[RR] Midsommar i Hemavan, dag 1 + 2+ bounus
Midsommar ska firas med stil. Vi valde att låta bli, och istället knappt fira alls, dessutom helt utan stil. Jag och Jon_FB lämnade Umeå på fredag morgon, och var lagom inpackade i stugan vid lunchtid. Vädret såg skapligt ut
men det här är ju ingen kaffe-och-bullar-semester. I bilen hade vi redan stirrat lite på kartan, och efter lite check med personalen i receptionen angående snöläget faställdes att Murtsertoppen, 1413möh skulle vara ett lagom eftermiddagsprojekt. Enligt uppgift skulle det vara ocyklingsbart, men man vet ju aldrig vad icke-cyklister menar med det. För säkerhets skull valde vi dock att ta samma väg upp som ner, så vi kunde reka.
Första biten upp på fjället är alltid samma, asfaltsvägen upp mot högfjällshotellet och starten på Kungsleden. Första biten av Kungsleden är lättcyklad doubletrack, i uppförsbacke
Efter en stund tar man höger in på Drottningleden, och det blir singletrack
En snabb kartkoll för att se vart vi ska. Vi planerade att ta vänster av Drottningleden upp för en liten namnlös stig som går rakt i fallinjen till toppen.
Nu var det nerför några höjdmeter för att korsa en bäck. Hyfsat brant och längre ner även exponerat mot bäcken som forsar flera meter längre ner. Inga bilder på det dock, det gällde att köra direkt innan man hann tänka på vad som skulle kunna hända vid fall åt vänster :)
Vidare uppåt, snart har vi passerat trädgränsen och vi börjar få lite utsikt
Äntligen uppe på fjället, ibland får man passa på att insupa utsikten. Nu har vi svängt av Drottningleden som syns i fonden, den går horisontellt i bilden. Vi knatar mer eller mindre rakt upp i fallinjen, cykla har vi slutat med för ett tag sen, här är det pushbike som gäller.
Lite snö ligger kvar, detta är helgens första, men definitivt inte sista snöfält
För att runda ett brant och snöklätt parti fick vi faktiskt cykla någon meter, wohoo
Vidare uppåt och en snabb paus för att ladda upp kränkande bilder på FB
Uppe på förtoppen var landskapet kargare och stenigare, dessutom befann vi oss i ett moln. Jon går över krönet
Efter förtoppen var det en liten sänka som skulle passeras innan stigningen mot riktiga toppen börjar. Nerförsbacke = cykling, gött
Nu började sista stigningen, och den hade man nog kunnat vänta med ett par veckor till
Äntligen uppe! 1446möh enligt min gps, och stugan låg enligt samma instrument på 460möh. 986 höjdmeter som ska inkasseras med andra ord, rätt gött att veta.
Jag har varit på toaletter med sämre utsikt
Äntligen bär det utför bland stenarna. Jon passerar förtoppen
Freeride i ordets rätta bemärkelse, någon stig fanns inte utan det är bara att välja sin linje, köra och hoppas att man inte punkar.
Ibland är stigen lite tydligare, dessutom brant och med fin utsikt
Lite längre ner kan man börja ta av sig jackan, och här tog batteriet i min kamera slut.
Jon hade lite batteriet kvar som tur var, så jag fastnade på ett par bilder till
Helt sinnessjukt rolig cykling, oklart om jag varit med om bättre. På vissa ställen helt stiglöst, bara att bomba dit näsan pekar. Ibland på stenig karg stig, och nedanför trädgränsen en av de bästa singletracks jag någonsin kört! Med en liten bonustur österut längs Drottningleden landade vi på 1060m klättning (och lika mycket utförskörning!) på knappt 5 timmar, en bra start på helgen och en grym Midsommarafton!
Fortsättning följer...
men det här är ju ingen kaffe-och-bullar-semester. I bilen hade vi redan stirrat lite på kartan, och efter lite check med personalen i receptionen angående snöläget faställdes att Murtsertoppen, 1413möh skulle vara ett lagom eftermiddagsprojekt. Enligt uppgift skulle det vara ocyklingsbart, men man vet ju aldrig vad icke-cyklister menar med det. För säkerhets skull valde vi dock att ta samma väg upp som ner, så vi kunde reka.
Första biten upp på fjället är alltid samma, asfaltsvägen upp mot högfjällshotellet och starten på Kungsleden. Första biten av Kungsleden är lättcyklad doubletrack, i uppförsbacke
Efter en stund tar man höger in på Drottningleden, och det blir singletrack
En snabb kartkoll för att se vart vi ska. Vi planerade att ta vänster av Drottningleden upp för en liten namnlös stig som går rakt i fallinjen till toppen.
Nu var det nerför några höjdmeter för att korsa en bäck. Hyfsat brant och längre ner även exponerat mot bäcken som forsar flera meter längre ner. Inga bilder på det dock, det gällde att köra direkt innan man hann tänka på vad som skulle kunna hända vid fall åt vänster :)
Vidare uppåt, snart har vi passerat trädgränsen och vi börjar få lite utsikt
Äntligen uppe på fjället, ibland får man passa på att insupa utsikten. Nu har vi svängt av Drottningleden som syns i fonden, den går horisontellt i bilden. Vi knatar mer eller mindre rakt upp i fallinjen, cykla har vi slutat med för ett tag sen, här är det pushbike som gäller.
Lite snö ligger kvar, detta är helgens första, men definitivt inte sista snöfält
För att runda ett brant och snöklätt parti fick vi faktiskt cykla någon meter, wohoo
Vidare uppåt och en snabb paus för att ladda upp kränkande bilder på FB
Uppe på förtoppen var landskapet kargare och stenigare, dessutom befann vi oss i ett moln. Jon går över krönet
Efter förtoppen var det en liten sänka som skulle passeras innan stigningen mot riktiga toppen börjar. Nerförsbacke = cykling, gött
Nu började sista stigningen, och den hade man nog kunnat vänta med ett par veckor till
Äntligen uppe! 1446möh enligt min gps, och stugan låg enligt samma instrument på 460möh. 986 höjdmeter som ska inkasseras med andra ord, rätt gött att veta.
Jag har varit på toaletter med sämre utsikt
Äntligen bär det utför bland stenarna. Jon passerar förtoppen
Freeride i ordets rätta bemärkelse, någon stig fanns inte utan det är bara att välja sin linje, köra och hoppas att man inte punkar.
Ibland är stigen lite tydligare, dessutom brant och med fin utsikt
Lite längre ner kan man börja ta av sig jackan, och här tog batteriet i min kamera slut.
Jon hade lite batteriet kvar som tur var, så jag fastnade på ett par bilder till
Helt sinnessjukt rolig cykling, oklart om jag varit med om bättre. På vissa ställen helt stiglöst, bara att bomba dit näsan pekar. Ibland på stenig karg stig, och nedanför trädgränsen en av de bästa singletracks jag någonsin kört! Med en liten bonustur österut längs Drottningleden landade vi på 1060m klättning (och lika mycket utförskörning!) på knappt 5 timmar, en bra start på helgen och en grym Midsommarafton!
Fortsättning följer...
Senast ändrad:
