Randonneurcyklar.

  • Trådstartare Trådstartare Deleted member 74249
  • Start datum Start datum
D

Deleted member 74249

Guest
Randonneurcyklar.
Jag körde ett randonneurslopp förra helgen och lade märke till att de rutinerade långloppscyklisterna till större delen valde lite tyngre stålramar på sina cyklar. Vad jag minns så var ett av försäljningsargumenten för kolfiberhojar just att dessa reducerade vägvibrationer.

Ett annat argument kan ju vara att det är svårt att laga en kolfiberhoj om något händer. Men å andra sidan är det ju kanske rätt knepigt att böja till en stålram längs vägen och rulla vidare. Här kan stålramen kanske ändå ha en liten uppsida. Det finns ju ändå folk med svetsar längs vägarna.

Vad är det för uppsidor med dessa hojar som uppväger de nackdelar som gjort att de knappt finns kvar i handeln längre? Varför är dom plötsligt överlägsna igen när man kör rando?

Upplys mig!
 
Randonneurcyklar.
Jag körde ett randonneurslopp förra helgen och lade märke till att de rutinerade långloppscyklisterna till större delen valde lite tyngre stålramar på sina cyklar. Vad jag minns så var ett av försäljningsargumenten för kolfiberhojar just att dessa reducerade vägvibrationer.

Ett annat argument kan ju vara att det är svårt att laga en kolfiberhoj om något händer. Men å andra sidan är det ju kanske rätt knepigt att böja till en stålram längs vägen och rulla vidare. Här kan stålramen kanske ändå ha en liten uppsida. Det finns ju ändå folk med svetsar längs vägarna.

Vad är det för uppsidor med dessa hojar som uppväger de nackdelar som gjort att de knappt finns kvar i handeln längre? Varför är dom plötsligt överlägsna igen när man kör rando?

Upplys mig!
Svårt att tro att folk väljer stålram för den går att laga med svets.
Tror att det är lite randokultur som gör stål poppis och en stålram med bra rör är säkerligen komfortabel.
 
Randonneurcyklar.
Jag cyklar iofs inte randolopp men ungefär samma distanser och det jag vill ha är flexet i ramen som en traditionellt byggd stålram har. Ramar med oversize-rör som kom senare brukar vara betydligt styvare. Med flex menar jag främst flexet i sidled när man trampar, vid vevpartiet och vid styret. Så det är inte för att dämpa vibrationer utan för att ge efter en aning istället för att ge ett stumt motstånd. Har jämfört några olika ramar och det gör en klar skillnad tycker jag, en ram med lagom flex är vilsammare att cykla långt på för mig.

Flexet i en gaffel med tunna och böjda gaffelben hjälper också till men där är det även för att den fjädrar vid ojämnt underlag.

Vikten på ramen har mindre betydelse för mig, även helt utan packning och med riktigt lätt cykel skulle totalvikten gå över 90 kg och då har några hekto hit eller dit en helt marginell betydelse. Faktum är att jag tycker cykeln är behagligare att cykla på med 20 kg packning än utan om än såklart tyngre uppför
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Sen skall sägas att en styvare ram har andra fördelar, som att den känns betydligt tryggare nedför i hög hastighet t.ex. så det är mer vad man personligen sätter främst.

Och jag har aldrig cyklat på en cykel helt i kolfiber, bara aluram med kolgaffel. Så jag har ingen egen erfarenhet av dem
 
Randonneurcyklar.
Senast jag cyklade stål var på 80-talet med en sån här.
2500235532.jpg
 
Randonneurcyklar.
Det har med tradition att göra, skulle jag tro. Man kan bygga stål väldigt lätt, aluminium väldigt lätt och kolfiber väldigt lätt, men också tungt och tråkigt. Jag känner ingen skillnad i flex mellan mina stålcyklar och aluminiumcyklar (men min frus Kungsvelocipeden från 1937 är jävligt sladdrig).

Hade det funnits kolfiberhojar med mer klassiskt utseende, inte så ”fula” som de är i dag, skulle de säkert vara populära bland randonnörer.
 
Randonneurcyklar.
Tradition
Sedan är många randonneurcyklar måttbeställda och med just de detaljer som beställaren/randonneuren vill ha.
Sådant är ovanligt med kolfiberramar och (gissningsvis) dyrt, om det skulle gå att få till.

Svårt att tro att folk väljer stålram för den går att laga med svets.
Tror att det är lite randokultur som gör stål poppis
+1
en stålram med bra rör är säkerligen komfortabel.
Men att rammaterial eller ramflex skulle ha ngn större betydelse för komforten är en seglivad myt.
Detta har varit uppe här flera ggr tidigare, läs tex denna gamla tråd
Rammaterialsfixeringen är väldigt mkt cykelnördarnas motsvarighet till HiFinördarnas sladdfånerier

Men oavsett anledning väljer inte alla randonneurer cyklar med måttbeställda handbyggda stålramar. En av tidningen Tours redaktörer cyklade PBP 2015 på den här cykeln
tour_pbb_2015-jpg.576206

Han kom i mål på 62 timmar
I texten skriver han att han "sparade" 2-3 timmar pga alla aeroanpassningar (alltså inte enbart pga hjulen) Men han skriver att han inte använde de "sparade" timmarna för att få en snabbare tid utan till mera sömn. Han sov sammanlagt 7 timmar under PBP.
Han skriver lyriskt om sin utrustning, inte endast ram + hjul utan även Brooks-sadeln, effektmätaren och DA Di2 med xtra växlingsknappar.
 
Randonneurcyklar.
Jag har stor förståelse för snobberi och tradition. Även custom-bikeargumentet är ju säljande. Däremot flexgrejen kanske man inte är lika sugen på. Vill man ha flex kan man ju försöka hitta igen min första landsvägshoj, en Fuji. Där gick bromsgummina i fälgen där bak när man tryckte på. Den var så flexig att man kunde kalla den vig.
 
Randonneurcyklar.
Jag kan tycka att de där riktiga randonördarnas skapelser är vackra på ett sätt som en kolfiberraket inte är. Sen skulle jag aldrig orka lägga ner det arbete de gör för att få till cykeln. Jag är egentligen rätt ointresserad av cyklar medan jag kan tycka det är trevligt att cykla på en väl fungerande och "snabb" cykel.

Vet att det när jag köpte min första racer var tre saker som slog mig:
1) att den svarade så bra när jag tryckte till på pedalerna,
2) den framåtlutade sittställningen och
3) det smala styret som gjorde det "vingligt".

Numera är 1 något jag tar som självklart och snarare är det så att jag "lider" av svampigheten hos en vanlig cykel. De facto upplevde jag vid sista tillfället då jag cyklade på min första racer den som lätt svampig. Angående 2 och 3 vande jag mig rätt fort. Även där känns en vanlig cykel numera rätt udda.
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Jag har stor förståelse för snobberi och tradition. Även custom-bikeargumentet är ju säljande. Däremot flexgrejen kanske man inte är lika sugen på. Vill man ha flex kan man ju försöka hitta igen min första landsvägshoj, en Fuji. Där gick bromsgummina i fälgen där bak när man tryckte på. Den var så flexig att man kunde kalla den vig.
Långa distanser = låg effekt och lång tid i sadeln
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Långa distanser = låg effekt och lång tid i sadeln
För att utveckla lite vad jag menade: jag har själv ingen effektmätare men tittar man på de som har är det ganska låga watt under långcyklingarna, även för en relativt stor, tung och stark cyklist som Jimmy Rönn (hans Sverigecykling finns på Strava) kan det vara ett medel på säg kanske 150W och det behövs inte så stor styvhet i ramen för att överföra den kraften.

(länk till Strava om någon är intresserad, andra data som kadens på i medel 70 är också intressant tycker jag)
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Sedan bör man även skilja på styvhet och styvhet, eller åtminstone trampstyvhet och vridstyvhet
och det är inte säkert att de hänger ihop, åtminstone inte i välkonstruerade, väldesignade och vältillverkade ramar.
Vilket förstås är viktigare än rammaterialet.
 
Randonneurcyklar.
Jag köpte nyss cykel för långåkning. Jag var sååå nära att köpa en snygg stålis. Kikade på Fairlight och fan vet allt i månader. Surfade runt, mätte och grejade. Men spontanköpte en i karbång på 5% rea när jag var småpackad iaf. Den känns helt ok. Nästa gång kanske jag får till det!
 
Randonneurcyklar.
Nu är ju RAAM en rätt extrem företeelse så relevansen för ”normala långcyklare är inte given”.

Med tanke på Rönns framfart i utförsbackarna och din tidigare kommentar om nackdelen med ostyv ram i höga farter så är det rätt självklart att han inte valde någon flexig ram. Gissar att han även undvek det av andra skäl.
Du får väl fråga honom själv hur han ser på saken istället för att gissa och förkasta andra? Jag har skrivit min syn och varför, du kan ha en helt annan, det är helt ok och i linje med vad jag själv skrev att vilka egenskaper man gillar hos en ram är individuellt.

Att jag länkat till Jimmy Rönns Strava är för att det är data jag tycker är intressant och tillförlitlig.

Lite konstig kommentar från dig också att det är självklart att han valde en styv ram på grund av nedförslöperna under Sverigecyklingen (länken var inte till RAAM-racet), du borde väl känna till vilka cyklar som användes av eliten under ståleran?
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Jag köpte nyss cykel för långåkning. Jag var sååå nära att köpa en snygg stålis. Kikade på Fairlight och fan vet allt i månader. Surfade runt, mätte och grejade. Men spontanköpte en i karbång på 5% rea när jag var småpackad iaf. Den känns helt ok. Nästa gång kanske jag får till det!

Eftersom riktigt långa turer sker i någon slags hjärndimma, så är det nog bra om cykeln även köptes i någon slags hjärndimma. ?
 
Randonneurcyklar.
Jag tänker att en fördel med metallram är att det är enklare/tryggare om man vill klämma på diverse tillbehör. En styrväska jag har är märkt med dödskalle för kolfiber. Den hojen har dock alu styre, även om resten är kolfiber.

Jag har dock ingen stålhoj för rando, men jag håller med om att de är snygga. ?
 
Randonneurcyklar.
Haha, kanske det men hade jag lyssnat på "experterna" här inne hade det inte blivit mycket cyklat. Som tur är gör jag inte det :).
Jag tror att ”experterna” här inne cyklar ganska mycket. Gissar också att många av dem har många års erfarenhet och en sammanlagd enorm kunskap om cykelsporten. Här finns randonnörer som är 70+, medelålders prylfanatiker, vintagekonnässörer, före detta proffscyklister, cykelbyggare, unga elitmotionärer och människor från alla världens hörn (eller i alla fall från alla Europas).

Är du inte intresserad av andras åsikter, är för fin för att ta till dig dem, blir upprörd när människor säger emot dig eller vet bäst själv, tror jag att du bör cykla istället för att skriva. ??
 
Senast redigerad av en moderator:
Randonneurcyklar.
Tidningen Tour testar sedan 1993 både vridstyvhet, trampstyvhet och vikt (+ mkt mer) hos ramar/cyklar, de har testat tusentals vid det här laget.
Enl Tour anser de att vridstyvheten är viktigare än trampstyvheten, dubbelt så viktig tom för åtminstone några av de cykeltyper de testar.

Läs mer om Tours tester, både hur de görs och varför på hemsidan
Men ett litet utdrag

Labor oder Straße? Beides! So testet TOUR

....
natürlich arbeiten in der Redaktion einige erfahrene Tester, die schon viele Räder erprobt haben und fundiert vergleichen können. Aber neben diesen subjektiven Faktoren spielen objektive Fakten bei TOUR traditionell eine große Rolle.
Unser Ziel ist es, Fahreindrücke zu quantifizieren, in Zahlen zu fassen und objektiv vergleichbar zu machen.
...
Wir wollen ein belastbares Gesamtbild eines Rades, unabhängig von der Tagesform der Testfahrer.
...
Irgendwie fahren ja alle Räder, wenn Luft im Reifen ist. So auch ein Vitus Carbone 9, Jahrgang 1988. Im Prinzip reichen aber ein paar Hundert Meter Anlauf, um zu verstehen, wie sehr sich die Entwicklung weitergedreht hat. Im direkten Vergleich zu modernen Rädern ist die butterweiche Auslegung des Vitus krass. Dass darauf einst die Tour-de-France-Heroen um die Wette zu Tale gerast sind, ist im Nachhinein nur schwer zu verstehen. Bei jedem Manöver muss das Eigenleben des Rahmens einkalkuliert werden; dieses fällt umso wilder aus, je mehr der Fahrer wiegt.
...
Dranzubleiben am besten Race-Allrounder des Jahrgangs 2023, dem Specialized Tarmac SL8, erweist sich mit dem Vitus aber auch ohne Ballast als Ding der Unmöglichkeit. Denn das Tarmac fährt im Vergleich wie auf Schienen, lässt sich null Komma null aus der Ruhe bringen. Das verschiebt den Wohlfühlbereich hin zu deutlich höheren Geschwindigkeiten. Mehr Vertrauen bedeutet, später zu bremsen und mehr Tempo durch die Kurven zu tragen.
..
Wir fahren das Vitus die vollen 520 Tiefenmeter auf der geschwungenen Nebenstrecke am Monte Baldo in der Nähe des Gardasees. Es geht, aber viel Spaß macht das nicht, da kann das Rad noch so glitzern und nostalgische Erinnerungen hervorrufen. Sorry, aber das ist nach heutigen Maßstäben mangelhaft. Canyons Endurace kommt dem SL8 nahe, erreicht aber nicht das gleiche Maß an Unerschrockenheit. Entsprechend sortieren wir es in der Fahrstabilität etwas hinter dem Specialized ein. Nach oben deckeln wir die Werte. Mehr Steifigkeit führt also nicht zu noch besserer Bewertung. Ebenso verfahren wir mit allen weiteren Steifigkeitswerten, die nach oben (Tretlagersteifigkeit) oder nach unten (Komfort vorne/hinten) gedeckelt sind.

...
För den som behöver det:
Google translate klarar av att översätta raderna ovan
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Tror också det handlar om tuning av styvhet. Cavendish behov för de där sista sekunderna av en etapp skiljer sig ganska rejält från motionärens behov över 12-24-72 timmar. Horses for courses...
Customramar i stål kan fås för ca 20 000kr men går på kanske 2-3 ggr mer om man ska ha en i kolplast.
 
Senast ändrad:
Randonneurcyklar.
Jag tror det är lite överlevnadsbias också. Randocykling, den gubbsport det är, är fullt av folk som slutat jaga marginal gains pga ålder och trampar runt på det de har och är bekväma på. Då blir det mycket stål mest bara för att de cyklarna helt enkelt håller längre.

Alla mina kolcyklar har blivit snodda, sålda eller gått sönder. Jag trampar runt på det jag har för jag tror inte en modern cykel gör så stor skillnad
 
Randonneurcyklar.
Jag har kört 3 PBP på CroMo-stålram, och 1 PBP (och 2 Sverigetempot) på plastcykel. Liggcykel, men samma principer där skulle jag faktiskt tro. Båda är ganska jämförbara i åk-kvalitet (och det beror ju på så mycket mer än material), men plastcykeln är något styvare när man trycker på i pedalerna, förmodligen för att den har större rör fram till vevpartiet.
 
Randonneurcyklar.
Jag kör rando och har en modern stålcykel. Jag köpte cykeln delvis som en påminnelse till mig och som ett meddelande till andra att jag inte bryr mig om "marginal gains". Jag bryr mig inte om rundan på tre timmar tar tio minuter längre och jag har ordentligt med marginal till maxtiden på alla Rando.
 
Tillbaka
Topp