D@ GuRr@'Z
Ny medlem
[RR] Ensam nyårsride.
Det var en gång en dag då jag hade en tråkig eftermiddag. Den dagen råkade vara Nyårsafton.
Jag funderade och funderade; vad skulle jag göra?
Då, som en blixt över en klarblå himmel kom jag på det: Varför inte ta en cykeltur?
På med jacka, täckbrallor och skidhandskar, så gav jag mig av ut i skogen med kameran i fickan.
Avsaknaden av dubbdäck gjorde sig genast påmind när jag stötte på en brant backe kantad av träd kroknande under snöns tyngd (första bilden).
Jag drog cykeln uppför backen och fortsatte.
Efter någon kilometer betong svängde jag av in på en skogsstig som mynnade ut i ett elljusspår (andra bilden) där jag inte var välkommen pga. längdskidåkningsspår. Jag fortsatte en bit och svängde sedan av för att följa harspår i 2 decimeter snö :)
Harspåren fortsatte över en kulle med snorhal berghäll på baksidan (fjärde bilden), men hade jag kommit så långt; varför stanna? Jo, för att ta bild på cykeln bakifrån. (femte bilden)
Jag satte av nerför och när jag trodde att jag var säkert nere kanade jag rakt in i en snötäckt stock och fann mig sedan liggandes i det vita pudret.
Men jag klarade mig lyckligt ur det också, fortsatte sedan hemåt som de två återstående bilderna visar.
Suddiga bilder beror på känslig kamera och kalla fingrar =o)
//Gurra
Jag funderade och funderade; vad skulle jag göra?
Då, som en blixt över en klarblå himmel kom jag på det: Varför inte ta en cykeltur?
På med jacka, täckbrallor och skidhandskar, så gav jag mig av ut i skogen med kameran i fickan.
Avsaknaden av dubbdäck gjorde sig genast påmind när jag stötte på en brant backe kantad av träd kroknande under snöns tyngd (första bilden).
Jag drog cykeln uppför backen och fortsatte.
Efter någon kilometer betong svängde jag av in på en skogsstig som mynnade ut i ett elljusspår (andra bilden) där jag inte var välkommen pga. längdskidåkningsspår. Jag fortsatte en bit och svängde sedan av för att följa harspår i 2 decimeter snö :)
Harspåren fortsatte över en kulle med snorhal berghäll på baksidan (fjärde bilden), men hade jag kommit så långt; varför stanna? Jo, för att ta bild på cykeln bakifrån. (femte bilden)
Jag satte av nerför och när jag trodde att jag var säkert nere kanade jag rakt in i en snötäckt stock och fann mig sedan liggandes i det vita pudret.
Men jag klarade mig lyckligt ur det också, fortsatte sedan hemåt som de två återstående bilderna visar.
Suddiga bilder beror på känslig kamera och kalla fingrar =o)
//Gurra

