[OT] Vasektomi

[Pqz]

Huvudsaken i det hela är att slippa just preventivmedel eftersom de alla har olika nackdelar.

Helt med på det. Efter 4 barn är vi heller inte skitsugna på ännu fler. Vasektomi känns bara så otroligt definitivt...

 

[Kashew]

Jag gjorde min operation för ganska precis två år sedan, jag har tyvärr inte samma positiva erfarenhet som många andra här. Jag höll på att svimma av smärtan vid operationen, jag var bedövad men känslan av hur de drog i grejerna var något av det värsta jag varit med om och då har ändå haft en del kontakt med vår akutvård genom åren. Sen var det en vecka med mer eller mindre konstant illamående och en känsla av att någon höll tag i paketet och vred om, lagom skoj. Idag känner jag ingenting till vardags men ofta får jag tillbaka just den känslan vid utlösning, det är bara att konstatera att det sabbar stämningen något. Cykling går för det mesta bra men även det kan göra att den känslan kommer smygande om det blir en längre tur.
Jag inser att jag verkar tillhöra undantagen men vill ändå belysa att det inte alltid är frid och fröjd efteråt. Jag ångrar inte operationen, vi valde det efter två barn och att frugan har testat alla tillgängliga alternativ för hennes del utan att det funkade. Det har varit en mental process för min del men i och med att jag skriver det här så ska jag ta mig i kragen och kontakta sjukvården om det här.

Så, lång text men jag insåg att jag behövde få skriva ner det här.

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Strongt <3

 

[Barometer]

… Vasektomi känns bara så otroligt definitivt...

För mig så var det liksom det som var hela grejen med att göra ingreppet.

 

[mcperand]

För mig så var det liksom det som var hela grejen med att göra ingreppet.

När jag gjorde det fick jag höra från urologen att det går att återställa, men att chansen för ett lyckat resultat sjunker med 10 procentenheter varje år, så det är bara att hålla nål och tråd borta i tio år så är man på den säkra sidan.

 

[Snippy-Snappy]

Bra tråd. Gjorde min vasektomi för en dag sedan och kollar runt lite vad andra tänkt, känt och sagt om det här. Långsam, bredbent och stapplig gång från mig just nu. Vågade mig in i duschen idag och det funkade. Sitter kvar ett par tejpbitar på stygnen på respektive sida. De får sitta. Håller inte på och bråkar med stygn så nära mina bollar. Håller med om att själva ingreppet inte gjorde särskilt ont men kändes rejält obehagligt och molande under grävandet. Hade svårt att slappna av och andades lite stressat och var lätt darrig när det var klart. Körde hem själv efteråt. Funkade bra men hade på ett sätt varit skönt att ha chaufför. Och jag resonerar precis som många fler här att det är skönt att slippa andra preventivmedel och efter två kids var det dags. Jag har tagit det lugnt i ett dygn nu och är inte sugen på varken hoj, sex eller stretch för närvarande - inte nödvändigtvis i den ordningen heller. Man kan säga att jag är högst medveten om min pung nu men jag har inte heller nu ont utan är mer försiktig för att det inte ska dra i såren och kännas obekvämt.

 

[Skogling]

Skaffa en gammal kärring ist! 👍🤪

 

[IM]

Gör inga förhastade beslut.

Det är av lika stor vikt att välja flickvän med omsorg som det är att välja köpare och säljare på K&S. ;)

 

[Kashedian]

Jag trodde att man ändå skulle bli steril efter x år på sadeln?!

 

[KOLOSS]

Gjorde mitt ingrepp för ett år sen nu. Noll barn men fruktansvärt nöjd med beslutet. Strax norr om trettio.
Har hela livet varit mån om att jag vill göra det. Pratat med en sexolog om det och det kändes bra. Under hela processen så var det ingen som ifrågasatte mitt beslut.
Under processen fick jag en knapp att trycka på om jag ville ha deras uppmärksamhet. Vilket jag tyckte var konstigt. De står precis där! Det är inte som om de hänger inte lågt nog för att jag skulle behöva ropa.
De förberedde området och sprutade in lokalbedövning rakt in i pungkulan där ledningen går in. Fem minuter senare klämmer hon med en pincett och konstaterar att jag inte känner något.
Det rycker lite, lite obehag i ljumsken, lite klickade från mojängen som bränner igen hålet och sen var ena sidan klar!
Skönt som fan tänker jag. Halva hemma!
Sen påbörjar processen på andra sidan och det börjar bra. Men någon gång innan klickandet så började det göra lite ont. Läskigt men jag är nästan klar. Men helt plötsligt så kom det! Den värsta smärtan jag har varit med om! Benbrott, tandsmärta, inget kunde mäta sig med detta. Hela kroppen spände sig och jag kunde inte ens skrika, bara stirra på en panikslagen sjuksköterska. Knappen helt bortglömd. Kirurgen var stenkall och gav mig mer bedövning och sa till sjuksköterskan vad hon skulle göra. Sen efter ett tag gick det över och allt var klart.

Någon dag senare såg pungen ut som Muhammed Alis boxningssäck. Efter några veckor var allt normalt igen. Jag är lite känsligare i ena pungkulan idag men tänker inte på det. Och inget som påverkas av cykeln. Använder ingen chamois.tror det gick en månad innan jag kunde cykla igen. Det är beroende på hur snabbt såren läker.

10/10

 

[KOLOSS]

Dubbelpost

 

[mcperand]

Gjorde mitt ingrepp för ett år sen nu. Noll barn men fruktansvärt nöjd med beslutet. Strax norr om trettio.
Har hela livet varit mån om att jag vill göra det. Pratat med en sexolog om det och det kändes bra. Under hela processen så var det ingen som ifrågasatte mitt beslut.
Under processen fick jag en knapp att trycka på om jag ville ha deras uppmärksamhet. Vilket jag tyckte var konstigt. De står precis där! Det är inte som om de hänger inte lågt nog för att jag skulle behöva ropa.
De förberedde området och sprutade in lokalbedövning rakt in i pungkulan där ledningen går in. Fem minuter senare klämmer hon med en pincett och konstaterar att jag inte känner något.
Det rycker lite, lite obehag i ljumsken, lite klickade från mojängen som bränner igen hålet och sen var ena sidan klar!
Skönt som fan tänker jag. Halva hemma!
Sen påbörjar processen på andra sidan och det börjar bra. Men någon gång innan klickandet så började det göra lite ont. Läskigt men jag är nästan klar. Men helt plötsligt så kom det! Den värsta smärtan jag har varit med om! Benbrott, tandsmärta, inget kunde mäta sig med detta. Hela kroppen spände sig och jag kunde inte ens skrika, bara stirra på en panikslagen sjuksköterska. Knappen helt bortglömd. Kirurgen var stenkall och gav mig mer bedövning och sa till sjuksköterskan vad hon skulle göra. Sen efter ett tag gick det över och allt var klart.

Någon dag senare såg pungen ut som Muhammed Alis boxningssäck. Efter några veckor var allt normalt igen. Jag är lite känsligare i ena pungkulan idag men tänker inte på det. Och inget som påverkas av cykeln. Använder ingen chamois.tror det gick en månad innan jag kunde cykla igen. Det är beroende på hur snabbt såren läker.

10/10

Fick du någon förklaring, eller var det ”bara” dåligt bedövat?

 

[KOLOSS]

Fick du någon förklaring, eller var det ”bara” dåligt bedövat?

Jag kan minnas väldigt luddigt men de sa något i stil med att lokalbedövningen kan vara opålitlig med hur länge den verkar. Och att det i mitt fall var så att slutade verka. Innan operationen frågade hon skämtsamt om jag ville ha bedövning. Det kanske inte var ett skämt trots allt!

 

[Framfall]

Hur lång tid tog det för er innan ni kunde jobba fullt ut?

 

[KOLOSS]

Hur lång tid tog det för er innan ni kunde jobba fullt ut?

Kontorsråtta: tog ledigt för dagen men kunde nog jobbat samma eftermiddag. Jobbade dagen efter.

 

[mcperand]

Hur lång tid tog det för er innan ni kunde jobba fullt ut?

Jag står och jobbar och det fungerade dagen efter, men att köra mc dit och hem kändes en del. Inte ont, snarare bortdomnat.

 

[Framfall]

Kontorsråtta: tog ledigt för dagen men kunde nog jobbat samma eftermiddag. Jobbade dagen efter.

Såpass!

 

[arcamone]

Hur lång tid tog det för er innan ni kunde jobba fullt ut?

Gjorde ingreppet på lunchen och sedan tillbaka för jobb på EM. Snart 4 år sedan och inga besvär alls, förutom svullnaden de första dygnen.

Har dock inte efterkollat så att det faktiskt var en lyckad operation 😛

 

[wallander]

Tack för denna tråd! Jag ska göra mitt ingrepp på torsdag men känner mig rejält nojig över framförallt hur det ska gå att cykla under våren. Hoppas verkligen jag är blir en av er som kan skriva en solskenshistoria här i framtiden...

 

[KOLOSS]

Tack för denna tråd! Jag ska göra mitt ingrepp på torsdag men känner mig rejält nojig över framförallt hur det ska gå att cykla under våren. Hoppas verkligen jag är blir en av er som kan skriva en solskenshistoria här i framtiden...

Det kommer gå bra! Du behöver bara vänta tills att det har läkt så att stygnen inte lossar

 

[ENEP]

Det kommer gå bra! Du behöver bara vänta tills att det har läkt så att stygnen inte lossar

Så fort stygnen lossnat och såren har läkt ihop så är det fritt fram för fysisk aktivitet? (Om man inte har ont eller andra komplikationer)

 

[wallander]

Så fort stygnen lossnat och såren har läkt ihop så är det fritt fram för fysisk aktivitet? (Om man inte har ont eller andra komplikationer)

Jag är mest rädd för att jag ska ha ont efteråt.

 

[mcperand]

Jag är mest rädd för att jag ska ha ont efteråt.

Prata med läkaren om dina tankar och oro så du får du (förhoppningsvis) ett bra bemötande och hjälp. Ställ de frågor du har och var inte rädd för att be om smärtlindring över lite längre tid.

Det sagt så finns smärta bara i hjärnan[1]. Det låter kanske som en klyscha, men man har så ont som man känner efter och orkar. Är man orolig gör det mer ont, är man avslappnad och utvilad gör det mindre ont. Så igen, prata med läkaren om din oro så går det bättre efteråt. Lycka till med operationen!

[1] Efter 36 skelettskador, 11 ortopediska operationer och kronisk muskelinflammation så hamnade jag på smärtkliniken. Psykologen och KBT hjälpte bäst av allt och smärta sitter verkligen i huvudet! Men det gör ont ändå ibland såklart.

 

[Kashmirsocialist]

Prata med läkaren om dina tankar och oro så du får du (förhoppningsvis) ett bra bemötande och hjälp. Ställ de frågor du har och var inte rädd för att be om smärtlindring över lite längre tid.

Det sagt så finns smärta bara i hjärnan[1]. Det låter kanske som en klyscha, men man har så ont som man känner efter och orkar. Är man orolig gör det mer ont, är man avslappnad och utvilad gör det mindre ont. Så igen, prata med läkaren om din oro så går det bättre efteråt. Lycka till med operationen!

[1] Efter 36 skelettskador, 11 ortopediska operationer och kronisk muskelinflammation så hamnade jag på smärtkliniken. Psykologen och KBT hjälpte bäst av allt och smärta sitter verkligen i huvudet! Men det gör ont ändå ibland såklart.

Riktigt. Det finns en anledning till att smärtkliniker arbetar mycket med psyket. Har själv gått i KBT hos en smärtspecialist, men av annan anledning.

 

[Lejon]

Med viss risk för att skapa negativ stämning och oro i tråden så skulle åtminstone inte jag personligen genomgå vasektomi då det ändå finns indikationer på att det kan öka risken för prostatacancer. Riskerna är troligen små om de finns, men man bör nog genomföra någon slags risk/nyttoanalys (även om det är svårt) innan. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35633829/

 

[Kashmirsocialist]

Med viss risk för att skapa negativ stämning och oro i tråden så skulle åtminstone inte jag personligen genomgå vasektomi då det ändå finns indikationer på att det kan öka risken för prostatacancer. Riskerna är troligen små om de finns, men man bör nog genomföra någon slags risk/nyttoanalys (även om det är svårt) innan. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35633829/

Aha, det där var nyheter för mig. Tack för inspel.

 

[KOLOSS]

Så fort stygnen lossnat och såren har läkt ihop så är det fritt fram för fysisk aktivitet? (Om man inte har ont eller andra komplikationer)

Yes! Kirurgen kommer informera om detta också. Pungen kommer vara lite öm men svullnaden hade gått ner när det var läkt för mig så kunde cykla med en gång.

 

[KOLOSS]

Jag är mest rädd för att jag ska ha ont efteråt.

Ett år efteråt så minns jag inte smärtan. Jag minns dock känslan av lokalbedövningen

 

[ENEP]

Med viss risk för att skapa negativ stämning och oro i tråden så skulle åtminstone inte jag personligen genomgå vasektomi då det ändå finns indikationer på att det kan öka risken för prostatacancer. Riskerna är troligen små om de finns, men man bör nog genomföra någon slags risk/nyttoanalys (även om det är svårt) innan. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35633829/

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35633829/
Patient summary: In this study, we found an association between vasectomy and the risk of developing localized prostate cancer without being able to determine whether the procedure leads to a higher prostate cancer incidence.

Med andra ord, det finns ett samband mellan vasektomi och risk för prostatacancer men det går inte att koppla vasektomi-ingreppet till ökad risk för prostatacancer?

 

[Lejon]

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35633829/
Patient summary: In this study, we found an association between vasectomy and the risk of developing localized prostate cancer without being able to determine whether the procedure leads to a higher prostate cancer incidence.

Med andra ord, det finns ett samband mellan vasektomi och risk för prostatacancer men det går inte att koppla vasektomi-ingreppet till ökad risk för prostatacancer?

Exakt! Forskningen är inte alltid lättolkad. Men grunden till deras slutsats är det klassiska att det är svårt att skilja orsakssamband från korrelation som beror på något annat.

 

[IM]

Johan fick problem efter sin sterilisering – lider fortfarande 12 år senare - P4 Gävleborg

När Johan steriliserade sig i Sandviken för 12 år sedan drabbades han av komplikationer som han fortfarande lider av.Andreas Norinder som är urolog på ...

sverigesradio.se

 

[Pall1]

Jag gjorde min operation i mars. Har väl haft känningar till och från två månader efter op. Jag fick se en del läkaren knipsat bort. Jag kan tipsa om att inte gå och äta nudlar efteråt, jag tänkte mig inte för….