Burmabacken har jag cyklat många gånger i, men den är ju så kort. Hade hört mycket om den från "vanliga" pendlarcyklister, men blev ganska besviken på den när jag väl prövade den...
Fast när jag skulle gå uppför den en gång, så fick jag jordens kramp i vaderna. Mina ben hade bara trampat pedaler till vardags de senaste åren, gå gjorde jag bara mellan rummen på jobbet och tvärs över gatan för att köpa mjölk typ. Backen är ju så brant sista biten att man i princip bara går på tårna.
En bekant berättade att han skulle cykla uppför där, hem till Kortedala Torg, med sin nyinköpta cykel men nästan kollapsade mitt i backen - stod på knäna på alla fyra med blodsmak i munnen och flimrande ögon och bara flämtade, med cykeln liggande bredvid. Bilar saktade ner och tittade oroligt på honom, men han kunde vinka iväg dem, och fortsatte till fots några minuter senare.