Eftersom jag nu lämnat Uppsala för Sveriges framsida får jag passa på att göra lite reklam för staden känd för mutor och fallerad infrastruktur.
Igår kväll lyckades, förvånande nog, Loftbergs bil hålla ihop hela vägen från Uppsala till Gbg. Vi satte genast igång med att väcka liv i Stumpyn som legat i koma sedan i somras. Ni som hängt med i tråden kommer kanske ihåg vurpan som ledde till att framhjulet böjde sig 45 grader och har agerat blomlåda sen dess. När all jord och gräs hade avlägsnats räddades däck, slang och bromsskiva från vraket samt monterades på högkvalitétshjul från Superstar components. Loftberg börjar pumpa upp däcket och någonstans kring 3 bar nämner han att det ser konstigt ut, varvid vi båda inspekterar den gummiballong som sticker ut från däckets ena sida.
PANG!
Samtliga i rummet har ringande öron och min hund, som ägnat tiden åt att städa Loftbergs golv, ser väldigt chockad ut. Det var nog ingen bra ide att återanvända en misshandlad slang som legat klämd i 6 månader...
Nytt dropper-reglage, stam, bakhjul samt däck monterades.
Dag två:
Bakdäcket ville inte riktigt poppa på plats, trots diskmedel och högt tryck. All pumpning skedde nu utomhus med hörselskydd, just in case..
Loftberg lotsade oss uppför helvetesbergets branta sluttning. Jag var helt slut när vi tagit oss upp för de första 100hm, Loftberg var ännu tröttare. Resten av turen försökte vi klämma in så många foto-pauser som möjligt för att få lite vila. När inte det räckte så tog Loftberg en för laget och åberopade sporadiska mek-stopp för att undersöka ett rasslande ljud från baktriangeln.
Några av de många bilder som togs
Paus
Paus igen
Mer paus
Höjdmeter och berg är ju inget man är bortskämd med i Uppsala, så i all den extas jag befann mig i över att få cykla utför, råkade jag hetsa Loftberg lite extra ner för en av de isbeklädda branterna. Det resulterade i att Loftberg körde ner över en stenkista och ut på en bred isfläck, skickade cykeln till höger om en tall, dök till vänster om den och face-plantade ett träd som låg på marken. De kom blod ur Loftberg. Men han repade sig snabbt, ville ju inte tappa dyrbar tid på segmentet. Efter det tog vi oss ner för en av de värre stenkistorna och rullade tillbaka hem.
En riktigt fin dag mao.