[Rehab report] trasigt tibia

[jakob-s]

Fem veckor sen jag vurpade på Tisdagsrajden idag, fem ganska sega veckor om jag ska vara ärlig.
Sista backen från gula ner till Ältavägen bjöd på en hal rot, jag fick sladd, tog emot med benet böjt och fastnade i nåt och vred om. Trodde först att det borde varit ett ledband som gått av där ute i skogen, men icke... Röntgen visade att tibia gått i små bitar och knäledens kontaktyta kollapsat.

Före och efter operation:

Klarade mig från gips, men 10 skruv och en fin skena bygger upp och fixerar schabraket. Har drygt fyra veckor kvar tills jag får belasta benet igen och låret är redan spaghetti. Kör nu rehab för rörlighet och för att inte tappa för mycket muskelatur. Jag siktar så klart på att bli helt återställd, enda problemen ortopederna såg var löpning och antagligen smärta i leden på äldre dar.

Återigen tack till er som hjälpte till, när jag kommer tillbaks i vår får jag bjuda på öl!

Någon annan som lyckats med samma sak eller liknande fraktur?

Btw, jag fick låna en mössa på olyckskvällen, morfinet gjorde mig allt annat än skärpt så missade tyvärr vem jag fick låna den av. Återfås mot beskrivning tvättad och fin! :)

 

[GoranS]

Ouch! T.o.m. en amatör som jag ser ju en viss skillnad på före och efter.

Lycka till med rehabiliteringen.

 

[LasseB]

Skönt att höra att du lever Jakob och att du kommer att bli skapligt återställd. Mäktiga bilder som bjuder till eftertanke kring vad vi sysslar med där ute i geggan egentligen. Lite störda är vi allt.
Väldigt positivt att du kommer att komma upp på cykeln igen, hoppas att vi ses i skogen när snön tynat bort.

Läk snabbt och rakt.

 

[Stumpy]

jakob-s skrev:
-------------------------------------------------------
> Klarade mig från gips, men 10 skruv och en fin
> skena bygger upp och fixerar schabraket.

På vilket sätt skulle det bli bättre med ett fixerat schabrak? :)

God läkning!

 

[jakob-s]

GoranS tackar!

LasseB, jag lever! Hörde från Kamil att också lever.
Jo lera är roligt likaså rötter, men tillfälligheter kan tyvärr ställa till det och det är ju en del av utmaningen! Klart vi ses i skogen när snön är borta!

 

[örgelgörgel]

Verkligen maximal otur att få till en sådan fraktur med tanke på hur många gånger man själv flugit med knäna i backen genom åren.. Hoppas du blir återställd det ser verkligen otäckt ut på förebilden.

 

[jakob-s]

> På vilket sätt skulle det bli bättre med ett
> fixerat schabrak? :)

Haha, där ser man hästtäcke alltså. Ett sånt bra ord får inte gå i spillo... Erase and rewind.

> God läkning!

Tackar!

 

[JojjeM]

Ouch läskigt men skönt att prognosen är god.

Jag bröt båda benpiporna strax under knät i 20-årsåldern (höjdhopp, akta er för det). Mitt brott satt dock någon cm lägre och bitarna låg såpass bra att jag slapp operation (gips i två månader).

Förutom att det fortfarande är en "knyck" strax nedanför knät så funkar benet bra nu, drygt 20 år senare. De första åren efter hade jag problem med hälseneinflammationer som jag fick förklarat att det berodde på ändrade vinklar i benet. Nuförtiden har jag lite ont i knät till och från men vilken gubbe har inte det :)

/Johan

 

[Roy Mance]

Kan av egen erfarenhet säga att det där är en jäkligt tradig skada. Dels för att knän är rätt centrala i ens aktiva liv och dels för att man verkligen kan se hur musklerna förtvinar då man inte belastar benet. Min utveckling var ungefär såhär:

* Skada i juni (spräckte tibiaplatån + töjde ACL+MCL) och fick som belöning en låst ortos + två snabba kryckor samt besked om att långt ifrån alla återhämtar sig helt från den här typen av skada. Som lök på laxen har har jag sagt upp min privata sjukvårdsförsäkring några månader tidigare ("Hey, man betalar ju skatt så man får ju bra svensk sjukvård!") så jag får bittert uppleva Sahlgrenskas ortopedtrötthet längs hela resan.

* En månad senare - ortosen rörelsespann låses upp lite i taget så jag kan börja röra benet mer och mer

* Ytterligare en månad senare - ortosen åker av och jag börjar gå med kryckornas hjälp för att så småningom gå över till att bara ha en krycka att stötta på. Kör igång med regelbundna besök hos en bra idrotts-sjukgymnast och tränar regelbundet och målmedvetet både hemma och på gymmet. Musklerna har förtvinat så till den milda grad att knäskålen halkat flera cm så vid alla övningar som inkluderar lårets framsida hoppar knäskålen och far. ALLA övningar gör exakt hur ont som helst. Jag är övertygad om att det är färdigsportat för mig men tränar på ändå och låter smärtan styra.

* Två månader senare - jag är nu uppe på ca 60% styrka hos kassa benet jämfört med bra benet. Allt känns fortsatt värdelöst. Jag tränar på under hela vintern.

* Ytterligare två månader senare - Jag har nu träffat nya läkare vid vartenda återbesök. De lyssnar inte ett skit på vad jag säger, har slarvat bort journalen från senaste besöket och säger att jag nog får vara nöjd med att knät inte blir bättre än vad det är nu. Magnetröntgen är inte att tänka på, det är bättre att gissa så patienten får leva i ovisshet. Men då händer det - jag får träffa en Ortoped som har något annat än fetvadd mellan öronen. Han har Isländskt namn, har själv skadat sig i axeln när han åkte skidor och vet att det suger med ovisshet. Klart patienten ska ha en magnetröntgen. Beräknat väntetid i offentliga sjukvården: 7-8 månader. Jag blir satt på reservlista.

* En vecka senare - Ett återbud med kort varsel gör att det finns en röntgenplats om 40 minuter. Jag tar den. Resultatet ska bara analyseras först - av en Polack i Barcelona. Det blir billigast så.

* En månad senare - resultatet från MR har analyserats. Korsbanden är hela men lite lite vissna, menisken är vid god vigör och det är inte behov av några operationer.

* April året efter skadan - jag börjar cykla till jobbet (7 km per väg) och det hugger till i knät lite här och där. När jag ställer mig upp för att trampa känns det som att benet ska vika sig åt valfritt håll. Hopplöst läge. Fortsätter gymma och cykla.

* Juni igen - Cyklingen har gjort susen och jag känner inte av skadan ett smack. Gymträningen har gjort att jag i det kassa benet nu har 102% effekt baksida lår och 101% framsida lår jämfört med det friska benet. Friskförklaras och sparkas ut från sjukgymnasten.

* Efterföljande år - när jag gör grejer som utsätter knät för påfrestningar (snowboard, wakeboard, skidor osv) kör jag en sport-ortos men det är mer för hjärnans än för knäets skull. Det skänker en viss trygghet men efter ett år åker även den bort. Sedan dess sportar jag obehindrat men eftersom jag vet att knät inte är som nytt längre undviker jag asfaltlöpning men i övrigt begränsar jag mig inte i mitt sportande. Antagligen kommer jag få artros förr eller senare men så länge jag håller mig aktiv och gör roliga grejer så skjuter jag i vart fall upp den tidpunkten något. Sen hoppas jag att bolag som Episurf & Co ska ha kommit så pass långt med sina fake-broskprodukter att man kan ta den kirurgiska vägen till artrosfrihet.

Det blev en lång jäkla novell det där men nu vet du vad som vankas.
Så - hela resan i tre punkter
* Skada
* Hopplöst begränsat hopp om framtiden
* Återfödelse

Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag börjat cykla redan efter 6 veckor. Kanske inte just utomhus men jag hade börjat köra motionscykel med lätt/inget motstånd bara för att jobba upp rörlighet och genomblödning. Cykel is the shit. Hang in there!

 

[jakob-s]

Roy Mance:
Låter riktigt tradigt, kan vara glad att min ortos är rörlig var från dag ett. Just nu mäter min rörlighet 120grader vilket verkar vara riktigt bra såpass tidigt. Började med sjukgymnastiken i sjukhussängen och kör två ggr i veckan framförallt nmes - elstimulans av låret.

Nästa vecka ska jag få börja cykla på rehaben vilket känns helt otroligt skönt. Du verkar ha fått märklig sjukvård. Ska på mitt andra återbesök nästa vecka och göra tredje röntgen efter operationen, för att kolla allt sitter på sin plats, verkar vara en självklarhet för läkaren.

Hur lång tid tog det tills smärtan försvann? Jag knaprade morfin ganska länge, längre än vad läkaren tyckte var ok. Hamnade mellan stolarna där sjukgymnasten tyckte att jag skulle äta det så länge jag ont och rörelsetränade, läkaren ansåg att jag tränade för mycket och skulle ta det lugnare fram till benet hade läkt ihop.

Så jag har hopp om livet, siktar på att vara ute o köra igen i vår. Siktar på att snart kunna köra vattenträning och som sagt komma upp på träningscykel.

Och tack för ett grymt svar, skönt att höra att det gått bra för dig.
Funkar sport-ortosen bra? Eller känns det klumpigt o bökigt?

 

[skaraborgarn]

Hej Jakob!

Hoppas du kryar på dig fort, jag vet hur segt det är att skada knät!
Jag har själv en gammal knäskada från en period då jag tränade kampsport(skadan fick mig att sluta). Skadan uppkom då jag skulle utföra en rotationsspark, jag var trött, det var på slutet av träningen, och jag vred knät ur led på det benet jag stod på. Effekten blev att jag vek benet under mig(vet inte hur eller i vilken riktning) och satte mig på samma bens fot. Skadorna blev massiva, knät svullnade till dubbla storleken och foten fick olika ledbandsskador. Det blev ambulans till mölndal och röntgen. Inget brutet, hem, sängliggandes i 8 dagar(de tog av bandaget på akuten o lät mig ligga 6 timmar utan = foten svullnade och gick inte att belasta). Efter 8 dagar började jag belasta benet, hög på smärtstillande, och efter 3 veckor åkte jag på expedition till antarktis, smidigt med ett trasigt knä. Väl hemkommen fick jag en tid till MR och de konstaterade att inga ledband eller korsband var skadade i knät. Jag tycker dock att mitt knä känns kass, jag kan inte belasta det på samma sätt som mitt friska och jag vågar defenitivt inte lite på att det inte kommer vika sig igen.

Jag rehabade mycket den första året efter skadan, övningar på vibrationsplatta tyckte jag gav väldigt bra resultat och jag började även cykla. Jag känner dock hugg i knät fortfarande och ibland känns det som något är fel.

Ha det gött och lycka till!

 

[Roy Mance]

jakob-s skrev:
-------------------------------------------------------

> Funkar sport-ortosen bra? Eller känns det
> klumpigt o bökigt?

Den gav en välbehövlig stadga där och då men nu är den pensionerad sedan ett par år. Det var en sån här jag körde med: http://www.kneeshop.com/ossur-cti-ligament-knee-brace.html

Ang. smärta så var det av och till men jag använde väldigt begränsat med smärtstillande. Jag fick inget lattjo så det var bara Diklofenak som gällde och då kan det lika gärna vara. Under träning gick jag aldrig på smärtstillande.

Värt att tillägga är kanske att jag aldrig behövde opereras pga att frakturen var bra fixerad men det var även därför jag fick ta det så sjukt lugnt med låst ortos och sånt i början.

 

[Knoparn]

Krya på dig Jakob!
Min idé att försöka ha ditt ben i högläge kanske var uppenbart riktigt dålig. Förstar att du hade ont när man ser röntkenbilderna.
Kör hårt med rehaben så får vi se dig snart igen. Vi ses!
/Rickard

 

[erik h]

Wow, så dramatiskt hade man ju aldrig trott det var där ute i skogen även om det var tydligt att det gjorde rejält ont. Ser ut som att de pusslat ihop det fint.

Jobba duktigt med rehab och trösta dig med att du iallafall inte missade sommarsäsongen, lycka till med läkningen!

(Det var min välanvända bruna buff du fick på huvudet, ingen dyrdrip direkt men när du är rehabbad nog för en ny tisdagstur så kan du ju se om du hittar den).

 

[Erwinh]

Tjenare.
Hur går det för dig?
Jag åkte på en exakt likadan skada som dig den 13/10.
Ska försöka gräva fram lite bilder..

Imorgon ska jag röntga, ca 8 veckor efter operationen...

mvh

 

[jonja]

Ajaj! De där bilderna gjorde ont! Frakturer som involverar leder och broskytor har alltid sämre prognos än frakturer som inte gör det. Traumarelaterad artros som kommer långt efteråt brukar också höra till bilden.

 

[kalis]

Jafifan vikken otur, men du kan leva gott på att du nu är imun mot denna typ av oflyt. Hoppas du sköter rehaben så du klarar dig från så mycket framtida problem som möjligt.


JojjeM skrev:
-------------------------------------------------------
> Ouch läskigt men skönt att prognosen är god.
>
> Jag bröt båda benpiporna strax...
>

Jag gjorde samma sak i de unga åren fast i andra änden, dvs ett snyggt snitt strax ovanför fotleden. Ingen operation utan dr.Dängrot bestämde sig för lite kilning (Norrmännen hade satt ihop stumparna snett) och hårt gips i en halv evighet. Fick ingen hjälp med rehab så jag har en del problem som jag kan härleda till denna olycka.

 

[jakob-s]

Tråkigt att höra att du skadat dig Erwinh!

För min del går det går helt ok, men har tidvis ganska ont.
Cykling är bästa sättet att ta sig fram för mig. Känner oftast inte av så mycket, så det är positivt! Tyvärr är andra delar av livet förändrat (värk från stillasittande och när man rör på sig, typ gång) men förhoppningsvis blir det bättre med tiden.
Funderar på om det skulle kunna bli någon skillnad att ta ut metallskrotet, men vet inte om det faktiskt gör någon skillnad. Tidigare har min läkaren ansett att det är för stort ingrepp att ta ut det, behöver upprepa samma procedur, 3-4mån utan att lägga tyngd på benet.

Slutade på sjukgymnastik i april, funderar på att återuppta det för att se om de kan se några saker jag kanske gör fel med gång och andra vardagliga ting. Har fått upp muskelaturen i de stora muskelgrupperna, men vissa rörelser kommer jag ibland på mig fuska med.

Antar du har 4 veckor kvar drygt innan du kan gå? Kör du stimulans rehab nu?

 

[lådis]

Jag är inne på tredje veckan med tibiafraktur, och därför såklart nyfiken hur det gått för er i tråden. Helt återställda? Hur snart kan man cykla?

Kanske vettigt att köra plattisar i början, misstänker att vridningen för att ta sig ur spd:n inte är vad sjukgymnasten rekommenderar?

Några andra bra tips?

 

[jakob-s]

Tråkigt att höra att du skadat dig lådis.
Jag genomgick en operation och tog ut all metall i september. Vilken skillnad det är mot tidigare! Har betydligt mindre ont nu, tidigare var knät konstant varmt antagligen pga. inflammation då metallen skrapades mot muskelsenor.
Men angående cykling så kör så snart det går. Jag köpte mig en cross och gav mig ut direkt när jag fick börja stödja på benet, men körde mycket trainer från och med att jag kunde böja knät.

Kör på se till att inte deppa ihop, rör på dig så mycket du kan, det hjälper otroligt mycket att spendera tiden på rehab, muskler som förtvinar tar tid att få tillbaks så desto snabbare desto bättre är det så klart.

 

[Fliken]

Contador vann i a f Vueltan sex veckor efter tibiafraktur så har du ngt att sikta på.

 

[JKolmo]

Fick en spiralfraktur på tibia + fibula osteotomi (klipptes av för att motverka snedställning av tibiafrakturen) i februari 2000. Har kvar två titanskruvar. Helt symptomfri sedan ca 8 år!

 

[male64]

Hej!
Efter en vurpa på en scooter i Thailand, så tillhör jag också denna skara av olyckligt lottade som har ådragit sig en tibiafraktur som jag opererade i samma land. Jag har en platta med 8 skruvar som håller ihop allt. Det har nu gått 11 veckor sedan operationen och tycker att det går trögt mrd rehab. Har fått träffa inte mindre än 4 olika läkare och måste hålla med Roy Mance om att intresset för uppföljning och engagemang är i princip 0. Går för närvarande hos en sjukgymnast 3 ggr i veckan och hoppas att det ska ge resultat, men tycker som sagt att det är trögt. Framförallt är det stabiliteten i knät som jag har problem med, så jag tänkte försöka få till en magnetröntgen för att kolla upp mjukdelarna som ledband, korsband menisk etc. Detta var nånting som den senaste ortopeden tyckte inte behövdes då dom vanliga röntgenbilderna såg bra ut och att allt läkte som det skulle. Honom träffade jag igår (5/4), och han var inne på att jag inte behövde komma tillbaka mer i år? Funderar på att söka vidare till någon annan. Hade vart bra om någon känner till en ortoped som verkar ha ett större intresse och som kan fixa remiss till magnetröntgen. Jag bor i Göteborg. Tar tacksamt emot alla tips!

 

[Fliken]

Ett systemproblem i svensk sjukvård är incitamentsstrukturen. Ingen har incitament att ta ett helhetsansvar (annat än pat själv). Politiker köper in ett visst antal enheter av ngn sjukvård. Exvis besök. Ingen producerande enhet får betalt för att ta ett helhetsgrepp (vilket antagligen vore mer kostnadseffektivt i längden). Den enskilde sjulvårdsanställde blir utvärderad på antal patientbesök som om att det är en proxy för god vård.

 

[Luzen]

Har själv gjort en lyckad korsbandsrekonstruktion på Perago Ortopedklinik på Carlanderska. Ortopeden som hjälpte mig heter Olof Lundin men de har flera.

 

[male64]

Ja, Carlanderska verkar ju väldigt bra. Problemet är att jag inte har någon privat sjukförsäkring och lär då få stå för hela kalaset själv, vilket inte lär bli säskilt billigt. Hade vart kanon att gå dit annars.
/Magnus

 

[Luzen]

Fast de kanske kan hjälpa dig med en remiss till mr i allmän vård? Om det är det du är ute efter.

 

[male64]

Tror du det? Ja det kan ju vara värt ett försök. Ska ta kontakt med dom under morgondagen, så får vi se vad som händer. Tack för tipset!