"Vart är vi på väg?"

"Vart är vi på väg?"
Idag har jag varit på väg mot sex veckors semester hela dagen och nu är jag ännu närmre. Känns som konsensus i tråden är uppnått. Ska vi säga så då och cirkulera vidare i livet?
 
"Vart är vi på väg?"
Oavsett "elsparkcyklar" cirkulerar alltid livet ändå! Frågan är bara åt vilket håll vi vill att livet cirkulerar....

Kanske vore det bättre om vi alla kunde ta ett kollektivt ansvar för varandra i trafiken utan partifärger?
 
"Vart är vi på väg?"
Exakt vad jag också tänker. Det kan vara en fin gräns mellan att vara för sträng och principfast och för bortklemande och kravlös. Ingetdera är särskilt bra tror jag.
Om ”alla” kompisar har elspark men själv har barnet föräldrar som vägrar köpa en sån utan barnet ”ska minsann cykla som jag gjorde som barn” så tror jag det kan bli mer negativt än positivt på lång sikt.
Jag ser det inte alls som något negativt att säga nej till saker som ”alla andra har”. Ofta är ju argumenten rätt usla, även från de andra föräldrarna, och mycket handlar om att människor inte orkar ta några strider med sina barn utan har ett slags laissez-faire-attityd.

Jag är noga med att förklara för mina ungar varför vi fattar beslut om vissa saker, och vi kan diskutera det, men de måste til syvende og sidst rätta sig efter vad vi säger, om det är något som är principiellt viktigt. Det kan säkert komma en reaktion mot detta framgent, men så är det att vara förälder.

Ska tillägga att vi inte är en särskilt fysiskt aktiv familj överhuvudtaget, här klättras och vandras det inte alls. Min fru och jag tränar, det är allt. På semestern åker vi skidor om vi har råd, annars är barnen mest kulturintresserade, sitter inne och ritar, skriver, lyssnar på musik och spelar instrument samt är med kompisar.
 
Tillbaka
Topp