Mr Handley
Ny medlem
Så kan det gå
Per: När du kallar mig lektant citat: "vore det verkligen bra för svensk MTB-kultur om nybörjarens första erfarenhet av MTB vore vara att hoja på en avgiftsbelagd stig med lektanter som hjälper till ute på stigen"
Så surnar jag till. Det tycker jag är oerhört lågt! Sitt du på dina höga hästar och kasta öknamn runtomkring dig. Vi gör det vi kan för att få ut fler och cykla. Enligt dig är man en lektant då. Tack!
Många av dom som jag har tagit ut på rundor har varit totala nybörjare, som inte vågat ge sig in i skogen. Nu vet jag flera av dom som regelbundet cyklar på omarkerade stigar. Det är alltid bättre än att dom inte vågar ge sig ut. Om dom väljer det säkrare alternativet med avgiftsbelagda spår så är det bra, för dom kommer i alla fall ut i skogen.
Jag har vare sig haft tid eller lust att leta reda på referenser var mtb parker hjälper till, men eftersom du frågat efter det får jag lägga tid på det i helgen. I flera av NS parkerna i BC vet jag att det finns, men du skall få det klarlagt eftersom du inte klarat av att se det själv. Mtb-park i Slovenien delar ut gpser till alla cykelturister med spår inlagda som man kan följa. Dessutom får dom med sig en kommunikationsradio så att dom kan meddela cykeluthyrningen om något händer.
Vad gäller längdskidspår så behöver du förstå att uppsala dikterar inte villkoren för resten av världen. Se dig omkring innan du hävdar saker. Det finns många konstsnöspår som är avgiftsbelagda. Ett exempel är jordbänningarnas elljusspår i Haninge. Fler exempel har kommit upp i den här tråden.
Angående fiskekort så är det roande att du konsekvent vägrar att förstå liknelsen. Någon sköter om området, ser till att besökare får bästa möjliga upplevelse och att det är lätttillgängligt. För det tycker jag att man mycket väl kan ta ut en avgift. Vad gäller fiske så gör man det idag.
Det är ni som pratat om att anlägga mtb-sommarland, inte jag eller Rickard. Blanda inte in nöjesparker i det här för det ligger så långt ofrån vad vi diskuterar att det är helt irrelevant. Vad jag menar (tror att Rickard lutar åt det också) är att om man sköter om ett område och tar hand om besökarna så skall man kunna ta ut en avgift.
Enligt dig så verkar det vara ok att "stigarna" är skattefinansierade och att kommersiella aktörer tar ut avgifter för parkering, duschar, mat etc? Var går gränsen? En kommersiell aktör kan aldrig förbjuda nyttjande av terrängen tack vare att vi har allemansrätten, och det är inte det jag menar att dom skall få möjlighet att göra heller.
Men, om en kommersiell aktör tar på sig att sköta spår, upprätthålla markering, sköta dränage och så vidare för att ge besökarna en bra cykelupplevelse, och på samma sätt ser till att man får en bra runt-omkring-upplevelse med duschar, har kartor över området, att man har möjlighet till hjälp om det skulle behövas etc, varför skulle man då inte kunna ta ut en avgift?
Skogen och stigarna finns där och du får cykla där om du vill, utan kostnad. Väljer du det kommersiella alternativet kan du få en bättre upplevelse. Det tycker jag kan vara värt att betala för.
Ta Säfsen som exempel. Klart som sjutton att du betalar en avgift för det arbete dom lagt ner på stigarna. Du bara märker det inte för man betalar det via stughyran. Dom har ju knappast servicen till sina kunder för att vara snälla. Lika lite som dom på samma sätt knappast tar hand om stigarna för att vara snälla mot ortsbefolkningen och markägaren.
Dom gör det för att tjäna pengar, tro inget annat. Eller hur var det nu? Det var ok att ta betalt för "kringservice" men inte ha en avgift för att cykla på stigarna? Återigen, vart går gränsen?
ErikLj: "Det är fullt möjligt att bygga ett avgiftsbelagt cykelcenter med uthyrninga av cyklar, fika, dusch mm och sen låta cyklisterna utnyttja andra markägares mark och hänvisa till allemansrätten. "
Inte riktigt, men kanske :) Se här: http://www.allemansratten.se/templates/Page.asp?id=2046
"I domen konstateras att allemansrätten kan nyttjas kommersiellt och av många personer samtidigt. Men om ett sådant nyttjande medför skada eller olägenhet för markägaren får allemansrätten inte längre nyttjas på det viset."
Per skrev också: "Din uppfattning om kostnaderna för att förbättra eller härda stigar finner jag något förvånande. Normalt rör det sig om kostnader för plank o spik. Flera av våra lanskapsleder är faktiskt en produkt av AMS-arbete."
Per, jag vet inte vad du har för erfarenheter av stigarbete, men normalt så är det planeringen som tar 70-80% av tiden. Själva arbetet i fält är förhållandevis enkelt och går att sköta med "slavar" (läs ideelt arbete) Materialkostnaden är alltid försumbar i förhållande till de mantimmar som läggs ner. Elegant att du bara struntar i att räkna med timkostnaden. Spik och plank är som sagt billigt, men man får ganska taskiga resultat om man häller ut lita spik och slänger massa plankor i en hög.
Som jämförelse kan jag referera till en stigbro som jag var med om att restaurera. Uppdraget bestod i att:
1. Få bron cykel och gångbar
2: Rensa ur diket så att dikeskanterna inte skulle undermineras av översmämmning.
Materialmässigt gick det väl på en hundring eller så (en tryckimpregnerad planka och lite spik). Vi byggde egentligen ingenting, utan bara lappade bron.
Arbetsmässigt gick det på ca 130 mantimmar. Räknar man med en personalkostnad på 300 SEK per timme (vilket är ganska lågt) så är man uppe i 38400 (och så 100 kr för material). Men det är klart, räknar man på samma sätt som du så var vår insats värd ca 100 kr. Klart man kan gödsla med sådana åtgärder, eller hur?
/Mattias
Så surnar jag till. Det tycker jag är oerhört lågt! Sitt du på dina höga hästar och kasta öknamn runtomkring dig. Vi gör det vi kan för att få ut fler och cykla. Enligt dig är man en lektant då. Tack!
Många av dom som jag har tagit ut på rundor har varit totala nybörjare, som inte vågat ge sig in i skogen. Nu vet jag flera av dom som regelbundet cyklar på omarkerade stigar. Det är alltid bättre än att dom inte vågar ge sig ut. Om dom väljer det säkrare alternativet med avgiftsbelagda spår så är det bra, för dom kommer i alla fall ut i skogen.
Jag har vare sig haft tid eller lust att leta reda på referenser var mtb parker hjälper till, men eftersom du frågat efter det får jag lägga tid på det i helgen. I flera av NS parkerna i BC vet jag att det finns, men du skall få det klarlagt eftersom du inte klarat av att se det själv. Mtb-park i Slovenien delar ut gpser till alla cykelturister med spår inlagda som man kan följa. Dessutom får dom med sig en kommunikationsradio så att dom kan meddela cykeluthyrningen om något händer.
Vad gäller längdskidspår så behöver du förstå att uppsala dikterar inte villkoren för resten av världen. Se dig omkring innan du hävdar saker. Det finns många konstsnöspår som är avgiftsbelagda. Ett exempel är jordbänningarnas elljusspår i Haninge. Fler exempel har kommit upp i den här tråden.
Angående fiskekort så är det roande att du konsekvent vägrar att förstå liknelsen. Någon sköter om området, ser till att besökare får bästa möjliga upplevelse och att det är lätttillgängligt. För det tycker jag att man mycket väl kan ta ut en avgift. Vad gäller fiske så gör man det idag.
Det är ni som pratat om att anlägga mtb-sommarland, inte jag eller Rickard. Blanda inte in nöjesparker i det här för det ligger så långt ofrån vad vi diskuterar att det är helt irrelevant. Vad jag menar (tror att Rickard lutar åt det också) är att om man sköter om ett område och tar hand om besökarna så skall man kunna ta ut en avgift.
Enligt dig så verkar det vara ok att "stigarna" är skattefinansierade och att kommersiella aktörer tar ut avgifter för parkering, duschar, mat etc? Var går gränsen? En kommersiell aktör kan aldrig förbjuda nyttjande av terrängen tack vare att vi har allemansrätten, och det är inte det jag menar att dom skall få möjlighet att göra heller.
Men, om en kommersiell aktör tar på sig att sköta spår, upprätthålla markering, sköta dränage och så vidare för att ge besökarna en bra cykelupplevelse, och på samma sätt ser till att man får en bra runt-omkring-upplevelse med duschar, har kartor över området, att man har möjlighet till hjälp om det skulle behövas etc, varför skulle man då inte kunna ta ut en avgift?
Skogen och stigarna finns där och du får cykla där om du vill, utan kostnad. Väljer du det kommersiella alternativet kan du få en bättre upplevelse. Det tycker jag kan vara värt att betala för.
Ta Säfsen som exempel. Klart som sjutton att du betalar en avgift för det arbete dom lagt ner på stigarna. Du bara märker det inte för man betalar det via stughyran. Dom har ju knappast servicen till sina kunder för att vara snälla. Lika lite som dom på samma sätt knappast tar hand om stigarna för att vara snälla mot ortsbefolkningen och markägaren.
Dom gör det för att tjäna pengar, tro inget annat. Eller hur var det nu? Det var ok att ta betalt för "kringservice" men inte ha en avgift för att cykla på stigarna? Återigen, vart går gränsen?
ErikLj: "Det är fullt möjligt att bygga ett avgiftsbelagt cykelcenter med uthyrninga av cyklar, fika, dusch mm och sen låta cyklisterna utnyttja andra markägares mark och hänvisa till allemansrätten. "
Inte riktigt, men kanske :) Se här: http://www.allemansratten.se/templates/Page.asp?id=2046
"I domen konstateras att allemansrätten kan nyttjas kommersiellt och av många personer samtidigt. Men om ett sådant nyttjande medför skada eller olägenhet för markägaren får allemansrätten inte längre nyttjas på det viset."
Per skrev också: "Din uppfattning om kostnaderna för att förbättra eller härda stigar finner jag något förvånande. Normalt rör det sig om kostnader för plank o spik. Flera av våra lanskapsleder är faktiskt en produkt av AMS-arbete."
Per, jag vet inte vad du har för erfarenheter av stigarbete, men normalt så är det planeringen som tar 70-80% av tiden. Själva arbetet i fält är förhållandevis enkelt och går att sköta med "slavar" (läs ideelt arbete) Materialkostnaden är alltid försumbar i förhållande till de mantimmar som läggs ner. Elegant att du bara struntar i att räkna med timkostnaden. Spik och plank är som sagt billigt, men man får ganska taskiga resultat om man häller ut lita spik och slänger massa plankor i en hög.
Som jämförelse kan jag referera till en stigbro som jag var med om att restaurera. Uppdraget bestod i att:
1. Få bron cykel och gångbar
2: Rensa ur diket så att dikeskanterna inte skulle undermineras av översmämmning.
Materialmässigt gick det väl på en hundring eller så (en tryckimpregnerad planka och lite spik). Vi byggde egentligen ingenting, utan bara lappade bron.
Arbetsmässigt gick det på ca 130 mantimmar. Räknar man med en personalkostnad på 300 SEK per timme (vilket är ganska lågt) så är man uppe i 38400 (och så 100 kr för material). Men det är klart, räknar man på samma sätt som du så var vår insats värd ca 100 kr. Klart man kan gödsla med sådana åtgärder, eller hur?
/Mattias

