Tant_Trek
Aktiv medlem
Ringklockans praxis: en global empirisk studie
Försöker också efterleva och uppfostra "till fots till vänster" på cykel- och gångbanor när jag går eller springer. Uppskattar verkligen hundägare, och vuxna som går eller cyklar med barn, som ser till att ha djuret eller barnet mellan sig och kanten på sidan de går eller cyklar på. Som "mänsklig barriär" för nos-styrda eller hoppsiga/vinglande barn. Ingetdera är ju onaturligt, men om det går att försöka styra och skydda från incidenter, så bra! (Särskilt att styra vingliga småcyklister till ofarligare situationer borde ju vara en naturlig skyddsmekanism som vuxen ansvarig, skulle jag känna. Eller styra någon fyrbent som sitter fast i ett snöre som andra kan hindras av...)Angående "gå till vänster" har jag alltid gjort så och som hundägare där man nöter in "gå fot" till hunden och det innebär att den (jycken) ska hålla sig på min vänstra sida så måste jag säga att jag faktiskt tycker det spelar roll vilken sida man går på. Rätt eller inte men det blir så mycket enklare och förhindrar så mycket bekymmer, särskilt med hund eftersom jag alltid har den mellan mig och andra trafikanter. --klipp klipp --
Som plingare, delar tidigare erfarenheter. Plinga på vad man tror är lagom avstånd innan så situationen hinner sortera ut sig, men risken att man inte hörs. Plinga när man är närmare, risk att någon tycker sig bli skrämd. Nej, det blir alltid ett zickzackande, men förstår alla som cykelpendlar längre sträckor att det är påfrestande och frustrerande.
Som plingad på, när jag går till fots är det väl ingen dum idé att visa med en höjd hand eller något sätt att jag hört varningen, och håller min kurs.

