TCR 2023 (Trans Continental Race No. 9)

[Petert]

Carl von Walter gick i mål 6.12!

 

[Oooh]

Även Erik är i mål nu

 

[Petert]

Simon Dekker Linnros stämplade i mål 13.59 och blev den 112:e fullföljande.

Målet stänger vid midnatt om jag har förstått rätt.

 

[Fjärdebrunn]

Simon Dekker Linnros stämplade i mål 13.59 och blev den 112:e fullföljande.

Målet stänger vid midnatt om jag har förstått rätt.

Hur många lämnas till korparna ute på banan om de drar repet i natt?

 

[Peth]

Hur många lämnas till korparna ute på banan om de drar repet i natt?

Ingen lämnas till korparna, de blir däremot hundföda.

 

[Petert]

Ingen lämnas till korparna, de blir däremot hundföda.

Fullt logiskt då flera redan har blivit det.

 

[Oooh]

Alo Alunurm #245 borde väl hinna och vara den sista cyklisten?

 

[Amenvafan]

Nån som vet vad som hände md Taube? De står DNS på hans namn.
Nu är Carl o Simon på sista parkour vid mål. Erik inte så långt efter dem heller.

Jesper o Fadi gnetar på och har en bit till.

Är de nån som har koll på dessa förutom Erik? typ Insta, Twitter etc

Jag bröt halvvägs längst tredje parcouren. Tyckte allt flöt på bra och kroppen kändes stabil in till cp3. Hade lite småstrul med domningar/greppstyrka i vänsterhanden bara.

Men halvvägs in på parcouren så drar jag på mig 3 punkteringar i rad, ett gäng laglappar som vägrar fästa i värmen och det kassa underlaget hade gjort att vänsterhanden gått från ”det fungerar” till oanvändbar mer eller mindre.

Kastade upp cykeln på ryggen med hjälp av lite punkterad slang, började gå mot Peshkopia. Efter en timme eller så mötte jag ett holländskt par i en Range Rover påväg ner mot Burrel. Hade nog en 4-5 timmar vandring minst kvar och vattnet var nästan slut.
Insåg nederlaget och tog skjuts med dem tillbaka.

Dagen efter åkte jag ”taxi” till Tirana, köpte på mig 5 slang och började trampa mot Theesanoliki i en mer rak bana. 2 dagar efter DNF rullade jag in i stan där tjejen mötte upp.

Surt satan att jag inte lyckades fullfölja, men väldigt nöjd med prestation till cp3. Ännu nöjdare att jag för egen del fortsatte att cykla till theesanoliki, stillar det sura en hel del att jag ändock cyklat gerhardsbergen-Theesanoliki…

 

[Bikzz]

Smart av alla som bryter när omständigheterna blir övermäktiga. Det är ju hela upplevelsen som räknas.

 

[Smnlrssn]

Jag bröt halvvägs längst tredje parcouren. Tyckte allt flöt på bra och kroppen kändes stabil in till cp3. Hade lite småstrul med domningar/greppstyrka i vänsterhanden bara.

Men halvvägs in på parcouren så drar jag på mig 3 punkteringar i rad, ett gäng laglappar som vägrar fästa i värmen och det kassa underlaget hade gjort att vänsterhanden gått från ”det fungerar” till oanvändbar mer eller mindre.

Kastade upp cykeln på ryggen med hjälp av lite punkterad slang, började gå mot Peshkopia. Efter en timme eller så mötte jag ett holländskt par i en Range Rover påväg ner mot Burrel. Hade nog en 4-5 timmar vandring minst kvar och vattnet var nästan slut.
Insåg nederlaget och tog skjuts med dem tillbaka.

Dagen efter åkte jag ”taxi” till Tirana, köpte på mig 5 slang och började trampa mot Theesanoliki i en mer rak bana. 2 dagar efter DNF rullade jag in i stan där tjejen mötte upp.

Surt satan att jag inte lyckades fullfölja, men väldigt nöjd med prestation till cp3. Ännu nöjdare att jag för egen del fortsatte att cykla till theesanoliki, stillar det sura en hel del att jag ändock cyklat gerhardsbergen-Theesanoliki…

Aah! Dessa parcours var inte gjorda för landsvägscyklar. Jag körde min salsa Cutthroat med 44 mm däck och kan inte begripa hur folk tog sig igenom där på 28 eller 32 mm däck utan flertalet genomslagspunkor / trasig utrustning. Bra kämpat!

 

[GoranS]

Inbillar jag mig eller har det blivit så att totala svårigheten på parcourerna tilltagit genom åren?

Någonstans kan jag tycka att det blir lite konstigt med ett lopp där en stor del av sträckan genomförs med målet att hitta så snabbcyklade vägar som möjligt och där racer är det naturliga cykelvalet och sedan garnerar man det med ett antal sträckor där racer inte är det naturliga cykelvalet och vägarna är tämligen eländiga. Blir lite av hur mkt man vågar gambla med att en utrustning anpassad för större delen av loppet ska hålla även under parcourernas strapatser.

Om arrangörernas mål är att ”tvinga bort” deltagarna från racercyklar skulle jag tycka att det vore lämpligt att se till att man i högre grad förbjöd asfaltsvägar som erbjuder tidseffektiv ruttdragning mellan parcourerna och på så sätt gör det ointressant att gambla med racer.

 

[Bikzz]

Punkasäkra 32-35mm däck och några extra slangar. Men hur mkt förlorar man då på asfalt ?

 

[GoranS]

Punkasäkra 32-35mm däck och några extra slangar. Men hur mkt förlorar man då på asfalt ?

Inlägget från Smnlrssn strax ovanför indikerar att 32 mm inte är något säkert val utan snarast ett rejält risktagande.

 

[Amenvafan]

Punkasäkra 32-35mm däck och några extra slangar. Men hur mkt förlorar man då på asfalt ?

Jag tror lösningen stavas tubeless med allt vad det innebär och ett par slang i backup.
Om det blir tcr i framtiden så kommer jag i alla fall köra på det…

 

[Bikzz]

Sådana däck är svåra att få hål på om man pumpar dom hårt, men oxå tyngre och klumpigare, och sämre känsla när man cyklar asfalt.

 

[GoranS]

Sådana däck är svåra att få hål på om man pumpar dom hårt, men oxå tyngre och klumpigare, och sämre känsla när man cyklar asfalt.

Gissar att de på dåliga vägar inte vill ha hårt pumpade däck.

 

[Bikzz]

Gissar att de på dåliga vägar inte vill ha hårt pumpade däck.

Får man snakebite & genomslagspunka får man skylla sig själv...

 

[Petert]

Får man snakebite & genomslagspunka får man skylla sig själv...

Det är mycket som ska göras rätt och facit ändrar sig hela tiden.

 

[chripers]

Jag körde på Conti GP5000 ASTR 35mm och klarade mig utan en enda punktering.
Jag gjorde det valet utifrån risk/möjlighet, hade ingen erfarenhet av däcket själv men det verkade rätt för ändamålet.
Rullmotståndet har jag ingen koll på, och läste inte jättemycket innan heller för att inte sätta en massa spöken i huvudet om att det rullar långsamt, så nu tyckte jag det rullade bra.
Att klara sig utan en enda punka får nog ses som lite tur också.
Förra året på NC4000 hade jag 3st punkor och hål i däcksidan redan efter ca 1700km på Schwalbe Pro One 32mm, såna kör jag aldrig på igen.

Parcoursen kommer alltid ifrågasättas, oavsett hur dom ser ut.
Avslutningen i Thessaloniki har också ifrågasatts, dom verkade ha letat brantaste backarna i stan, både upp och ner.
Önskvärt är väl att man kan njuta lite innan man når målet, nu var det 100% fokus till 1km kvar.

Jag hoppas återkomma med en RR när jag reflekterat klart efter det här äventyret.
Än så länge har jag mardrömmar om att jag måste ut och cykla igen… så sover riktigt dåligt ?

Tack för ert stöd från Happykollektivet!
Det gör mer än ni kan ana när man vet att nån tittar på ens prick och önskar en all välvilja.
TACK!

 

[Petert]

Jag bröt halvvägs längst tredje parcouren. Tyckte allt flöt på bra och kroppen kändes stabil in till cp3. Hade lite småstrul med domningar/greppstyrka i vänsterhanden bara.

Men halvvägs in på parcouren så drar jag på mig 3 punkteringar i rad, ett gäng laglappar som vägrar fästa i värmen och det kassa underlaget hade gjort att vänsterhanden gått från ”det fungerar” till oanvändbar mer eller mindre.

Kastade upp cykeln på ryggen med hjälp av lite punkterad slang, började gå mot Peshkopia. Efter en timme eller så mötte jag ett holländskt par i en Range Rover påväg ner mot Burrel. Hade nog en 4-5 timmar vandring minst kvar och vattnet var nästan slut.
Insåg nederlaget och tog skjuts med dem tillbaka.

Dagen efter åkte jag ”taxi” till Tirana, köpte på mig 5 slang och började trampa mot Theesanoliki i en mer rak bana. 2 dagar efter DNF rullade jag in i stan där tjejen mötte upp.

Surt satan att jag inte lyckades fullfölja, men väldigt nöjd med prestation till cp3. Ännu nöjdare att jag för egen del fortsatte att cykla till theesanoliki, stillar det sura en hel del att jag ändock cyklat gerhardsbergen-Theesanoliki…

Bra kämpat!
Var det snabblagningslappar som gav upp i värmen?

 

[Amenvafan]

Bra kämpat!
Var det snabblagningslappar som gav upp i värmen?

2 olika fabrikat med klassisk limtub och sandpapper.

Försökte dessutom tejpa fast dem med silvertejp över men mina McGyver skils var otillräckliga.

Såg att en norrman haft samma problem med laglappar och löst det genom att knyta slangen. Smart, synd bara att jag inte kom på det där och då…

 

[Petert]

2 olika fabrikat med klassisk limtub och sandpapper.

Försökte dessutom tejpa fast dem med silvertejp över men mina McGyver skils var otillräckliga.

Såg att en norrman haft samma problem med laglappar och löst det genom att knyta slangen. Smart, synd bara att jag inte kom på det där och då…

Vilka bekymmer. Och vilken norsk lösning ?.

 

[GoranS]

Får man snakebite & genomslagspunka får man skylla sig själv...

Att totalt eliminera risken för genomslagspunktering kostar sannolikt mer än det smakar.

 

[Petert]

Att totalt eliminera risken för genomslagspunktering kostar sannolikt mer än det smakar.

Ett sätt att göra det och samtidigt undvika en jäkla massa svordomar och hundbett är att inte anmäla sig.

Är det dyrt så skulle jag nog ändå se det som att jag får mycket för pengarna...

 

[Fjärdebrunn]

Skulle jag velat köra lågt komforttryck hade jag övervägt korvar i däcken.

 

[desmo]

Det är lite tidigt.. och kanske även ämne för en ny tråd.. men.. vad krävs för TCR? Material? Träning? Erfarenhet? Planering? etc..
Jag är mer intresserad än på länge av TCR.

@mkallstrom Du är väl också sugen? ;)

 

[mkallstrom]

Jag skulle gärna höra hur ni resonerade runt vägval och om det är något ni tänker att ni skulle ha gjort annorlunda så här i efterhand. Och om det är något ni känner att ni saknade i utrustningsväg.

 

[mkallstrom]

@mkallstrom Du är väl också sugen? ;)

Jag är rätt sugen, men också ganska avskräckt av allt planerande och mängden hård cykling under så lång tid. Det här kanske är en sån sak som gör sig bäst genom att titta på när andra utsätter sig för det ?

 

[desmo]

Jag är rätt sugen, men också ganska avskräckt av allt planerande och mängden hård cykling under så lång tid. Det här kanske är en sån sak som gör sig bäst genom att titta på när andra utsätter sig för det ?

Frågan är hur mycket planerande det är? Jag har ingen känsla för det.. Eller hur mycket man behöver öka sin kapacitet.
Benen och pannbenet har du ju...

 

[Bikzz]

Jag är väl lite knäpp men.. ?! Har svårt att riktigt förstå dessa lopp. Man kan cykla dessa sträckor när man vill och i den fart man vill. Passa på med lite planerad sightseeing oxå. Ta en bärs och pizza ibland. Välja sträckor och bergspass själv, planera sina egna vägar. Sova i diket eller ta in på Hotell. Visserligen utan dotwatching och att betala dyra avgifter, men det ser jag som ett plus. Just for yourself, anyway y like it !!!

 

[mzi]

Empati är svårt för många på Happy!

 

[GoranS]

Jag är väl lite knäpp men.. ?! Har svårt att riktigt förstå dessa lopp. Man kan cykla dessa sträckor när man vill och i den fart man vill. Passa på med lite planerad sightseeing oxå. Ta en bärs och pizza ibland. Välja sträckor och bergspass själv, planera sina egna vägar. Sova i diket eller ta in på Hotell. Visserligen utan dotwatching och att betala dyra avgifter, men det ser jag som ett plus. Just for yourself, anyway y like it !!!

Den avgörande skillnaden är att TCR är ett lopp. För många finns det en tjusning i att utmana sig själva och att tävla mot andra såväl som sig själva.

Det är ganska uppenbart att du inte tillhör denna grupp och det är självfallet helt ok. Jag har själv inget intresse av att ställa upp i lopp som är så långa. Däremot kan jag mycket väl både fascineras av sådana lopp och förstå lockelsen i att ställa upp och se om man klarar av att genomföra det, klara att komma med på resultatlistan eller kanske t.o.m. vara med och kämpa om segern.

 

[Bikzz]

Den avgörande skillnaden är att TCR är ett lopp. För många finns det en tjusning i att utmana sig själva och att tävla mot andra såväl som sig själva.

Ja precis. Men det inget som hindrar en att köra en liknande tur när man vill. Det är nästan mer imponerande. Bara för att ha Qul själv.

 

[desmo]

Just for yourself, anyway y like it !!!

Precis! Du har jobbigt med att förstå tjusningen med bikepacking men predikar biketouring. Vissa gillar cykelsemester och andra ett cykellopp.
Var uppmuntrande istället för ifrågasättande!

 

[Raggamuffin]

Jag är väl lite knäpp men.. ?! Har svårt att riktigt förstå dessa lopp. Man kan cykla dessa sträckor när man vill och i den fart man vill. Passa på med lite planerad sightseeing oxå. Ta en bärs och pizza ibland. Välja sträckor och bergspass själv, planera sina egna vägar. Sova i diket eller ta in på Hotell. Visserligen utan dotwatching och att betala dyra avgifter, men det ser jag som ett plus. Just for yourself, anyway y like it !!!

Nummerlappen är allt. Att cykla utan att det är tävling är rätt meh tbh.

 

[Bikzz]

HeHe, mina inlägg ovan är väl extremt uppmuntrande, så var det tänkt, du kan köra långa cykelturer genom Eur när som helst och hur du vill, planera egna vägar och sträckor, glöm inte att sightsinga lite och ha qul på vägen. Pizza och öl ibland såklart.

 

[eggepegge]

För egen del är det just flera deltagare som tilltalar mig. Att hamna före någon annan i resultatlistan blir en bonus men inte det viktigaste för mig även om tävlingsmomentet tillför lite krydda. Däremot tycker jag mycket om att träffa likasinnade längs loppets rutt. Att byta ett snabbt hej och leende, kortare snack om hur det går, och framför allt förståelsen mellan deltagarna vad vi genomgår för utmaningar i just det loppet. Snacket och de olika förväntningarna innan start, och eftersnacket efter målgång. Det, förutom vyerna man får se och "vanligt folk" man träffar, är det som tilltalat mig mest med både Sverigetempot och Unmapping Sweden. Och som får mig att vilja göra fler liknande saker och betala för det. Sen är jag inte helt främmande till att göra ett eget nytt inofficiellt "gratisförsök" helt solo på Unmapping eftersom det var så surt att behöva bryta tidigt. Rutten har jag ju redan, och skulle kunna unna mig en dag extra eller två och ändå vara nöjd ?

 

[Petert]

HeHe, mina inlägg ovan är väl extremt uppmuntrande, så var det tänkt, du kan köra långa cykelturer genom Eur när som helst och hur du vill, planera egna vägar och sträckor, glöm inte att sightsinga lite och ha qul på vägen. Pizza och öl ibland såklart.

Rätt roligt faktiskt ?.

 

[Petert]

För egen del är det just flera deltagare som tilltalar mig. Att hamna före någon annan i resultatlistan blir en bonus men inte det viktigaste för mig även om tävlingsmomentet tillför lite krydda. Däremot tycker jag mycket om att träffa likasinnade längs loppets rutt. Att byta ett snabbt hej och leende, kortare snack om hur det går, och framför allt förståelsen mellan deltagarna vad vi genomgår för utmaningar i just det loppet. Snacket och de olika förväntningarna innan start, och eftersnacket efter målgång. Det, förutom vyerna man får se och "vanligt folk" man träffar, är det som tilltalat mig mest med både Sverigetempot och Unmapping Sweden. Och som får mig att vilja göra fler liknande saker och betala för det. Sen är jag inte helt främmande till att göra ett eget nytt inofficiellt "gratisförsök" helt solo på Unmapping eftersom det var så surt att behöva bryta tidigt. Rutten har jag ju redan, och skulle kunna unna mig en dag extra eller två och ändå vara nöjd ?

Bra sammanfattning av vad som kan vara roligt med ett organiserat lopp!

Självklart kan man också gilla både ensamcykling och organiserat.

 

[glitch]

För er som läste tyska i skolan ;-)

en liten redogörelse från Strasser kring fjolårets TCR jag hittade på tuben:

Förstår man språket är den klart sevärd och ger en bra inblick hur det ändå tog en stund även för en atlet sol Strasser att komma in i den här formen av cykelsport.

Hade glömt episoden när han i tron om att det var batteriluckan tömde hydraulvätskan till bakbromsen, först nöjd i tron om att han släppt ut vattnet som orsakat växelstörningarna innan han insåg att han inte längre hade en bakbroms.

Eller när han skulle hitta till första hotellet och cyklade i cirklar i över en timme med alltid 2 mil kvar enligt gps ?

 

[C-dale]

Nummerlappen är allt. Att cykla utan att det är tävling är rätt meh tbh.

Sen Strava kom är det alltid tävling.

 

[Raggamuffin]

Sen Strava kom är det alltid tävling.

Sällan gemensam start bara.

 

[SimonDekkerLinnros]

Hitta den här tråden nu! Var kepa 269 och var kul att stöta på många ev de andra svenskarna under loppet. Får hålla med om att parcoursen var sjukt jobbiga även om jag inte kan jämföra med tidigare år. Körde på min landsvägscykel med 28 mm däck och fälgbromsar då studentbudgeten inte räckte till men gick ändå helt OK, tog det extremt försiktigt på gruset men en del punkor blev det ändå. Rätt seg på slutet med pyspunka + värmeslag men glad att jag kom i mål! Rätt ny in i cykelvärlden men rejält taggad på att göra fler långdistansevent, även i Sverige!

 

[lenniandrichie]

Årets TCR var något kortare än tidigare, men med massor med höjdmeter under första tredjedelen. Mitten var en relativt snäll Parcour 2, följt av trafikinfernot på Balkan. CP4 och de tre Parcourerna 4a, 4b och 4c utgjorde för mig någon sorts avslut på "mitten". Därefter följde antingen en kortare eller en längre och flackare transportcykling mot sista Parcour. Alla utom Parcour 1 hade inslag av grus och/eller vandringsled.

Tidigare har ungefär hälften kommit i mål av solodeltagarna. I år kom 116 personer in inom GC i soloklassen. Av 308 startande. Det ramlar in ytterligare finishers (Douglas Migden vid en ålder av 64 (?) år senast igår, men det är snart helt tomt bakåt. Det innebär att mer än hälften av solo brutit, dvs inte tagit sig i mål.

Utrustningsval (bra och dåliga). För den som är intresserad av en grundligare genomgång och kit-tips inför TCR eller liknande finns jag på DM. Bara att be om hjälp så finns den.

Bra val.

Jag har inget liggunderlag. Är jag trött sover jag gott på en parkbänk, en garageuppfart eller till och med en grusplan. Inte för alla, men det fungerar för mig så länge jag sover på rygg. Lägger man på sig lite lats på gymmet under vintern och inte har alltför benig rumpa så fungerar det.

Jag har ingen sovsäck utan en aluminiumfilt (märke SOL) av den typen som trötta triatlheter får att vira in sig efter målgång + en "sovsäck" även den från SOL, som ger mer skydd mot regn och kyla. Priset man betalar med är kondens. Därav en filt som första alternativ.
En dunjacka som förstärkning om det skulle behövas. Hoppackad i dess egen ficka blir den en OK huvudkudde. På kroppen och under regnjackan klarar jag en övernattning även om det bara är enstaka plusgrader. Tänkt överlevnadstemperatur inte komforttemperatur.

Jag tror att jag hade fem eller sex nätter (eller eftermiddagar) på hotell, så cirka hälften. Det är ibland nödvändigt att få duscha ordentligt och tvätta kläderna i varmt vatten. För egen del räknar jag med att varje hotellnatt tar 30 minuter på kvällen och 30 minuter på morgonen "extra" jämfört med att bara lägga sig utefter vägen. Min grundregel för övernattningar ute är att inte synas för någon eller att vara synlig för alla. Om jag kan välja är det det förstnämnda alternativet som gäller. Men, man kan inte alltid välja...

Med-kit som jag har med, men inte behövde använda. Sårservetter portionsförpackade, en kompress, en brännskadekompress (med lite gel på), plåsterspray, Steristrips (för att försegla små jack som borde sys), superlim (dito). Kirurgtejp och vanlig svart eltejp. Det enda jag använde ur med-kit i år var Xylocain-salva (bedövande) och Microcid (bakteriedödande kräm) för att behandla sittytorna. Dessa två salvor är fantastiska. Utöver detta såklart solkräm (stift 50 spf) och chamois crème.

Tvättlappar (tänk baby) finns att köpa utefter vägen i nästan vilken supermarket som helst. Bra för allmän hygien. Handsprit i liten flaska. Ovärderligt.

Digitalt, belysning och annat. En Gamin 1030 och en 820 som reserv (reserven användes aldrig). Telefonen har också alla rutter (inklusive alternativ) inlagda. Telefonen är utmärkt för mikronavigering i städer om rutten som var tänkt inte fungerar i praktiken. Jag får även en bättre överblick på en större skärm än på en Garmin-enhet. Telefonen svår att använda i starkt solljus och naturligtvis även vid hårt regnväder. En appcon 3000 mAh som också fungerar som buffert mellan dynamo och USB-uttaget som finns i ramväskan. En laddbar "utförslampa" som som också har 3000 mAh att dra på om det behövs. Man får hushålla med den om man har utförslöpor eller terräng på natten, men den kan användas som batteripack på dagen. En splitter från Anker som gör att jag får ut 6 st USB från dosan som kopplas in mot vägg. Två (2) Varia-lampor med inbyggd radar. Deras batteritid gör att det går åt två under ett långt dygn. Bästa utrustningsvalet tycker jag. Det ger en viss ro att få en ljudindikation på annalkande trafik bakifrån. De gör sig bäst dagtid när det är vindbrus. Då hör jag helt enkelt inte upphinnande trafik. Nattetid ser man ändå strålkastarljuset från upphinnande. En väldigt liten maglite ficklampa som man kan hålla mellan tänderna vid reparationer i fält. På natten fäster jag ficklampan i snöret jag har runt halsen där även visselpipan hänger. Utmärkt för att lysa upp trafikskyltar eller att lysa i ögonen på kringstrykande hundar. Visselpipan (tänk gympa på högstadiet) fungerar som chock-granat för hundar som jagar, påkallar uppmärksamhet när ringklockan (obligatorisk) inte hörs, eller som tuta för att markera missnöje. Uppskattad också av de (få, väldigt väldigt få) som hejar på en utefter vägen.

Ett par bibs och ett par triathlonshorts plus ett par kortbyxor (bortklippta innerbyxor) var som vanligt ett utmärkt val. När bibs torkar efter tvätt räcker triathlonshortsen gott för ett par timmars eller en halv dags cykling. När sittytorna värker extra mycket har jag båda på mig samtidigt. Kortbyxorna är utmärkta att sova i eller att ha på sig under längre hike-a-bike-partier eftersom det är "luftigt". Det går att varva så att man har ren textil mot huden och det är viktigt.

Ett par "walkies". I mitt fall ett par utmärkta skor av märket Joe Nimble. Breda, lätta, men ändå med en sula som står emot småsten. I textil så de torkar snabbt och med uttagbar innersula. Jag hade dem fastspända på framgaffelns ben, men de kan såklart packas annorlunda. Även med MTB-skor slits cykelskorna väldigt av hike-a-bike och det är inte alls samma markkontakt med cykelskor som med skor med mjukare (mindre böj och vridstyv) sula.

Två par strumpor i ylle. Ett par tunnare och ett par tjockare, men ändå inte raggsockor. Jag väljer Smartwools löparstrumpor med kort strumpskaft av ren fåfänga. Man vill ju ha sol på vaderna! Allvarligt talat så är det inte därför. Jag har experimenterat med "kompressions-vadlingar" för underbenen tidigare och vant mig vid kortare strumpskaft.

Inga långfingervantar! Fryser man om fingrarna tar man på sig sina (svarta, alltid svarta!) nitrilhandskar och kasar ned armlingarna på handryggen. Man kan också med iakttagande av trafiksäkerhet värma en hand i taget i sina bibs.

Reflextejp från Clas Ohlson. Utmärkt reflekterande förmåga till en låg kostnad. Tapetsera cykel och hjälm och annat med dessa. Finns i vitt, gult, rött och blått.

Reflexspray. Finns två sorter. En "fast" och en som går ur i tvättmaskinen. Välj den fasta. Spraya alla väskor, benlingar, armlingar osv. Allt som är i textil skall ha en liten dusch reflexspray. Även skorna trots att de inte är i textil...

En buff i ylle som man delar i två. Med denna kan man bygga en balaklava-mössa eller bara ha värme för hals och haka vid långa utförslöpor. När det är varmt fungerar det utmärkt som kylaggregat. Man dränker in de två delarna i vatten och låter dem hänga runt halsen. Halsen har ytliga blodkärl och det fungerar faktiskt. Eller så gör man samma sak men runt handlederna. Fungerar också som ögonbindel om man vill leka blindbock eller om man behöver övernatta där det är starkt ljus.

Eftersom jag kör med en sadelstolpe från Redshift (https://redshiftsports.com/products/dual-position-seatpost) kan jag inte ha en "vanlig" strutväska/seatpost bag. Jag kör med en liten väska från Rixen Kaul (klassisk i rando-sammanhang om man blickar tillbaka mot 2010-talet) och får därmed lätt plats med två 750 ml flaskor bakom sadeln fästa i ett fäste från Profile Design (ett av skruvhålens gängor i detta fäste drogs sönder under loppet, men det fixades med liten bult, låsbricka och en mutter som jag fick tag på i Meteora vid CP4). Även om man gått igenom "allt" finns små detaljer som kan gå sönder... Mesh-facket ovanpå Rixen Kaulen är perfekt ställe för att lägga trackern, den hopfällbara tandborsten för kedjevård, mekhandskar (det andra paret som också *skall* vara svart) och två hundbajspåsar (skor + hunbajspåsar + blöta strumpor = fotsvamp, men man slipper i alla fall frysa om fötterna). Nota Bene. Det finns andra alternativ än Redshift för sadelstolpe, men de var först och när jag köpte den var de ensamma om att ha lösningen.

Wolftooth har en hållare som gör att man kan montera två flaskor i bredd på sin down-tube. Man får kolla skostorlek och Q-factor, men för mig fungerar det även om det bara är millimeter mellan sko och flaska...

32 mm Continental Four Seasons FTW. Jag övervägde att ta med mig ett par 38 mm för att montera någonstans på Balkan, men med lite mjukhet i knä och fotled räcker 32 mm ganska bra, även för årets grisiga parcour-sträckningar. Ett extra däck fanns med i packningen och jag bytte ut bakdäcket på CP3. Genomgående högt tryck i däcken och jag är ännu inte helt övertygad om tubeless fördelar. Tubeless eller inte är en annan tråd på Happy ;-)

Dåliga utrustningsval detta år.

Egentligen inga riktigt dåliga. Jag testade att ha med mig proteinpulver som är vattenlösligt. Fungerade bra, men jag upplevde det som för besvärligt att skopa upp pulver i vatten. Nästa gång blir det färdigpackade 30-grams-påsar som är lättare att blanda ut. Det blir mycket läsk, yoghurt, bröd, mjukost och frukt när jag handlar på Aldi. Svårt att få i sig protein (som oftast förutsätter att man äter varm mat...). Smaken är sådär, men eftersom det är vätska vill man få i sig så det är bara att dricka. Det blir proteinpulver även på nästa långtur, men portionsförpackat.

En extra behållare för verktyg och reservdelar som fäster under down-tube. I mitt fall bytte jag ut en kort (cirka 500 ml) mot en lång (cirka 700 ml) veckan innan (byt inte ut NÅGOT sista veckan, men man kan ju göra undantag?). Mer utrymme måste vara bättre? Fel! Den längre jobbade sig uppåt ur flaskhållaren och närmade sig långsamt och förrädiskt framhjulet. I regnet första dygnen märkte jag inte detta. Ett litet hål slets upp i behållaren, som långsamt fylldes med vatten. Soppan med extra bromsbackar, lagnings-lappar, quick-links, bultar, nitrilhandskar och diverse smådelar var inte aptitlig alls... Eltejp fram för att täta hålet (fet chans) och tejpa fast hållaren i bottenläget. Kasserade och köpte en 500 ml i CH under loppet.

Sista-minuten-beslut som påverkade. Jag hade en gammal långärmad underställströja i ylle med mig att ha innan start och den tänkte jag skulle gå i soporna i G'bergen. När jag såg väderutsikterna fattade jag ett snabbt beslut på känsla. Klippte (Leatherman, ha alltid en Leatherman även om de väger mycket) av ärmarna och gjorde benvärmare av dem. Själva "linnet" som blev kvar använde jag första dygnen. Dessa två extra "plagg" kasserades utefter vägen och jag kunde byta till min vanliga wife-beater (Rapha, dyr som sjutton men värd pengarna) att ha närmast kroppen under cykeltröjan. Otroligt nöjd över att ha gjort detta som en lösning på väder-utmaningen.

Det var ett avbräck att ha en soppa av reservdelar och tubolito-lagningslappar i den läckande 700 ml-behållaren, men det gick bra. Att ha med fyra reservslangar tyckte jag var rimligt. Ingen punka alls första 150 milen, men sedan kom de på rad under ett dygn. När jag kom ut från Parcour 2 satte jag i min sista helt nya slang. Det fanns lagade slangar, men det var den sista helt fräscha. Hade tur senare när jag i Albanien nästan krockade med en yngling i bar överkropp och solglasögon. Han svängde ut framför mig utan att ens registrera mig. Vi snackade lite och han undrade om jag ville köpa gräs. Jag tackade artigt nej eftersom jag inte är en idisslare och när han tippade ned glasögonen på nästippen för att visa ögonen kunde till och med jag se rusets effekter på pupiller och ögonvitor. Trots att han var hög lyckades jag få honom att cykla före mig till en cykelbutik där jag snabbt (och med hans utomordentliga tolkningshjälp) kunde köpa två stycken butyl-slangar "heavy duty" med presta-ventil. Inte helt rätt, men en skön reserv om och utifall att. En av dessa fick korsa mållinjen i framhjulet efter en snake-bite på Finish Parcour.

Skall försöka uppdatera med en Race Report i denna tråd senare i veckan. Där hoppas jag bland annat gå igenom varför jag stannade och sov utanför gränsövergången mellan Albanien och Grekland trots att det i praktiken gick att luta cykeln under bommarna och sedan rinna förbi både tull och gränspolis under natten. Kommer även gå igenom mina alternativ för att hantera hundar utefter vägen. Det finns många åsikter kring den frågan. Jag har inte rätt svar, men delar med mig av vad som fungerat för mig. Där ingår bland annat en vaccination med Rabipur och vetskapen om att man *aldrig* aldrig aldrig någonsin (like never ever!) skall försluta ett hundbett med vare sig stygn, Steristrips eller superlim.

 

[WSMC]

Kul, ser fram emot din RR!