Prata svenska för helsike

Prata svenska för helsike
Hm, så motsvarigheten till han/hon blir höna. Vad ska man då säga istället för honom/henne - hönnö? Eller kanske hönöm?
 
Prata svenska för helsike
Jag använder helst svenska ord men det är ju i vissa lägen hyfsat svårt att veta vilket ord som skall användas på svenska. Heter "headtube" styrhuvud eller styrrör och vad heter "steerer"? Är det gaffelrör? Jag har sett flera olika benämningar och folk verkar inte riktigt veta vad som åsyftas när de svenska orden används och ofta slutar det med att engelskans ord används. Vad heter bb-shell, är det vevlagerhus? Jag är ju som ni märker inte bäst på detta och just därför är det lättare att gå på det alla förstår.

Vad gäller båtar finns det ju mer eller mindre vettiga ordlistor på alla udda företeeelser som hör där till (som poopdeck hihi, dåligt exempel för övrigt för det var ju på engelska, blir väl typ akterdäck på svenska). Men för cyklar upplever i alla fall jag att det är svårt att hitta igen de svenska orden.

Sen lyder väl vårt språk under minsta motståndets lag, dvs. det enklaste vinner. Annars hade vi väl alla pratat med tecken, för det lär vi ju oss innan talet.
 
Prata svenska för helsike
gnilrub sa:
Supertramp sa:
gnilrub sa:
när det finns fullt vedertagna svenska motsvarigheter fattar jag inte den här extrema viljan att plocka upp engelska uttryck.
Klicka för att se resterande...

Är alla dessa svenska uttryck verkligen så "vedertagna" så att alla känner till dem? Det kanske inte är med vilje som folk använder de engelska ordet? Håller med om att det är trevligare med svenska men taskigt att bli arg på någon om denne inte vet bättre.
Klicka för att se resterande...

Nej det är väl så kanske och min rubrik till trots så är jag inte arg på nån. För mig och folk i min bekantskapskrets som mekat en del med bilar, motorcyklar etc så är ordet lufta en självklarhet.

Jag har ju varit rätt insnöad på enduro med mc under många år och det kanske påverkar. Där vet alla vad "häng" är men inte alls lika många som vet att "sag" är det engelska ordet.
Sen finns det alltid en kille som vill vara lite märkvärdig och mästrande mot andra genom att använda engelska uttryck som inte alla förstår och då säger han typ "sag" och "coil" istället för "häng" och "fjäder". Fast jag inser nu att det inte alltid är så bland cykelfolk.
Klicka för att se resterande...

Coil är ju toppenbra att säga, i alla fall när de gäller cyklar. Du tycker att fjäder är osnobbigare, men fjäder och coil är inte ekvivalenter. Luftkammaren på luftfjädrade cyklar är ju oxå en fjäder. Lika så det yttre skiktet på en fågel. Cyklar har vanligen luft eller stålfjäder. Fast stålfjädrar finns i många olika smaker, spiralfjäder som främst används i mekaniska urverk, bladfjäder som fortfarande används i de flesta tunga fordon och skruvfjäder som i stort sätt alla bilar har. Skruvfjäder heter coil på engelska. Så att översätta coil till fjäder blir väldigt oprecist. Då ska du väl säga skruvfjäder, det är en bättre översättning av coil och kanske ett mer svenskt uttryck. Fast det känns lite klumpigare att säga än coil. Själv säger jag luftfjäder och stålfjäder, men alla skrivfjädrar till cyklar är ju inte av stål så det blir ju lite fel det med. Coil är en bra term men den har problemet att den inte är så välkänd för "ickenerdar".
När det gäller blöda bromsar så får jag känslan att det är något som sägs lite på skoj. Och av folk som inte har erfarenhet av att meka bromsar på fordon. Att lufta bromsar är ett gammal och vedertaget uttryck inom bilvärlden och förmodligen mc-världen med. Det har väl hängt med i stort sätt så länge som man har haft hydrauliska bromssystem. Det är bara i cykelvärlden som det är ganska nytt. Så här finns ett gammalt, vedertaget och entydigt ord att använda.
 
Prata svenska för helsike
Kristoffer R sa:
Man kanske skulle åderlåta bromsarna istället?

Jag stör mig också på "blöda" eftersom begreppet lufta är så etablerat inklusive diverse varianter på ordet.
Klicka för att se resterande...

Jag blöder, men det berodde inte på att jag behövde blöda bromsarna.

12038514_885245584885046_91691752388793103_n.jpg
 
Prata svenska för helsike
Jeppe_E sa:
Kristoffer R sa:
Man kanske skulle åderlåta bromsarna istället?

Jag stör mig också på "blöda" eftersom begreppet lufta är så etablerat inklusive diverse varianter på ordet.
Klicka för att se resterande...

Jag blöder, men det berodde inte på att jag behövde blöda bromsarna.
Klicka för att se resterande...

Nästa gång föreslår jag att du luftar kranen genom de två luftnipplarna du ser i nederkant istället för att slitsa upp snoken =p
 
Prata svenska för helsike
PKJoacim sa:
gnilrub sa:
Supertramp sa:
gnilrub sa:
när det finns fullt vedertagna svenska motsvarigheter fattar jag inte den här extrema viljan att plocka upp engelska uttryck.
Klicka för att se resterande...

Är alla dessa svenska uttryck verkligen så "vedertagna" så att alla känner till dem? Det kanske inte är med vilje som folk använder de engelska ordet? Håller med om att det är trevligare med svenska men taskigt att bli arg på någon om denne inte vet bättre.
Klicka för att se resterande...

Nej det är väl så kanske och min rubrik till trots så är jag inte arg på nån. För mig och folk i min bekantskapskrets som mekat en del med bilar, motorcyklar etc så är ordet lufta en självklarhet.

Jag har ju varit rätt insnöad på enduro med mc under många år och det kanske påverkar. Där vet alla vad "häng" är men inte alls lika många som vet att "sag" är det engelska ordet.
Sen finns det alltid en kille som vill vara lite märkvärdig och mästrande mot andra genom att använda engelska uttryck som inte alla förstår och då säger han typ "sag" och "coil" istället för "häng" och "fjäder". Fast jag inser nu att det inte alltid är så bland cykelfolk.
Klicka för att se resterande...

Coil är ju toppenbra att säga, i alla fall när de gäller cyklar. Du tycker att fjäder är osnobbigare, men fjäder och coil är inte ekvivalenter. Luftkammaren på luftfjädrade cyklar är ju oxå en fjäder. Lika så det yttre skiktet på en fågel. Cyklar har vanligen luft eller stålfjäder. Fast stålfjädrar finns i många olika smaker, spiralfjäder som främst används i mekaniska urverk, bladfjäder som fortfarande används i de flesta tunga fordon och skruvfjäder som i stort sätt alla bilar har. Skruvfjäder heter coil på engelska. Så att översätta coil till fjäder blir väldigt oprecist. Då ska du väl säga skruvfjäder, det är en bättre översättning av coil och kanske ett mer svenskt uttryck. Fast det känns lite klumpigare att säga än coil. Själv säger jag luftfjäder och stålfjäder, men alla skrivfjädrar till cyklar är ju inte av stål så det blir ju lite fel det med. Coil är en bra term men den har problemet att den inte är så välkänd för "ickenerdar".
När det gäller blöda bromsar så får jag känslan att det är något som sägs lite på skoj. Och av folk som inte har erfarenhet av att meka bromsar på fordon. Att lufta bromsar är ett gammal och vedertaget uttryck inom bilvärlden och förmodligen mc-världen med. Det har väl hängt med i stort sätt så länge som man har haft hydrauliska bromssystem. Det är bara i cykelvärlden som det är ganska nytt. Så här finns ett gammalt, vedertaget och entydigt ord att använda.
Klicka för att se resterande...

Ja då kanske det är så att coil funkar bättre i cykelsammanhang. Jag refererade till mc-världen och där lär aldrig coil slå igenom. Där skulle man nog snarare tänka på en elektrisk spole i så fall tex en tändspole.
 
Prata svenska för helsike
Vet inte om den lätt skämtsamma "översättning" av "valid ineqaulity" till "valid inekvalitet" är så mkt mer estetiskt tilltalande. Jag blir personligen lätt illamående.
 
Prata svenska för helsike
Förr i tiden (runt 2006-2008) så skrevs det ofta om friåkning i cykeltidningen Kad*ns. Men det begreppet ser man nästan aldrig här idag, det ska minsann vara enduro, trenduro, all mountain, down hill, hets hit och hets dit, och sånt där annat amerikanskt-brittiskt-svengelskt. Vart tog FRIÅKNING vägen?? Medarbetaren Kall* B*rn på Kad*ns var bra på att använda det ordet i tidningen förr, men nu är det i princip borta i cykelvärlden. (?)

* = e
 
Prata svenska för helsike
tobiascyklar sa:
Låneord är en sak, att blanda två språk en annan. Skär i öronen. Och "det finns inget bra ord på svenska" beror enbart på dålig svenska. Istället har vi en massa människor som kan två språk halvdant.
Klicka för att se resterande...
+1.

Gillar heller inte ord/namn som medvetet anpassats för att de skall låta häftigt utomlands.
 
Prata svenska för helsike
DarthVidar sa:
Jag använder helst svenska ord men det är ju i vissa lägen hyfsat svårt att veta vilket ord som skall användas på svenska. Heter "headtube" styrhuvud eller styrrör och vad heter "steerer"? Är det gaffelrör? Jag har sett flera olika benämningar och folk verkar inte riktigt veta vad som åsyftas när de svenska orden används och ofta slutar det med att engelskans ord används. Vad heter bb-shell, är det vevlagerhus? Jag är ju som ni märker inte bäst på detta och just därför är det lättare att gå på det alla förstår.
Klicka för att se resterande...
Jag skall villigt erkänna att jag inte förstår/känner till alla engelska termer som används här, bl.a. steerer. Jag är förmodligen inte ensam.
Men med google brukar det lösa sig.
 
Prata svenska för helsike
Lyssnade på en podcast om träning idag när jag var ute i skogen och friåkte på cykeln efter jobbet. Där nämndes att mucle-ups faktiskt hette jättehäv förut och att dislocations kallades vrängningar i gamla gymnastikböcker. Jag tycker det låter jäkligt härligt. Man hör ju att många säger squats och push-ups om knäböj och armhävningar nu för tiden. Det kanske är för att det låter fräckt och inte så mossigt. Jag tycker det är lite sorgligt om någon om 35 år hör på en podcast att det förr hette armhävningar men att det inte går att använda det ordet längre för att det liksom har dött ut.
 
Senast ändrad:
Prata svenska för helsike
Sjötermer har nämnts. Många av dem är inlån från holländska: roder, fock etc.

Coil kommer från keltiska. Det var ett slags halssmycke i vriden metall.

Å så har vi rena felöversättningar, t.ex. "Ont krut förgås..." handlar inte om bomber och granater utan om ogräs som på tyska heter Unkraut.

Utmaning till happyiter: En språkintresserad och allmänt multibegåvad kines som på den tiden var professor vid Stanforduniversitetet noterade att svenska har ett ord/begrepp för när det inte regnar -- uppehållsväder. Han kände inte till något annat språk som har detta begrepp. Gör ni?

/Martin
 
Prata svenska för helsike
Ingen som rasar över det börjar bli rätt vanligt att använda det engelska ordet "moment" på svenska istället för tillfälle/händelse?
Det uttalas alltså på svenska, precis som i åtdragningsMOMENT.
Sjukt fult är det i alla fall.

Har även noterat att rasist inte helt sällan stavas racist. Raca! :)
 
Prata svenska för helsike
Om vi skulle plocka bort alla inlånade ord och bara ha kvar de ord som vi har med oss direkt från protoindoeuropeiskan (eller kanske fornnordiskan om man hellre vill utgå från tidigaste punkten där nåt man kan kalla svenska började kunna urskiljas) så skulle det bli ett i det närmaste obegripligt språk för oss.

Ord lånas in. Språk förändras. Jag lovar, det är ofarligt!
 
Prata svenska för helsike
MartinRF sa:
Sjötermer har nämnts. Många av dem är inlån från holländska: roder, fock etc.

Coil kommer från keltiska. Det var ett slags halssmycke i vriden metall.

Å så har vi rena felöversättningar, t.ex. "Ont krut förgås..." handlar inte om bomber och granater utan om ogräs som på tyska heter Unkraut.

Utmaning till happyiter: En språkintresserad och allmänt multibegåvad kines som på den tiden var professor vid Stanforduniversitetet noterade att svenska har ett ord/begrepp för när det inte regnar -- uppehållsväder. Han kände inte till något annat språk som har detta begrepp. Gör ni?

/Martin
Klicka för att se resterande...

Finskan har det i alla fall: https://sv.m.wiktionary.org/wiki/pouta
 
Prata svenska för helsike
geologen sa:
Om vi skulle plocka bort alla inlånade ord och bara ha kvar de ord som vi har med oss direkt från protoindoeuropeiskan (eller kanske fornnordiskan om man hellre vill utgå från tidigaste punkten där nåt man kan kalla svenska började kunna urskiljas) så skulle det bli ett i det närmaste obegripligt språk för oss.

Ord lånas in. Språk förändras. Jag lovar, det är ofarligt!
Klicka för att se resterande...

Det hindrar ju inte att man kan fundera kring vad konsekvenserna av inlånen av ord eller språkliga konstruktioner blir.

Jag ser det som att språk formas genom en dragkamp mellan att bevara det existerande och att införa nya saker. De nya sakerna kommer att inkorporeras i språket om tillräckligt många uppskattar dessa och användas så länge de anses användbara. Om inte så blir de dagsländor och dör ut. En annan process förpassar ord och konstruktioner till den språkliga kyrkogården då de inte längre används. Att fundera över hur ord och konstruktioner fungerar tillsammans med existerande språk och genom att använda de man tycker tillför något medan man struntar i att använda de som man tycker är onödiga eller som gör att språket totalt sett kompliceras ser jag som att man deltar i ovan nämnda dragkamp. Att omedelbart inkorporera allt nytt man hör/läser i sitt eget språkbruk känns som personer som nervöst alltid hoppar på den senaste trenden oavsett vad den må vara.

Ett par språkliga exempel:

A) Jag var själv när hen dök upp lite tveksam till ordet, men när jag funderade lite så insåg jag att det finns situationer där det ersätter klumpigare konstruktioner som "han/hon" eller "personen ifråga" och då jag inte kan se att det orsakar några komplikationer så är jag numera (försiktig) användare av det.

B) En annan relativ nymodighet för mig är användningen av en istället för man, t.ex. "Om en ska baka bröd ska en ta en bunke ..." som ersättning för "Om man ska baka bröd ska man ta en bunke ...". Denna nymodighet kommer jag inte att använda. Bortsett från att man(!) tjänar en bokstav är det ingen vinst med det hela. Däremot så överlagrar man en ny betydelse på ordet en. Överlagrade betydelser ökar i princip risken för missförstånd, men framför allt är det knöligare att läsa och i synnerhet när det handlar om en bokstavskombination som är såpass vanligt förekommande som en. Om det istället införts ett nytt ord för att lösa upp situationen med den överlagrade betydelsen av man hade jag varit betydligt mer öppen för att använda detta ord.
 
Prata svenska för helsike
GoranS sa:
geologen sa:
Om vi skulle plocka bort alla inlånade ord och bara ha kvar de ord som vi har med oss direkt från protoindoeuropeiskan (eller kanske fornnordiskan om man hellre vill utgå från tidigaste punkten där nåt man kan kalla svenska började kunna urskiljas) så skulle det bli ett i det närmaste obegripligt språk för oss.

Ord lånas in. Språk förändras. Jag lovar, det är ofarligt!
Klicka för att se resterande...

Det hindrar ju inte att man kan fundera kring vad konsekvenserna av inlånen av ord eller språkliga konstruktioner blir.

Jag ser det som att språk formas genom en dragkamp mellan att bevara det existerande och att införa nya saker. De nya sakerna kommer att inkorporeras i språket om tillräckligt många uppskattar dessa och användas så länge de anses användbara. Om inte så blir de dagsländor och dör ut. En annan process förpassar ord och konstruktioner till den språkliga kyrkogården då de inte längre används. Att fundera över hur ord och konstruktioner fungerar tillsammans med existerande språk och genom att använda de man tycker tillför något medan man struntar i att använda de som man tycker är onödiga eller som gör att språket totalt sett kompliceras ser jag som att man deltar i ovan nämnda dragkamp. Att omedelbart inkorporera allt nytt man hör/läser i sitt eget språkbruk känns som personer som nervöst alltid hoppar på den senaste trenden oavsett vad den må vara.

Ett par språkliga exempel:

A) Jag var själv när hen dök upp lite tveksam till ordet, men när jag funderade lite så insåg jag att det finns situationer där det ersätter klumpigare konstruktioner som "han/hon" eller "personen ifråga" och då jag inte kan se att det orsakar några komplikationer så är jag numera (försiktig) användare av det.

B) En annan relativ nymodighet för mig är användningen av en istället för man, t.ex. "Om en ska baka bröd ska en ta en bunke ..." som ersättning för "Om man ska baka bröd ska man ta en bunke ...". Denna nymodighet kommer jag inte att använda. Bortsett från att man(!) tjänar en bokstav är det ingen vinst med det hela. Däremot så överlagrar man en ny betydelse på ordet en. Överlagrade betydelser ökar i princip risken för missförstånd, men framför allt är det knöligare att läsa och i synnerhet när det handlar om en bokstavskombination som är såpass vanligt förekommande som en. Om det istället införts ett nytt ord för att lösa upp situationen med den överlagrade betydelsen av man hade jag varit betydligt mer öppen för att använda detta ord.
Klicka för att se resterande...

En är väl vackert?

Och har lång tradition i svenskan.

I övrigt, argumentationen kring det positiva med låneord och att språk förändras slår in öppna dörrar och missar poängen.
 
Prata svenska för helsike
Det lustiga är att vi nästan enbart irriterar oss över nya, språkliga konstruktioner och inlånade ord som tillkommit efter att vi blivit språkligt färdigutvecklade, kanske i sena tonåren. Det man störde sig på i generationen innan accepterar man för det mesta utan vidare, och ser som normalt. Det kanske kan vara nåt att tänka på... :)
 
Prata svenska för helsike
En i svenska språket är missriktad feminism. "Könsneutralt".
En är värmländsk dialekt. Punkt.
Och ingen ska tvinga nån att prata vare sig skaunska eller norrlänsk!
 
Prata svenska för helsike
geologen sa:
Det lustiga är att vi nästan enbart irriterar oss över nya, språkliga konstruktioner och inlånade ord som tillkommit efter att vi blivit språkligt färdigutvecklade, kanske i sena tonåren. Det man störde sig på i generationen innan accepterar man för det mesta utan vidare, och ser som normalt. Det kanske kan vara nåt att tänka på... :)
Klicka för att se resterande...

Attans, helt rätt
:/
 
Prata svenska för helsike
staine sa:
En i svenska språket är missriktad feminism. "Könsneutralt".
Klicka för att se resterande...
Finns det verkligen en allmän debatt om att medvetet byta ut man mot en pga könsneutralitet? Den har isf inte sett.
Känns mer som om "en" smugit sig in stegvis ungefär som felanvändandet av "dem".
 
Prata svenska för helsike
geologen sa:
Det lustiga är att vi nästan enbart irriterar oss över nya, språkliga konstruktioner och inlånade ord som tillkommit efter att vi blivit språkligt färdigutvecklade, kanske i sena tonåren. Det man störde sig på i generationen innan accepterar man för det mesta utan vidare, och ser som normalt. Det kanske kan vara nåt att tänka på... :)
Klicka för att se resterande...

Nja, jag kan reta mig på knasiga konstruktioner även i etablerat språk. Sen är det lättare att undvika att använda knasiga nya påhitt än etablerade knasigheter om de etablerade knasigheterna saknar vettiga alternativ.
 
Prata svenska för helsike
eketjall sa:
staine sa:
En i svenska språket är missriktad feminism. "Könsneutralt".
Klicka för att se resterande...
Finns det verkligen en allmän debatt om att medvetet byta ut man mot en pga könsneutralitet? Den har isf inte sett.
Känns mer som om "en" smugit sig in stegvis ungefär som felanvändandet av "dem".
Klicka för att se resterande...

Jag har sett användning av en i stället för man som uppenbart är mycket medveten och absolut ingen okunnig felanvändning. Första gången jag stötte på det hade jag ett helsike att dechiffrera vad det stod. Men, visst, det är klart att man vänjer sig och om alla skulle övergå till att använda en i st.f. man skulle det bara vara att resignera och följa strömmen. Detta gör dock inte att jag tänker vara med och bidra till denna försämring genom att modifiera mitt språk i den riktningen nu.
 

Senaste inläggen

Köp & Sälj

Ny annons

Artiklar

Tillbaka
Topp