Vi kom dit, vi såg, och vi blev helt besegrade av farten och stämningen! Kort rapport:
Vi beslutade oss för att sikta på två sträckor med många stjärnor, den nya, fyrstjärniga, #27 Quiévy à Saint-Python, och den klassiska, femstjärniga, #11 Mons-en-Pévèle. I lånad Opel Zafira (tack dotterns värdfamilj) dieselstånkade vi norrut i växlande molninghet, 18 grader, och en tung sydlig vind. Opeln mådde bra av medvinden... Siktet var inställt på Saint-Hilaire-lez-Cambrai, för att därifrån ta oss in till knäet på 27:an för att förhoppningsvis få se dem både bryta uppför en stund, och "sakta ner" i böjen och sedan dra igång igen. Ända fram till Saint-Hilaire-lez-Cambrai, och 500 meter ut på åkrarna därifrån på likadan pavé som det cyklas på, var det lugna gatan, ingen indikation på vad som skulle försiggå i krokarna om bara nån timme. Sen brakade det igång, med belgare i SUV:ar och fransoser utan folkvett i en mängd långt bortom vad de vägarna är gjorda för. Efter en del "bordelle" som fransoserna väl säger, där några bestämda belgare tog kommandot, lyckades vi parkera Zafiran dynamiskt halvvägs ute på en åker 500 meter från sektorn, nogsamt med näbben i kommande körriktning.
Väl uppe vid sektorn var det fullt blås med tält med korvgrillning och öl, och en och annan belgare som redan kommit en bit ner i kylväskan. Pavén såg inte så fantastiskt risig ut, det var övervägande torrt, och det var en stadig medvind uppför det första benet av sektorn.
Det var en timme till passage, vilken spenderades på medhavda sittunderlag betraktandes belgarnas rajrajande. Spänningen steg gradvis, vi spanade lite på Eurosport på telefonen, och till sist syntes helikoptern, ojojoj... Och så... utbrytargänget med Kasper Asgren i täten passerade, belgarna blev tokiga, och så var de borta. Nån minut senare brakade klungan förbi. Det gick så klart fort, men kändes kontrollerat.
Så fort klungan passerat blev det race till Zafiran, för vidare race mot den riktigt onda Mons-en-Pévèle. Vi hade turen att ha tagit den minst använda vägen in, så efter lite kubbning med några rutinerade belgare kom vi iväg bra i karanvankörning med likasinnade tills vi kom ut på motorvägen, sedan var det som vilken som helst söndag i norra frankrike (gissar jag som aldrig varit där förut) ända fram till Mons-en-Pévèle. Kooonstigt?
Märkligt nog gick det att parkera mitt inne i byn (ok, kanske lite dynamiskt även denna gång), sedan var det ca en kilometers promenad till sektorn. Väl där var det överväldigande både att se den fantastiskt risiga pavén, och mängden människor. Jag hade svårt att fånga det tidigare på bild, och det varierade så klart över sektorns sträckning, men bitvis var det banne mig inte snyggt: långa sträckor ordentligt bomberat, med en massa stenar på sniskan och större gröpper. Och om man lyckades bli lite fuktig under dojorna blev det direkt glashalt, det går knappt att föreställa sig hur svårkört det skulle varit om det varit blött på riktigt.
Bortsett från (i det här sammanhanget tack vare?) den risiga pavén är landskapet väldigt trevligt, och vädret tipp-topp, även om den kraftiga sydliga vinden fortsatt låg på.
Precis när vi kommit på plats strax före andra böjen på sektorn kollade vi in Eurosport, och EXAKT då satte MvdP in sin stöt ett par sektorer bort. Spännande! Vi såg helikoptern närma sig över Bersée, och hade bra utsikt över ingången til Mons-en-Pévèle, spänningen stiger... Och vips passerade MvdP 1 meter ifrån oss, i ensamt majestät och överjordisk fart, men det syntes att han tog i! Att döma av farten verkade han dock inte bekommas så mycket av det fruktansvärda underlaget... Nån minut senare kom de jagande med Mads et al. Och kanske det mest imponerande: det stora gänget som kom fem minuter senare, som såg väldigt slitna ut, körde också vansinnigt fort!
Och det var det, det går fort inte bara i hockey. Loppet var avgjort, vi dieslade hem till Paris och gick på en parisisk aperitif. För att summera: smidigare än befarat att ta sig runt, ungefär samma belgiska drag som förväntat, jäklar vad fort de kör, och jäklar vad det syns att det kostar på! På det hela taget en mycket fin upplevelse!