ForesterGuy sa:
Jag har bara svårt för att ta inlägget på allvar.
Kan det vara så att du inte känner någon djup passion för cykling och dess väsen? Det är klart att man ser olika på saken om man brinner för stigcykling jämfört med om det bara är ännu en skojig aktivitet som hade kunnat ersättas med nåt annat.
Jag har några få hobbyer som jag gräver ner mig fullständigt i. Cykling är en av dem. Därefter kommer fotografering och elgitarr. I samtliga ämnen vill jag utvecklas, förkovra mig och lägga lägga hela mitt hjärta i det jag sysslar med. Det är inte som att gå en promenad för att det är fint väder eller springa några kilometer för att man nog borde skaffa lite bättre motion.
Därför kanske jag tar saken på betydligt större allvar än andra, trots att det verkligen inte är något allvar i utövandet. Den här tråden är väl kanske ett slags reaktion på vad jag ser som en besudling av något vackert, för att en del inte förstår storheten i det som är själva kärnan med att cykla; nämligen att man använder sin egen kropp för att driva sig framåt.
Jag menar alltså i allra största grad allvar.