Hehe, jag har alltid varit mycket fascinerad av folk som gör konstiga utmaningar utan att vara direkt tränade för det. Jag tycker det är roligt men jag förstår inte riktigt grejen. Exempelvis cykla vätternrundan eller springa maran med (nästan) noll träning, varför utsätter man sig för sådant? "Spännande" så klart men måste vara sjukt tufft. Känns som folk gör de mest vansinniga grejer utan att ha tränat för det. ?
Men samtidigt imponerande, en del typ "boom" så drar de på en 3-5 milare trots att de kanske springer 1 gång / månad, jag skulle aldrig palla sådant. ? Men det är väl här som skillnad på DNA och fysiska förutsättningar kommer in i bilden också, jag behöver träna, vissa behöver tydligen inte det.
Sedan har jag nog inte ännu insett tjusningen med att enbart klara av ett lopp, jag vill helst även (under mina egna förutsättningar så klart) försöka göra bra ifrån mig.
Visst sjutton skulle jag klarat släpa mig igenom LL 30 nu tex men varför??? ? Ska jag ställa upp på LL vill jag åtminstone vara i form med chans att gå under 2:30 (vilket är en passande utmaning för mig om jag tränat).
Visst är det kul med en folkfest etc. och man kan springa där och lalla runt och vara social, ta god tid på sig i varje kontroll, prata med folk etc men njae, nog inte riktigt min grej (ännu varje fall men det kanske kommer).