram att diskutera sånt på happy?)
 
[OT] Klimatförnekare
Lejon sa:
:
(Att diskutera skattesystemets komplexitet med alla avdrag men en hög grundskatt kan förtjäna en egen tråd nu när det verkar fritt fram att diskutera sånt på happy?)
Klicka för att se resterande...
Kalla mig negativ men jag tror att även om det teoretiskt sett skulle gå att föra en sådan diskussion utan (parti)politiska inslag så tror jag att det i praktiken rätt fort skulle spåra ur i (parti)politik. Finns ju sådant redan i denna tråd.
 
[OT] Klimatförnekare
GoranS sa:
Kalla mig negativ men jag tror att även om det teoretiskt sett skulle gå att föra en sådan diskussion utan (parti)politiska inslag så tror jag att det i praktiken rätt fort skulle spåra ur i (parti)politik. Finns ju sådant redan i denna tråd.
Klicka för att se resterande...
Du har rätt, en sån tråd kommer ganska snart locka fram moderatorerna ur sin slummer. Det borde väl denna tråd också snart göra kan jag tycka.
 
[OT] Klimatförnekare
Själv har jag kusin som är djup förnekare vist inte har det dramatisk ändrat här uppe Kalix årstider rullar på men kommer tidigare vår och en ovanligt sval sommar i år med kyliga nätter slutet sedan juli här variationer förekommer och någon exakt slutsats går ju inte dra viket han tycker inget har ändrat sig med andra ord ger mig nog inte riktigt inn i klimat diskussion är olika åsikter runt om.
 
[OT] Klimatförnekare
Det är ju klart att klimatet förändras. Det har det alltid gjort och det kommer det alltid att göra. Men med begreppet klimatförnekare menar man kanske de som har en övertygelse att vi människor inte påverkar klimatet?! Motsatsen finns också. De som är övertygade om att det är vi människor ensamt som påverkar klimatförändringarna.

Det kan ju vara en god idé att man har ett brett perspektiv på det, att man zoomar ut, använder vidvinkelperspektivet. Vårt solsystem och vår planet ingår i ett komplext system där många parametrar samverkar. Astronomiska cykler och klimatsystemet samverkar och det vi människor pysslar med påverkar sannolikt lokalt här på Jorden.

Några exempel på parametrar och begrepp:
  • Milanković-cykler – de långsamma förändringarna i jordens bana och rotationsaxel som påverkar klimatet.
  • Excentricitet – variationer i hur elliptisk jordens bana runt solen är. Cykel ungefär 100 000 år.
  • Obliquitet – variationer i jordaxelns lutning, ungefär mellan 22,1° och 24,5°. Cykel cirka 41 000 år.
  • Precession – jordaxelns långsamma vobbling, ungefär som en snurrande leksakssnurra. Cykel cirka 26 000 år.
  • Perihelion – den punkt i jordbanan där jorden är närmast solen.
  • Aphelion – den punkt där jorden är längst från solen.
  • Solinstrålning / insolation – mängden solenergi som når en viss plats vid en viss tid.
  • Glacial – en kall period då stora inlandsisar breder ut sig, det vi normalt kallar en istid.
  • Interglacial – en varmare period mellan istider, som den vi lever i nu.
  • Albedo – hur stor del av solljuset en yta reflekterar. Snö och is har högt albedo och förstärker därför nedkylning.
  • Klimatåterkoppling – processer som förstärker eller dämpar en klimatförändring, till exempel förändringar i is, CO₂, metan, vegetation och havsströmmar.
  • 65° nord – en breddgrad som ofta används när man studerar istider, eftersom sommarinstrålningen där är viktig för om snö och is på norra halvklotet överlever sommaren.
  • Atmosfären – gaslagret runt jorden som styr temperatur, vindar, moln och nederbörd.
  • Växthuseffekten – atmosfärens förmåga att hålla kvar värmestrålning från jorden.
  • Växthusgaser – främst koldioxid, metan, lustgas och vattenånga.
  • Koldioxid, CO₂ – en viktig långlivad växthusgas som påverkar jordens energibalans.
  • Metan, CH₄ – stark växthusgas med kortare livslängd i atmosfären än CO₂.
  • Vattenånga – den viktigaste naturliga växthusgasen och framför allt en återkoppling på temperaturförändringar.
  • Moln – kan både kyla genom att reflektera solljus och värma genom att hålla kvar värmestrålning.
  • Albedo – hur mycket solljus en yta reflekterar. Is och snö har högt albedo, hav och skog lägre.
  • Is–albedo-återkoppling – mindre is → mörkare yta → mer solenergi absorberas → ytterligare uppvärmning, och omvänt vid nedkylning.
  • Kryosfären – all frusen del av klimatsystemet: glaciärer, inlandsisar, havsis, snö och permafrost.
  • Haven – lagrar mycket stora mängder värme och koldioxid och jämnar ut klimatvariationer.
  • Havsströmmar – transporterar värme mellan olika delar av jorden.
  • Termohalin cirkulation – storskalig havscirkulation som drivs av skillnader i temperatur och salthalt.
  • AMOC – det stora cirkulationssystemet i Atlanten som bland annat transporterar värme norrut.
  • Kolcykeln – utbytet av kol mellan atmosfär, hav, vegetation, mark och berggrund.
  • Kolsänka – något som tar upp mer koldioxid än det avger, exempelvis hav eller växande skog.
  • Kolkälla – något som avger mer koldioxid än det tar upp.
  • Vegetation – påverkar både kolcykeln, avdunstning och jordytans albedo.
  • Biosfären – allt levande på jorden och dess samspel med atmosfär, mark och hav.
  • Permafrost – permanent frusen mark som innehåller stora mängder lagrat kol.
  • Aerosoler – små partiklar i atmosfären som kan påverka moln och reflektera eller absorbera solstrålning.
  • Vulkanism – stora vulkanutbrott kan tillfälligt kyla klimatet genom svavelpartiklar i atmosfären.
  • Solaktivitet – variationer i solens energiproduktion som ger mindre klimatpåverkan än Milanković-cyklerna på långa tidsskalor.
  • Strålningsbalans – balansen mellan inkommande solenergi och utgående värmestrålning från jorden.
  • Radiativ forcing / strålningsdrivning – en förändring som rubbar jordens energibalans, exempelvis ökad CO₂ eller förändrad solinstrålning.
  • Positiv återkoppling – en förändring som förstärker den ursprungliga förändringen.
  • Negativ återkoppling – en process som motverkar eller dämpar en förändring.
  • Tröskeleffekt / tipping point – en nivå där en relativt liten ytterligare förändring kan ge en större förändring i klimatsystemet.
  • ENSO – El Niño/La Niña – naturliga variationer i tropiska Stilla havet som påverkar väder och temperatur över stora delar av världen.
  • Jetströmmen – kraftiga vindar högt i atmosfären som påverkar vädersystemens rörelser.
  • Monsuner – stora årstidsbundna cirkulationssystem som påverkas av temperaturskillnader mellan land och hav.
Det viktiga är att ingen av dessa verkar isolerat. Klimatsystemet är ett nätverk av samband: exempelvis kan en förändring i jordens bana ge svalare somrar - mer is - högre albedo - lägre temperatur - förändrade hav och växthusgaser - ännu större klimatförändring.
 
[OT] Klimatförnekare
@MTB_David : Du får gärna berätta vad som föranledde "Haha"-reaktion på mitt inlägg med länkar till forskning om psykologiska mekanismer bakom förnekelse av klimatförändringar.

Det här är förhoppningsvis inte Facebook med horder av troll som trycker "haha" för att hånas, och samtidigt visa upp brist på argument och rädsla för saklighet.
 
[OT] Klimatförnekare
x-country sa:
Det är ju klart att klimatet förändras. Det har det alltid gjort och det kommer det alltid att göra. Men med begreppet klimatförnekare menar man kanske de som har en övertygelse att vi människor inte påverkar klimatet?! Motsatsen finns också. De som är övertygade om att det är vi människor ensamt som påverkar klimatförändringarna.

Det kan ju vara en god idé att man har ett brett perspektiv på det, att man zoomar ut, använder vidvinkelperspektivet. Vårt solsystem och vår planet ingår i ett komplext system där många parametrar samverkar. Astronomiska cykler och klimatsystemet samverkar och det vi människor pysslar med påverkar sannolikt lokalt här på Jorden.

Några exempel på parametrar och begrepp:
  • Milanković-cykler – de långsamma förändringarna i jordens bana och rotationsaxel som påverkar klimatet.
  • Excentricitet – variationer i hur elliptisk jordens bana runt solen är. Cykel ungefär 100 000 år.
  • Obliquitet – variationer i jordaxelns lutning, ungefär mellan 22,1° och 24,5°. Cykel cirka 41 000 år.
  • Precession – jordaxelns långsamma vobbling, ungefär som en snurrande leksakssnurra. Cykel cirka 26 000 år.
  • Perihelion – den punkt i jordbanan där jorden är närmast solen.
  • Aphelion – den punkt där jorden är längst från solen.
  • Solinstrålning / insolation – mängden solenergi som når en viss plats vid en viss tid.
  • Glacial – en kall period då stora inlandsisar breder ut sig, det vi normalt kallar en istid.
  • Interglacial – en varmare period mellan istider, som den vi lever i nu.
  • Albedo – hur stor del av solljuset en yta reflekterar. Snö och is har högt albedo och förstärker därför nedkylning.
  • Klimatåterkoppling – processer som förstärker eller dämpar en klimatförändring, till exempel förändringar i is, CO₂, metan, vegetation och havsströmmar.
  • 65° nord – en breddgrad som ofta används när man studerar istider, eftersom sommarinstrålningen där är viktig för om snö och is på norra halvklotet överlever sommaren.
  • Atmosfären – gaslagret runt jorden som styr temperatur, vindar, moln och nederbörd.
  • Växthuseffekten – atmosfärens förmåga att hålla kvar värmestrålning från jorden.
  • Växthusgaser – främst koldioxid, metan, lustgas och vattenånga.
  • Koldioxid, CO₂ – en viktig långlivad växthusgas som påverkar jordens energibalans.
  • Metan, CH₄ – stark växthusgas med kortare livslängd i atmosfären än CO₂.
  • Vattenånga – den viktigaste naturliga växthusgasen och framför allt en återkoppling på temperaturförändringar.
  • Moln – kan både kyla genom att reflektera solljus och värma genom att hålla kvar värmestrålning.
  • Albedo – hur mycket solljus en yta reflekterar. Is och snö har högt albedo, hav och skog lägre.
  • Is–albedo-återkoppling – mindre is → mörkare yta → mer solenergi absorberas → ytterligare uppvärmning, och omvänt vid nedkylning.
  • Kryosfären – all frusen del av klimatsystemet: glaciärer, inlandsisar, havsis, snö och permafrost.
  • Haven – lagrar mycket stora mängder värme och koldioxid och jämnar ut klimatvariationer.
  • Havsströmmar – transporterar värme mellan olika delar av jorden.
  • Termohalin cirkulation – storskalig havscirkulation som drivs av skillnader i temperatur och salthalt.
  • AMOC – det stora cirkulationssystemet i Atlanten som bland annat transporterar värme norrut.
  • Kolcykeln – utbytet av kol mellan atmosfär, hav, vegetation, mark och berggrund.
  • Kolsänka – något som tar upp mer koldioxid än det avger, exempelvis hav eller växande skog.
  • Kolkälla – något som avger mer koldioxid än det tar upp.
  • Vegetation – påverkar både kolcykeln, avdunstning och jordytans albedo.
  • Biosfären – allt levande på jorden och dess samspel med atmosfär, mark och hav.
  • Permafrost – permanent frusen mark som innehåller stora mängder lagrat kol.
  • Aerosoler – små partiklar i atmosfären som kan påverka moln och reflektera eller absorbera solstrålning.
  • Vulkanism – stora vulkanutbrott kan tillfälligt kyla klimatet genom svavelpartiklar i atmosfären.
  • Solaktivitet – variationer i solens energiproduktion som ger mindre klimatpåverkan än Milanković-cyklerna på långa tidsskalor.
  • Strålningsbalans – balansen mellan inkommande solenergi och utgående värmestrålning från jorden.
  • Radiativ forcing / strålningsdrivning – en förändring som rubbar jordens energibalans, exempelvis ökad CO₂ eller förändrad solinstrålning.
  • Positiv återkoppling – en förändring som förstärker den ursprungliga förändringen.
  • Negativ återkoppling – en process som motverkar eller dämpar en förändring.
  • Tröskeleffekt / tipping point – en nivå där en relativt liten ytterligare förändring kan ge en större förändring i klimatsystemet.
  • ENSO – El Niño/La Niña – naturliga variationer i tropiska Stilla havet som påverkar väder och temperatur över stora delar av världen.
  • Jetströmmen – kraftiga vindar högt i atmosfären som påverkar vädersystemens rörelser.
  • Monsuner – stora årstidsbundna cirkulationssystem som påverkas av temperaturskillnader mellan land och hav.
Det viktiga är att ingen av dessa verkar isolerat. Klimatsystemet är ett nätverk av samband: exempelvis kan en förändring i jordens bana ge svalare somrar - mer is - högre albedo - lägre temperatur - förändrade hav och växthusgaser - ännu större klimatförändring.
Klicka för att se resterande...
Jag förstod inte riktigt syftet med det här inlägget? En lång lista med begrepp?
 
[OT] Klimatförnekare
Är det någon som på allvar tror att ett demokratiskt system kommer ta oss ur det här, när det hela tiden dyker upp populistiska partier som lovar guld och gröna skogar och majoriteten röstar egoistiskt?
 
[OT] Klimatförnekare
Lejon sa:
Man kan ju förstå (även om klimataktivister inte verkar tro det) att det är dåligt att elda fossilt och att växthuseffekten ökar av fossila utsläpp utan att tro att detta är det absolut viktigaste problemet för mänskligheten.
Klicka för att se resterande...
Det här är nog det viktigaste inlägget i hela tråden. Begreppet klimatförnekelse har ju verkligen devalverats eftersom det används som skällsord på de som inte köper in på de rödgröna lösningarna. Även forskningen som länkas i tråden pekar åt det hållet, chalmeristen säger ju t.ex. ”påverkan på klimatet och effekterna har varit kända i 30-40 år, ändå vidtas inga åtgärder eller åtgärder som inte är tillräckliga”.
Man måste ju skilja på problemet och lösningarna. Även hur viktigt problemet är måste ställas mot andra problem. Att vissa gör andra prioriteringar än andra och helt enkelt inte ser problemet lika viktigt eller akut, alternativt ser andra lösningar, verkar vara väldigt provocerande. Men det är inte nödvändigtvis klimatförnekelse.
 

Senaste inläggen

Köp & Sälj

Ny annons

Artiklar

Tillbaka
Topp